1959. Ingrid och Georg. En kärlekshistoria

Helena von Zweigbergks senaste roman 1959. Ingrid och Georg. En kärlekshistoria tycker jag tillhör hennes bättre. Hon kan vara lite ojämn. 1959 är hennes eget födelseår förövrigt och det lilla barn som  kommer till världen i slutet av boken visar sig vara en flicka trots att alla hela tiden av ingen anledning alls förväntat sig en pojke. Ingrids graviditet kom oväntat och det känns som om den varade längre än nio månader. Undertiteln: En kärlekshistoria sätter jag ett litet frågetecken för. Någon förälskelse var det i varje fall inte. Är en förälskad betyder säckiga byxor och fel outfit på krogen inte så mycket. Ingrid är änka med minderårigt barn. Hennes man, ungerskfödde Istvan, har kört ihjäl sig och lämnat efter sig sonen Tom med något mörkare hy, vilket Ingrids blivande svärföräldrar inte är sena att observera. Goda vänner har sammanfört Ingrid och Georg. De har ganska trevligt ihop och när graviditeten är ett faktum tycker båda att det är naturligt att de gifter sig. För Georg är det självklart att Ingrid tar långledigt ifrån sitt arbete på en välrenommerad flickskola. Ingrid spjärnar emot. Äldre ogifta kollegan Rut som röker cigariller stöttar Ingrid, som börjar syna maktförhållandena i de parrelationer hon har omkring sig. 1959 är mycket en stockholmsroman. Det vandras en hel del i staden och Ingrid känner mer och mer hur hon avlägsnar sig ifrån sin barndoms Jönköping. Jag tycker att författaren skildrar känslornas hos de olika personerna väldigt väl. Men jag undrar lite över Ingrids kyla mot lille Tom. Å andra sidan förefaller hon vara ganska sval rent generellt. Georg är en varmare människotyp. Så funderar jag över huruvida Ingrids och Georgs förhållande hade utvecklats till giftermål även utan den överraskande graviditeten? Kanske kunde far- och morföräldrarnas respektive livshistorier utvecklats ytterligare? Språket flyter behagligt. Jag läste gärna 1959.  Just nu jobbar HvZ med uppföljaren till 1959, som utspelar sig under 80-talet. Det ska bli en svit med titeln Drömmen om friheten. 

Titel: 1959. Ingrid och Georg. En kärlekshistoria

Författare: Helena von Zweigbergk

Förlag: Norstedts förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 435 sidor                                                                                                                                                                                                 

En smakebit på søndag v. 45

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. 

"Denna Johanna! Från sin första stund i livet hade hon svårt för att vänta. Hon var som skapt ur Lumparn. Vågorna i Lumparn är rastlösa, rullar vidare och vidare, dansar i flera turer samtidig. Johanna var av just den naturen. Redan innan Johanna föddes, kunde hennes mor Greta känna av hennes häftiga humör och när hon sedan kom till världen en solig och grann semesterdag år 1852 väsnades hon så väldigt att hennes farfar den skumögde sockenskräddaren Johan som satt utanför huset och sömmade på en arbetsskjorta, förskräckt ryckte till, och stack synålen djupt i tummen. 

Från sidan 10 i  Mirakelvattnet av Carina Karlson

Veckans mening v. 45

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."

"Åren sydde denna klänning av fett 

som jag hängt över benstommen

fastän jag vet att det hade varit snyggare

med en murgröna."

Ur Inte alls dåligt av Kristina Lugn

Fem en fredag v. 45 2022: Mörker

elisamatilda v. 45: Mörker

1. Vad tycker du om att vrida klockan åt det ena eller andra hållet? 

I år passade det mig ganska bra, tycker jag

2. Vad innebär mörkret för dig?

Tystnad och lugn

3.Har den här hösten varit mörk eller ljus för dig?

Hösten har varit välsignat mild. Och det känns som om det varit en hel del ljus men att det mörknat tidigt.

4. När famlade du senast i mörker?

Jag famlar ideligen i mörker. Bokstavligen och bildligen

5. Av vilken anledning var du senast uppe mitt i natten?

Jag är uppe varenda natt av olika skäl. Men ofta vacklar jag ut och tar in dagstidningen

Veckans helgfråga v. 45 2022

Mias helgfråga v. 45: Vilken bok skulle du ge din pappa på Fars dag på söndag? 

Om min pappa varit i livet skulle han ha fått 

Rysslands förlorade seger av Arkadij  Babtjenko. Han går till rätta med ryssarna: "Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium." I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen - han deltog i kriget i Tjetjenien - Arkadij Babtjenko, född 1977,  sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022. Inte helt förvånande lever Babtjenko i exil sedan 2017.

Veckans kulturfråga v. 45

enligt O undrar i sin Kulturfråga v. 45 vilken kultur vi tycker är rolig. 

Då tänker jag omedelbart på gamla På kurs med Kurt, Keeping up appearances och Absolutely fabulous. Kristoffer Appelquist i Svenska nyheter kan också vara väldigt rolig, men nu tog han ju slut. 

Och när jag läser 

"Åren sydde denna klänning av fett

som jag hängt över benstommen

fastän jag vet att det hade varit snyggare

med en murgröna."

i Inte alls dåligt. Efterlämnade dikter av Kristina Lugn frustar jag helt ofrivilligt till 

Tisdagstrion v. 45 2022: Blod svett och tårar

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 45: Blod, svett & tårar (en av varje).  Jag har grävt djupt i minnets labyrinter och fiskat upp en titel (nr 1) som jag tror mig ha hört mamma tala om. Nr 2  har jag lagt mig till på annat sätt. Nr 3 ; Fassbinder har alltid intresserat mig. Och Schygulla är sedan gammalt en storfavorit. Gemensamt för alla tre titlarna är att de fascinerar mig på något sätt och etsat sig fast i minnet.

1. Blodet ropar under almarna av Eugene O´Neill. Teaterpjäs och film med Sophia Loren och  Anthony Perkins. Bondsonen Eben (Anthony Perkins) längtar efter den dag då han får ärva gården efter sin far (spelas av Burl Ives). Men fadern gifter om sig och det blir hustrun (Sophia Loren) som får ärva. Har egentligen svårt att tänka mig Anthony Perkins spela bondson.

2. Wikipedia: "Veronikas svetteduk är en av kristendomens mest kända reliker. Det är den duk som Veronika enligt legenden torkade Jesu ansikte med när han bar korset på Via Dolorosa på väg till Golgata. Veronika och hennes svetteduk är inte direkt omnämnda i evangelierna och legenden blev allmänt känd under medeltiden. Det finns flera dukar som uppges vara Veronikas originalduk. Den mest kända förvaras i Peterskyrkan i Rom." Fredrik Wislöff skrev en roman med den titeln

3. Petra von Kants bittra tårar. Film och teaterpjäs av Rainer Werner Fassbinder. Filmen "Petra von Kants bittra tårar" kom 1972 och blev Fassbinders internationella genombrott. Det är jag som är Petra von Kant, säger Fassbinder om modeskaparen Petra von Kant, på Dramatens lilla scen spelad av Ingela Olsson 2017. Den hade jag gärna sett. Gillar både Fassbilnder och Olsson. Filmen/teatern befolkas enbart av kvinnor: en väninna, en älskarinna, en mamma, en dotter och en hunsad assistent. Älskarinnan spelas av en annan favorit: Hanna Schygulla. Den franske regissören François Ozon  har gjort ny film med män i de två huvudrollerna. farmor spelas av en 78-årig Hanna Schygulla, som alltså återvänder till materialet efter 50 långa år.