Fem en fredag v. 47 2021: Kvalitet

 elisamatilda: Fem en fredag v. 47: Kvalitet

1. Vad slösar du tid på?

TV - serier. 

Ju fler avsnitt desto bättre. Helst ett om dagen
 

 

2. Vad slösar du pengar på?

Böcker. Fast det känns inte som slöseri

 

3. Har du gjort något fynd på sistone?

The Penguin Book of Christmas Stories

 

4. Vad har du hemma som håller år ut och år in?

Min stora höga, smala kaffekopp som numera är ensam kvar. 

5. Vad tummar du aldrig på?

Julklappsböcker åt alla

Helgfrågan v. 47 2021

 

Mias bokhörna: Veckans helgfråga v. 47: Har du börjat läsa någon julig bok?

 Det har jag inte men jag vet att jag tänker läsa

The Penguin Book of Christmas Stories

Den innehåller klassiska berättelser av kända författare som Truman Capote, Selma Lagerlöf, Shirley Jackson, Dylan Thomas, Saki och Tjechov; Calvinos mindre kända sneglande på julens konsumism och Iréne Nemirovskys mörka familjeporträtt. Jag föll till dels på det vackra omslaget.

Veckans kulturfråga v. 47 2021

enligt O: Veckans kulturfråga v. 47: Vilka av dem som redan fått Augustpriset vill du särskilt lyfta fram? En i varje kategori. Inte helt lätt. Det är så många jättebra titlar som fått priset att det är svårt att välja. Det gäller både skönlitteraturen och fackböckerna. Barn - och ungdomslitteraturen är jag dålig på.

En riktig skräll var Korparna av Tomas Bannerhed, som fick Augustpriset i skönlitterära klassen 2011. Korparna är en träffsäker landsbygdsskildring på ett vackert språk. Den tog tog tio år att skriva och var författarens debut.

I fackboksklassen väljer jag Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma. Expeditionen fick priset 2013 och Bea Uusma räknas nu som
Sveriges främsta kännare av Andrées polarexpedition.  Den här boken var svår att släppa. Jag var helt oförberedd på att jag skulle tycka så mycket om den; på alla sätt. 

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer fick Augustpriset i barn - och ungdomsklassen 2015. Den läste jag och tyckte att priset var mycket välförtjänt. Tre familjer skakas i sina grundvalar av händelserna i När hundarna kommer. Hundarna symboliserar en värld som blivit hotfull; en värld i vilken en behöver kunna försvara sig. 2011 fick författaren Augustpriset för Pojkarna. 

Tisdagstrion v. 47 2021: Massor av mord

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 47: Massor av mord

1. De vackra döda av Belinda Bauer 

I De vackra döda arbetar TV - journalisten Eve och fotografen Joe (och många andra) med en seriemördare. Det märkliga i situationen är att mannen ständigt ringer till Eve. Han lever av att döda andra och Eve lever ju också av andras död, påpekar han. Han känner att hon förstår honom. De tänker lika. Så småningom upptäcker hon att han faktisk annonserar sina mord. Hon beslutar att utnyttja hans besatthet av henne.

2. Skuggspel av Pierre Magnan

I Skuggspel är den romantiske kommissarie Laviolette på konvalecens efter en ljumskbråcksoperation i sin sommarstuga i närheten av Sisteron. Under en friluftsteaterföreställning en julikväll begås ett mord. Laviolette blir mer eller mindre motvilligt indragen i utredningen. Ännu ett mord begås och så ett till. Laviolette blir alltmer fängslad av hela den märkliga historien som visar sig ha  sina rötter i händelser under andra världskriget. Någon har ruvat på hämnd under trettio år. 

3. De bortglömda av Sara Blædel

En okänd kvinna med ansiktet vanställt av en stor brännskada hittas död. 
Är det fråga om en olyckshändelse eller är det mord? Vem är hon? Varför är hennes otidsenliga kläder så slitna? Frågorna hopar sig för Louise Rick och henne spaningsgrupp. Spåren leder så småningom tillbaka i tiden till en institution för utvecklingsstörda. Där gömdes barn med psykiska funktionshinder undan och glömdes i de flesta fall av sina familjer. Flera mord och försvinnanden skrämmer och förbryllar.

