måndag 10 april 2023

Skärvor av minnen

Laurie Halse Anderson fick ALMA - priset år 2023. Endast två av hennes böcker är översatta till svenska;  Säg något från 2001, debutromanen som hon slog igenom med och Skärvor av minnen som kom 2023 i översättning av Cecilia Falk. Säg något gavs ut på Rabén och Sjögrens förlag och när de sedan "släppte" henne nappade Lavender Lit vilket ju blev ett lyckokast för dem. Prismotiveringen: "I sina täta ungdomsromaner ger Laurie Halse Anderson röst åt sökandet efter mening, identitet och sanning, både i samtiden och i historien. Det är en mörkt glimmande realism som levandegör betydelsen av tiden och minnet för den unga människans liv. Smärta och ångest, längtan och kärlek, klass och kön utforskas med stilistisk skärpa och saklig humor. Med varsam intensitet manar Laurie Halse Anderson fram tillstånd, stämningar och känslor och väjer aldrig för det allra svåraste." Ändå är hennes böcker bannlysta i vissa amerikanska stater och distrikt och finns, tillsammans med bland andra Nobelpristagaren Toni Morrisons romaner, på listor över förbjudna böcker. Det tycks vara en bekymmersam trend lite överallt i världen att censurera ungas läsning. I Skärvor av minnen möter en den 17 - åriga Haley som flackat runt i en skraltig lastbil  med sin far Andy som lider svårt av PTSD efter två krigsinsatser och periodvis dricker för mycket. Haleys mamma är död; Andys flickvän Trish övergav far och dotter i ett försök att göra sig kvitt sitt eget missbruk. Haley hatar henne. Men nu har fadern och Haley bosatt sig i farföräldrarnas hus och Haley går i Belmont High där hon har en bästis Gracie som också har problematiska föräldrar. De stöder varandra så gott det går. Deras jargong är obetalbar; galghumoristisk och förtvivlad. Haley försöker ta hand om sin skadade pappa och det går så där med skolan. Deras skolkamrat Finn bor med sin mamma. Hans far och den knarkande systern bor på annat håll. Modern försöker stötta systern, men låter Finn betala. Vuxenvärlden i Skärvor av minnen tycks ha abdikerat. Gracie uttrycker det så här: "Världen är galen. Man måste ha körkort för att köra bil och fiskelicens för att fiska. Men man behöver inget tillstånd för att skaffa barn. Två personer har sex och pang! Totalt oskyldigt barn föds vars liv för alltid förpestas av hens föräldrar." Jag kommer osökt att tänka på så väl Lolita som Darling River av Sara Stridsberg. I Chris Whitakers roman, Slutet blir vår början, finns en flicka, Duchess, som påminner om de här flickorna. Hon får ta ett för stort ansvar för sina 13 år och hon har en liten bror att ta hand om. Men det finns ett jävlar anamma hos de här flickorna som gör att jag tror att de kommer att klara sig även om priset är högt. Så det känns inte hopplöst på något vis.

Titel: Skärvor av Minnen

Orig:s titel: The impossible Knife of Memory

Författare: Laurie Halse Anderson 

Översättare: Cecilia Falk

Förlag: Lavender Lit

Tryckår: 2023

Antal sidor: 366 sidor

söndag 9 april 2023

En smakebit på søndag v. 14 2023

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.
"Först dog hästen, sedan kraschade min dator (som jag hade skaffat samtidigt med hästen), vilket gjorde att jag blev av med en masa skräp, sedan planterade jag om en växt som jag hade haft sedan ungdomen till en större kruka, vilket gjorde att jag råkade skada rotsystemet; det var ett fasligt sjå; rötterna ville inte släppa, till slut fick jag ta en kniv och liksom lossa hela vägen runt, som om det var ett bakverk som satt fast i formen. Efter en kort tid i den nya krukan segnade växten ner. Kanske hade hästen dött av sig själv om jag flyttat den. Sedan fick min pappa ett hjärtstillestånd, han återupplivades men återfick inte medvetandet, och hans organ slogs ut, det ena efter det andra."

Från sidan 11 i Sopa ihop löv mot vinden av Christina Hesselholdt. Fristående fortsättning på Sällskapet. Fast jag tycker att en ska läsa Sällskapet först.

lördag 8 april 2023

Veckans mening v. 14 2023

MIN

Veckans mening v.14: Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng på du också! 

 "Jag har med sågen, fjälljärn, röjklinga och yxa; samt givetvis bränsle och kedjeolja."

