En smakebit på søndag

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"När han kom in i rummet satt Alma redan där. Bordet var dukat:soppan, brödet, ett glas vatten och två små röda sommaräpplen, glänsande och helt utan fläckar. Säkert hade hon valt ut äpplena själv, tvättat och polerat dem, tänkte han. Och nu sitter hon här och väntar, så som hon ända sedan barndomen väntat på något eller någon medan livet gått henne förbi. Så sade hon åtminstone ofta när hon talade om sitt "halvlevda liv". Han kunde inte ta sin fru på allvar i det avseendet, och i grund och botten ansåg han henne vara lite galen, åtminstone vad det gällde värderingen av den egna personen. Hon var tjugonio , ingen ung flicka längre men långtifrån gammal. Hon ansågs fortfarande vara Wiens vackraste kvinna, precis lika vacker och åtråvärd som för några år sedan då män av alla de sorter svärmade omkring henne likt malar runt nattlampan. "Du är sen," sa hon. "Soppan har kallnat."  Från sid 14 - 15 i Sista satsen av Robert Seethaler. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 2 2022

 MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord driver en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder varandra på en mening som vi av en eller annan anledning stannat till inför. 

"Vi inredde hotellet enligt min vanliga estetik - mycket av allt och överallt - fyllde på med böcker som en inredningsgrej i matsalen och lite lampor och sånt på ett intuitivt sätt."

Från sidan 126 i "Lasse & Lenin. En bok om Lasse Diding" av Per Nygren
 

Fem en fredag v. 2 2022: Mätbart

elisamatilda: Fem en fredag v. 2: Mätbart 

1. Hur har du varit snabb i veckan?

Ingen bra vecka vad det gäller snabbhet

 

2. Hur har du varit energisk i veckan?

Ingen bra vecka vad det gäller energi

 

3. Hur har du varit effektiv i veckan?

Ingen bra vecka vad det gäller effektivitet. Det hjälper inte att planera. 

Har inte ens skrivit julkorten ännu

 

4. Hur har du varit kort i veckan?

Lika kort denna vecka som alla andra veckor. Tillväxten avstannad

   

5. Hur har du varit ditt bästa i veckan?

Kan inte komma på något.

Helgfrågan v. 2 2022: Har du någon bokutmaning för 2022?

 Mias helgfråga v. 2: Har du någon bokutmaning för 2022?

Det har jag faktiskt. Jag har just bestämt mig för Boktolvan som enligt O har haft i flera år. I år har hon bestämt sig för Favorittolvan i stället, men jag behåller den ursprungliga Boktolvan när jag nu till slut bestämt mig för att göra den. 

Och så tänker jag göra Kaosutmaningen som Scylla har hand om under 2022. En smakebit på søndag tänker jag följa liksom, förstås, Helgfrågan. Det verkar ju som om Ugglan & Boken tänker fortsätta med Tisdagstrion och då hänger jag på. Den icke tidsbegränsade geografiska utmaningen, Jorden runt på 100 böcker, ska jag ha i bakhuvudet hela tiden.   

Veckans kulturfråga v. 2 2022

enligt O: Veckans kulturfråga v. 2: Vilka läsmål har du för 2022?

Den geografiska läsutmaningen, Jorden runt på 100 böcker, utan tidsram som Ugglan & Boken drog igång 2020 fortsätter jag med. 

Scyllas hylla har tagit sig an Kaosutmaningen under 2022. Den är rolig så den  kommer jag att följa.   

astridterese på den norska bokbloggen Betraktelser hanterar läsutmaningen En smakebit på søndag och den behåller jag också.

Och så tänkte jag vara med på Boktolvan, äntligen, men då visar det sig att enligt O ändrat konceptet. Favorittolvan heter det nu och går ut på att " jag ska återupptäcka gamla favoriter och/eller författare jag bra läst en bra bok av och vill läsa av. Evt behåller jag den gamla modellen ändå.