Matrix

Året är 1158. 17 - åriga Marie har av drottning Eleanor förvisats från hovet till ett avlägset beläget kloster. Hon är oäkting, för storvuxen och ful för att kunna räkna med att bli bortgift. Marie är inte glad. Kyla och smuts möter henne och i klostret undersöker man henne för att förvissa sig om att hon inte är en man. Den gamla odugliga, evigt sjungande abbedissan Emme är så gott som helt blind. De olika systrarna beskrivs skickligt. Rangordningen är tydlig och klar. Marie upptäcker snart att hon måste ta klostret vid handen och göra något åt den rådande ordningen. Det underlättas naturligtvis av att hon efterträder Emme som abbedissa. Med sunt förnuft, tålamod och list arbetar hon på att sätta klostret på fötter.  Marie vet var hon har sina systrar och känner deras styrkor och svagheter. Hon  lyckas stå emot hoten utifrån och upprättar sakta men säkert en värld i världen. Marie bygger en labyrint som gör det omöjligt för utifrån kommande att ta sig i närheten av klostret. Fåren får en stenmur omkring sig för att göra vargangrepp omöjliga. Hon har även byggt en inre mur omkring sitt allra sköraste. Med tiden får hon uppenbarelser som hon tecknar ner. Antalet nunnor växer och med dem ingifterna. En och annan korrodian ökar också klostrets rikedomar. I takt med klostrets tillväxt åldras Marie. Hennes makt tillväxer och hon tar sig alltfler friheter. Nunnornas mer eller mindre uttalade protester tystnar av sig själva. Men Marie lyckas aldrig lista ut vilken nunna som agerar spejare åt drottning Eleanor. Marie de France har en verklig förebild kring vilken Lauren Groff vävt en kvinnlig utopi. Av avsky för Trump - eran, säger hon. Matrix, livmoder, är titeln på Lauren Groffs sjätte roman. Språket förmedlar en känsla av tiden. Det är på en gång rått och poetiskt. Översättningen är säkerligen utmärkt även om jag inte tror att priorinnan Goda mer än en gång lyckades "skrämma skiten ur" tjänarinnorna. Matrix är en mycket läsvärd roman och Lauren Groff ett författarnamn att lägga på minnet. 

Titel: Matrix

Författare: Lauren Groff

Översättare: Bogg Johanna Karlsson

Förlag: Bookmark förlag

Tryckår: 2021

Antal sidor: 283

En smakebit p søndagv. 46 2021

Läsutmaningen En smakebit på søndag drivs av astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger. Vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Monsieur de Clèves skattade sig lycklig utan att dock vara fullkomligt nöjd. Det smärtade honom djupt att finna att mademoiselle de Chartres tillgivenhet inte sträckte sig längre än till uppskattning och tacksamhet, och han kunde inte längre intala sig att hon dolde några för hans fåfänga mera smickrande känslor, eftersom hon efter trolovningen kunde ha tillåtit sig visa dem utan att göra våld på sin ytterliga sedesamhet. Det gick knappast en dag utan han beklagade sig häröver för henne. - Hur är det möjligt, sade han till henne, att vara annat än lycklig över att få äkta er? Och ändå är jag det inte. Ni känner för mig endast ett slags välvilja som inte kan tillfredsställa mig; ni är varken otålig eller upprörd eller sorgsen; ni är inte mera berörd av min passion än ni skulle ha varit av en uppvaktning som mera gällde er förmögenhet än er person.  - Ni gör orätt i att klaga, svarade hon; jag vet inte vad ni kan önska utöver vad jag gör, och längre än så tycks det mig inte passande att gå."  

Från sid. 26 - 27 i Prinsessan de Clèves av Madame de La Fayette

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 46 2021

Min

Robert på bokbloggen  Mina skrivna ord har en läsutmaning om lördagar som ha kallar Veckans mening. Vi väljer en mening ur det vi just läser; en mening som fått oss att stanna upp av den ena eller den andra anledningen.

 

Det är tid för Maries bad, säger hon ( Abbedissan Emme) stilla.

" Marie säger tack men att något bad inte är nödvändigt, att hon badade i november, och abbedissan skrattar och säger att tvaga kroppen är också ett slags bön och i klostret badar alla nunnor varje månad och tjänstekvinnorna badar varannan månad, ty kroppsodör misshagar herren."

Veckans mening v. 46 kommer ur Matrix av Lauren Groff.