Min mening kommer från sidan 79 i Syskonen av Margareta Lindholm

fredag 7 april 2023

Fem en fredag v. 14 2023: Om påsk

elisamatilda: Fem en fredag v. 14: Om påsk 

1. I din barndom brukade barnen på påsken, vadå? Tyst på långfredagen. Påskäggmed godis på påskafton
2. Ett fint påskpynt är? Några jättefina fådda kycklingar
3. Kommer grannbarnen förbi för godis? Det hoppas jag verkligen att de inte gör!
4. Vad är något du tänker göra i påsk? Äta påskbord med barn och barnbarn i stugan vid havet. Påsknattsmässa 23.30 på påskafton.
5. Vad betyder påsken för dig? Eftertanke

torsdag 6 april 2023

Helgfrågan v. 14 2023


 Mias helgfråga v. 14: Vad läser du i påsk?

Jag vet ju att det egentligen är påskekrim som gäller, men det blir inget av med det i år. Jag är väldigt engagerad i På spaning efter den tid som flytt. III. Kring Guermantes. Att läsa den för en hel del annan läsning med sig. Dessutom har jag lånat hem Syskonen av Margareta Lindholm och Sopa ihop löv mot vinden av Christina Hesselholdt på kort tid ifrån biblioteket och jag vill gärna hinna läsa dem innan lånetiden går ut.


Simmarna

Simmarna av Julie Otsuka inleds med en skildring av ett gäng som simmar i en underjordisk simhall. Det råder ordning och reda. Alla har sina bestämda banor och rutiner; alla vet lite om varandra och de noterar om någon uteblir. Alla behöver läka på det ena eller det andra sättet. I simbassängen lämnar de sina bekymmer på land. En dag upptäcks en mystisk spricka i bassängen. Alla - inklusive badhuspersonalen - blir förfärade och så småningom ger klustret av oförklarliga sprickor upphov till  konsekvenser för alla inblandade. Alice, en pensionerad laboratorieassistent, är lätt dement och kan glömma allt möjligt. Men när hon kommer ner i vattnet vet hon exakt vad hon ska göra. Det är henne en följer i några kapitel framöver och berättarperspektivet byts från ett "vi" till tredje person. En får exempel på vad Alice glömt och vad Alice minns. Det finns naturligtvis ingen logik i det. Men hon minns när mödrar och barn bussades ut i öknen vid krigsutbrottet eftersom fadern var japan. Hon minns när barnen föddes och första dottern som dog. En dotter, ett du, kommer in i berättelsen. Det är hjärtskärande att följa Alices väg mot Bellavista, ett privatägt minnesboende som erbjuder en långsiktig lösning. Dit minnesteam blir din andra familj, men Alice längtar efter att vara med "sina egna". Alice har vårdat sin mor sju dagar i veckan i fyra år. Alices egen dotter besöker henne sällan och har alltid bråttom.  Den som har pengar kan få ett ljust rum med naturutsikt vilket betyder minskad förlust av vit hjärnsubstans. Alice har inte Alzheimers; hon har FTD, frontallobsdemens. Den gröna gräsmattan utanför Bellavista får Alice att tänka på Kyotos vackra trädgårdar. Jag tycker mig se en parallell mellan klustersprickorna i bassängen och det som händer i Alices hjärna. Och jag gillar språket. Skildringen av Alices hjälplösa långsamma sjunkande ner i glömskan är sorglig att läsa om även om det då och då tillfälligt stannar upp i platåer vet man att slaget är förlorat. Jag tyckte mycket om boken. Kunde ha strukit under åtskilliga meningar  men boken var inte min.

Titel: Simmarna

Författare: Julie Otsuka

Översättare: Helena Fagertun

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2023

Antal sidor: 173

onsdag 5 april 2023

Veckans kulturfråga v. 14 2023

enligt O: Veckans kulturfråga v. 14: Vilka favoriter bland spänningsromaner har du?

Läser du någon påskekrim i påsk, i så fall vad?


Det blir allt längre mellan spänningsromanerna jag läser, men jag brukar inte gärna missa Elly Griffiths, Louise Penny och Åsa Larsson. Elizabeth George var länge en favorit, men nu har jag, som så många andra, lämnat henne. 

Om jag läser någon påskekrim skulle det kunna bli Stormvarning av Maria Adolfsson. Det är del två i serien om Doggerland. Jag läste ettan, Felsteg, och tyckte mycket om den. Det skulle också kunna bli 1974. Första delen i Yorkshire - kvartetten av David Peace. Författaren låter kriminalreportern på Yorkshire Post skriva om mordet på en flicka som leder honom till andra mord. Han blir varnad, men fortsätter ändå och - som vanligt hos David Peace - avslöjas korruption och samhälleliga missförhållanden. Böckerna är filmade. Fädernas missgärningar av Åsa Larsson står också oläst i min bokhylla.