Novellsamlingen Jag står här och stryker innehåller Tillie Olsens (1912 - 2007) mest kända texter. Hon föddes av ryskjudiska immigranter i Nebraska. Hon blev kommunist och hamnade som politisk aktivist i fängelse. Där ådrog hon sig TBC. Tidigt började hon skriva på en roman om en arbetarfamilj under 30 - talet. Den kom inte ut förrän 1974 under titeln Yonnondio. 1936 gifte hon sig med Jack Olsen och fick med honom tre döttrar. Dessutom hade hon en dotter, Karla (efter Karl Marx), sedan tidigare. På grund av makarnas politiska verksamhet blev det svårt med arbete för dem. Tillie Olsen förvärvsarbetade, skötte hemmet och försökte få tid att skriva. Kvinnorättsrörelsen och medborgarrättsrörelsen hjälpte henne framåt. Hon är nu en etablerad författare och föreläser och skriver om bortglömda kvinnliga författarskap. Numera finns hennes egna verk på de akademiska litteraturlistorna. Ge mig en gåta hette novellsamlingen när den första gången gavs ut på Trevi förlag 1980 i översättning av Else Lundgren. Titelnovellen handlar om en mamma som medan hon står och stryker reflekterar över sin äldsta dotters barndom och uppväxt. Alltför tidigt fick dottern ta ansvar i familjen och stå tillbaka för sina yngre syskon. Modern är ensamstående och har inte mycket val. Hon inser fuller väl vilket pris hennes dotter fått och får betala. Den här berättelsen är hjärtskärande. Moderns sorgsna, nakna berättelse griper tag i en med tusen hullingar. I novellen som handlar om den vita flickan, Helen, som följer med sin färgade bästis, Parialee Phillips (bara namnet), till hennes baptistkyrka när hon ska döpas är en omtumlande upplevelse för Helen - och läsaren. Flickornas olika ställning i samhället och hudfärg kommer att sätta deras vänskap på prov. Parialees munviga jargong är mycket roande. Tillie Olsen förstår att "piska upp" en stämning. Jag blev helt andlös. Samlingen sista novell, Ge mig en gåta, skildrar en 69 - årig kvinna, Eva, som kommit därhän i livet att hon vill ha det tyst och lugnt och ensamt omkring sig. Hennes man sedan 45 år förstår inte mycket. Han vill flytta till Fridhem. (Om det inte vore så sorgligt skulle en kunna skratta.) Fridhem är ett äldreboende där man har full service och folk omkring sig hela tiden. Eva vill inte längre rätta sig efter andras idéer, men frågan är om det inte är just det hon får göra. Jag tycker mycket om Jag står här och stryker; allt ifrån innehållet till formatet och det fina omslaget som designats av Lotta Kühlhorn.
torsdag 14 april 2022
onsdag 13 april 2022
Veckans kulturfråga v. 15 2022: Kulturella systrar
enligt O: Veckans kulturfråga v. 15: Vilka kulturella systrar tycker du extra mycket om?
Jag kommer genast att tänka på Rufus och Martha Wainwrights mor Kate McGarragle och hennes syster Anna. De sjöng tillsammans under namnet Kate & Anna McGarrigle. Ibland sjöng hela familjen tillsammans. Barnens far hette Loudon Wainwright III, också han välkänd artist och singer/songwriter. Ett annat syskonpar är cellisten Jacqueline de Pré (1945 - 1987) och hennes syster flöjtisten Hilary de Pré. Deras liv har skildrats i filmen Jackie och Hilary. Jackie var gift med dirigenten Daniel Barenboim. Ännu inte fyllda 30 fick hon MS. Så tragiskt. De sex systrarna i boken Systrarna Mitford av Cecilia Hagen spretade åt alla håll. En, Nancy, var författare, ett par var nazist, en annan kommunist; en ägnade sig åt hönsuppfödning. Den yngsta, Deborah gifte sig till Chatsworth och drev slottet i Dvonshire som ett populärt utflyktsmål.
Systrarna Dina och Dorinda Rytter i Det blåser på månen känner väl alla. Och systrarna Dashwood i Förnuft och känsla av Jane Austen. Elinor, klok och eftertänksam och Marianne, impulsiv och obetänksam. Lillasyster Margaret är bara 13 år. Bror och svägerska har lurat dem på arvet och systrarna och deras mor måste finna sig i knappare omständigheter.
tisdag 12 april 2022
Tisdagstrion v. 15 2022: Djur på omslaget
Ugglan&Boken: Tisdagstrion v. 15: Djur på omslaget
av Ann - Helén Laestadius ligger här framför mig. Den har jag velat läsa länge. Den bygger på verkliga händelser och fick Augustpriset 2021.
1. Eurotrash av Christian Kracht handlar om en man som tillsammans med sin pillerknaprande mor ger sig ut på en resa i Europa för att sätta sprätt på hennes pengar. Har lämnat inköpsförslag till biblioteket på den här titeln som jag absolut vill läsa. "Schweiziska Christian Kracht, debuterade på 1990-talet, jämfördes med Bret Easton Ellis och kallades den tyskspråkiga litteraturens cyniska underbarn" sades det i Kulturnytt i P1.
