En smakebit på søndag v. 14 2021

 "I My Lai skjutsade Tams amma henne på sin cykel och körde flera mil för att hon skulle få pianoundervisning. Hon lagade flickans byxor gång på gång i stället för att öppna boken med guldringar och pengar som hon tagit med sig när de flydde. På dagarna uppmuntrade hon Tam att inta sin plats i klassrummet,  på kvällarna skyddade hon henne för nyfikna blickar genom att låta henne ligga mellan sig själv och mormodern. För att uppfylla Alexandres och Mais sista vilja bad Tams amma traktens lärare om hjälp med att fylla i blanketterna så att Tam fick genomgå antagningsprovet till den mest ansedda skolan i Saigon. Gia Long - gymnasiet hade överlevt flyttar, ockupationer och en total kursomläggning utan att förlora sitt goda rykte".

Från sidan 33 i em av Kim Thúy 

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi ska bjuda på en smakebit ur den bok vi just läser. Utan spoilers, förstås. den här veckan är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i spakarna. Fler smakebitar HÄR
 

Veckans mening v. 14

Robert på bloggen Mina skrivna ord har skapat läsutmaningen Veckans mening. Här ska vi välja en mening ur den bok vi just läser.

"Han tystnade och satt där sedan och kurade, mer lik en hög gamla hyvelspån än en människa."

Den här meningen läste jag på sidan 224 i Bönderna. Hösten av 1924 års Nobelpristagare i litteratur Władysław Stanislaus Reymont.

Fem en fredag v. 14 2021: Från knopp till tå

elisamatildas fredagsfrågor har rubriken 

Från knopp till tå 

1. Hur känns det i kroppen den här veckan?

Comme ci, comme ça, tycker jag.

2. Vad gör du för att träna knoppen?

Löser sudoku och korsord och liknande. Ser Kontrapunkt och Muren i TV. Lyssnar på Vetenskapsradion, Filosofiska rummet, Kropp och själ. Och läser, förstås. Mycket

3. Vilken typ av aktivitet gör en dålig dag till det bättre?

Barnbarnskvitter på Face-time. Solande på altanen med en bra bok. Promenader.

4. Vad är vardagslyx för dig?

Är mycket modest. Ett glas vin. En bukett blommor

 

5. Hur känns det i sinnet om våren?

Vemodigt. Nostalgiskt

Helgfrågan v. 14 2021

Mia undrar i sin helgfråga v. 14:

Varför byter man omslag på böcker?

Ja, det kan en fråga sig. I samband med nyöversättning, kanske? Eller nyutgåva? Som när klassiker ges ut på nytt. Nytt förlag? Jobs - omslagen på nyutgåvan av en del av Selma Lagerlöfs romaner är ju bara så fina. Och de "broderade" omslagen på nyutgåvan av Vilhelm Mobergs Utvandrar - serie. Mia tar ett exempel där den engelska utgåvan av en bok är vackrare än den svenska. Ofta har engelska böcker fina omslag. Men jag kan tänka mig att det kan finnas upphovsrättsfrågor som kan ställa till det vad det gäller omslagen. Inte vet jag; det är bara en tanke. 

Stolthet och fördom av Jane Austen har kommit ut i mängder av utgåvor både på svenska och engelska och säkert på många andra språk också. Och där kan en tydligt se skillnaderna i synsätt. Modernistas utgåva ifrån 2014 är häpnadsväckande. Omslaget är snyggt men uppvisar en total brist på känsla för innehållet.

Sändebudet

Sändebudet av den japanska författaren Yoko Tawada är en berättelse om ett samhälle som tycks degenererat. Allt har tillbakabildats och sådant som länge varit något alldeles självklart har nu övergått till något annat på grund av miljöförstöring efter en kärnkraftskatastrof. (Sändebudet skrevs strax efter Fukushima.) Människosläktet har vänts upp och ner. Det är de gamla människorna, födda före katastrofen, som besitter krafterna. De yngre orkar ingenting och måste tas om hand. Bokens protagonist är en morfarsfar och hans barnbarnsbarn. Gammelmorfar Yoshiro 106  är vårdnadshavare till barnbarnsbarnet, den kraftlöse Mumei. Friska barn finns inte; de har ständig feber. Maskrosorna är jättelika och bambun har storlek som en lillfinger. Nya demokratiska helgdagar har införts. "gamlingar - kämpa-på - dagen"; "be barnen om ursäkt - dagen"; "dagen för att det räcker att vara vid liv - dagen" är några exempel. Japan har isolerat sig ifrån omvärlden, något som Yosario  i all tysthet är emot. Lägenheter och tomter i Tokyos 23 stadsdelar har förlorat allt ekonomiskt värde. Ingen kan bo där på grund av strålningen. Folk har flyttat ut på landet och man börjar överge penninghandel för byteshandel. Hokkaido stänger för emigranter och det är förbjudet att studera engelska. Tagalog, swahili, tyska och tjekiska är däremot helt OK. Folket anpassar sig tålmodigt. Författaren berättar rakt och enkelt och med någon liten sorgsen underton ibland. En mycket speciell bok tycker jag som uppfattar den som civilisationskritik. Det nuvarande japanska samhället  får sig också en släng av sleven. Regeringen är förstatligad; ingen vet vilka parlamentsledamöterna är, var de finns och vad de gör.

Yoko Tawada är född 1960. Hon bor numera i Tyskland och skriver både på tyska och japanska. Sändebudet skrevs på japanska och har översatts av Vibeke Emond.

Titel: Sändebudet

Författare: Yoko Tagawa

Översättare: Vibeke Emond

Förlag: Tranan

Tryckår: 2021

Antal sidor: 191 

Veckans kulturfråga v. 14 2021

enligt O: Vilket radarpar inom deckarvärlden gillar du bäst?

Jag säger som enligt O Lynley och Havers var mina favoriter, men nu har jag inte läst Elizabeth George på väldigt länge.  

Dalziel och Pascoe är ett annat trevligt deckarpar som förekommer i Reginald Hills böcker. De opererar i en stad i Yorkshire. Dalziel är den gammaldags duktige men buttre polisen som gått den långa vägen. Pascoe är en modern polis med universitetsexamen. Förr i tiden läste jag allt av Reginald Hill men han har liksom Elizabeth George fått stå tillbaka för massor av annan litteratur.

Tisdagstrion v. 14 2021: Författare som jag bara läst en bok av

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 14: Författare som jag bara läst en bok av.  

 

 

                                            

                                                    

1. Brända skuggor av Kamila Shamsie. Intressant och lärorik och jag tyckte mycket om den. Jag tänker fortsätta med Vår älskade

2. Lolita av Vladimir Nabokov. Har just läst den men ännu inte samlat mina många tankar kring den. Jag misstänker att jag missat en del i den här yviga romanen och skulle vilja läsa något annat av författaren 

3. Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Skulle gärna läsa en fortsättning på den här biografin som bekräftar tesen att verkligheten överträffar dikten.