Och jag håller verkligen med om att en inte mår bra om en inte läser. Och tvärtom. Det måste vara tillåtet att läsa "vilt"; att läsa utan att låta sig begränsas av något vad det vara mål

Tisdagstrion v. 2 2022: Överst i min läshög/på min läslista

Ugglan&Boken: Tisdagstrion v. 2: Överst i min läshög/på min läslista

Cykelbudet av Anders Teglund - om kulturarbetaren som tog tjänst som cykelbud hos Fodoora när pandemin satte stopp för hans arbete som musiker. 

Kim Leine, Tunu (dansk läsecirkel) född i Norge; flyttade till Danmark för att så småningom arbeta på Grönland som sjuksköterskai femton år . 

McConaghy, Charlotte, När vargarna kom. Ska den leva upp till Den sista migrationen som var så fantastisk? Har denna i telefonen.

The Vicar of Wakefield av Oliver Goldsmith (läsecirkel). Nämns flera gånger i Jane Austens romaner. JA höll Goldsmith väldigt högt.

Prinsessan de Clèves

1678 publicerades det som brukar sägas var den första psykologiska romanen, nämligen Prinsessan de Clèves. Författare var Madame de La Fayette, fast det fick det inte talas högt om. Det var inte fint för adeln att tjäna pengar på sina talanger. Mme Marie - Madeleine de La Fayette(1634 - 1693) kallades Dimman vid hovet för sin förmåga att glida omkring och vara gåtfull och osynlig. När en väl kommit över de första tröttsamma sidorna som är en enda lång uppräkning av fint folk i slutet av 1500 - talet så öppnar den lilla fina romanen upp sig och blir något helt fantastiskt. På sidan 14 i Levande litteratur - utgåvan och sidan 28 i den nya i och med det stycke som börjar med Vid den tiden uppträdde vid hovet en ny skönhet inträffar detta. Den nya skönheten är 16 år och förtrollar människor i sin omgivning. Hennes kloka mor, Mme de Chartres, gifter bort henne med en prins de Clèves. Han avgudar henne, är rik och passande på alla sätt och älskar sin unga hustru över allt annat. Hon älskar inte honom, men gör pliktskyldigast sitt bästa för att vara honom till lags. Hon respekterar sin man, men är helt försvarslös när kärleken slår till. Den unge, vackre häst- och kvinnokarlen hertig Nemours blir häftigt förälskad i prinsessan de Clèves och hon i honom. De bekänner sin kärlek för varandra och prinsessan de Clèves avbördar sig också för sin man. Det var ett felslut. En kan fråga sig om det verkligen var nödvändigt.  Han blir sjuk av sorg och svartsjuka, går och lägger sig och stiger aldrig mera upp. Hustruns svåra själsstrider är inget som syns utåt. Hennes vånda beskrivs på ett fantastiskt inkännande sätt. Hon har fasta principer men hennes kropp förråder henne. Här finns en spänning mellan yta och inre liv. Madame de Chartres är död; prinsessan de Clèves är lämnad helt åt sig själv. Hon är sexton år när berättelsen tar sin början och arton år vid dess slut. Flera andra kärleksrelationer vid hovet omnämns. Diane de Poitiers är mätress åt kung Henrik II och uppträder öppet vid hans sida under namnet hertiginnan de Valentinois. Drottningen, Katarina de Medici, får nöja sig med att föda de nödvändiga barnen. En Madame de Tournon har kärleksaffärer med två olika män vid hovet; prinsessans morbror är förälskad i själva drottningen. Men tidens kärlekssyn var i allmänhet dyster. Kärleken innebär grym ångest och dödlig smärta. Ömhet och vänskap var att föredra. Det ligger mer än trehundra år mellan prinsessan de Clèves och nutida läsare men det känns inte så. Den mänskliga naturen och konflikterna som kan uppstå är tidlösa. Em kan inte annat än beundra prinsessan - även om en inte instämmer i hennes resonemang och bevekelsegrunder. Men, vem vet, kanske hade hon alldeles rätt? Hur som helst är hon en helt förtjusande bekantskap.