2. Stöld
av Ann - Helén Laestadius ligger här framför mig. Den har jag velat läsa länge. Den bygger på verkliga händelser och fick Augustpriset 2021.
3. Cat - power . Kattens läkande kraft av Carina Nunstedt och Ulrika Norberg
måndag 11 april 2022
Selfie v. 15 2022: På´n igen
Klimakteriehäxan: Selfie 15:
1. Min utsikt hemifrån: Trädgården
2. Älskad LP: När kriget är slut (Sven Bertil Taube sjunger Mikis Theodorakis)
3. Husmanskost: Toast Skagen
4. Stilikon: Neneh Cherry
5. Tidigt eller sent: Ytterst sent
6. Smycke: Trendiga örhängen
7. Favoritgodis: Dubbelnougat
8. Aldrig på min tallrik: Tacos
9. Där har jag faktiskt varit: San Francisco
10. Konstnär: Olle Olsson (Hagalund)
11. Hörvärt: Nordegren & Epstein (för det mesta)
12. Efterrätt: Nötkolapaj
söndag 10 april 2022
En smakebit på søndag v. 14 2022
"Så här i efterhand förstår jag att jag svek henne men då tänkte jag precis tvärtom, att det var hon som svek mig. Men man behöver inte veta allt om varandra. Man behöver inte gräva i allt. Jag förstår det nu. Vissa saker måste man få ha för sig själv, till och med när man är tretton år. När Melissa började åttonde klass förändrades hon. Sånt som varit viktigt förut var inte lika viktigt längre. Dom få kvällar hon var hemma låg hon i sängen med mobilen. Vi hade mindre och mindre att prata om. Varenda dag frågade jag hur det varit i skolan. Varenda dag svarade hon att det var bra. Sen tog det slut. Mer och mer av hennes liv hände någon annanstans och det är inget konstigt med det det är inte det jag menar, jag vet att det kommer en tid när barnet vänder sig bort från sina föräldrar, det är precis som det ska vara. Sin mamma kunde Melissa inte vända sig bort ifrån. Den enda som återstod var jag."
Från sidan 7 i Den dagen den sorgen av Jesper Larsson som idag fick Sveriges Radios romanpris för den här romanen, som handlar om en ensamstående pappa och hans tonårsdotter. Modern är död.
Etiketter:
Den dagen den sorgen,
Jesper Larsson,
Nirstedt/Litteratur
lördag 9 april 2022
Ivalu
Peter Freuchens (1886 - 1957) roman Ivalu bygger till delar på författarens egna upplevelser under forskningsresor på Grönland och av äktenskapet med den första hustrun som var grönländska. Läsaren får veta mycket om säljakt, valrossjakt, renjakt, alkfågeljakt och björnjakt. Det går åt mycket kött att hålla människor mätta och varma. Slädhundarna behöver också mycket kött. Av skinnen sys stövlar, kläder och sängtäcken. Kvinnorna sätter ut snaror för räv när de behöver pälsar. Männen är kungar och bestämmer totalt över kvinnorna. En fångstfärd som slutat dåligt utan fångst kunde resultera i att kvinnan blev piskad. Kvinnan rentav förväntade sig att mannen skulle slå. Så gjorde en riktig karl. " Det är synd om folkslutar upp med att prygla sina hustrur. Kan man inte bli ond har man förlorat sin glädje, " slår gamle Merqusaq, Ivalus morfar, fast. Kvinnorna är i regel praktiska, dugliga och mycket kapabla. Men de fick tala efter männen. Ivalu liknar inte riktigt de övriga kvinnorna. Hon är nyfiken på de vita männen, men hennes första man är inuiten Mitserk. Romanen förmedlar det grönländska folkets trosföreställningar och sedvänjor. Jag ler när jag läser deras konversationer där ordet "jag" ibland utelämnas till förmån för man. "Man har blivit sömnig och går till vila!" Säger Mitserk. "Man har beslutat att koka lite kött", tillkännager Ivalu. Inga ord i onödan: "Ska du gå på fångst?" sa hans hustru och därmed var avskedet undanstökat. Jag är fortfarande väldigt förtjust i den här boken som jag läst tidigare och tyckt om. Tror att jag ska läsa något mera av Peter Freuchen när jag ändå är igång. Tror inte att det finns något att invända mot Lisbeth och Louis Renners översättning heller. Ivalu kom ut på svenska 1946.
Etiketter:
Grönland,
Ivalu,
Lisbeth och Louis Renner,
Peter Freuchen
Veckans mening v. 14 2022
MIN
Robert på bokbloggen Mina skrivna ord driver en lördagsutmaning som han kallar Min mening. Den går ut på att vi delar med oss av en mening som av någon anledning fått oss att stanna upp och tänka till. Den här veckan bjuder jag på en sublim mening som jag hörde i radions P1 (eller om det var i TV.). Medan jag satt och begrundade djupet och vidden av meningen plingade det i min telefon. Det var ett sms från min syster som messade samma mening till mig."Vad hjälper det om gräset är grönt när kon är död?"
Ebba Busch har talat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)