tisdag 19 januari 2021

Tisdagstrion v. 3 2021: Böcker med titlar som börjar på S

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 3: Böcker med titlar som börjar på S




Sörjen som blev av Anna Takanen

Om finska krigsbarn i Sverige. Bygger på verkligheten.

Sidenkatedralen av Sara Danius

Efter succéerna Den blå tvålen och Husmoderns död arbetade Sara Danius med två projekt som aldrig hann färdigställas; en samlingsvolym med publicerade artiklar och essäer i skilda ämnen, samt en bok om hennes favoriter inom fotokonsten. Sidenkatedralen samlar dessa projekt i en volym.

Sällskapet av Christina Hesselholdt 

handlar om sex personer som alla tillhör en välbärgad borgerlighet. De är högutbildade; läkare, psykolog, författare, t. ex., men förefaller inte arbeta. De reser, läser och intresserar sig för kultur i största allmänhet. Vi följer deras inre monologer och delar deras ensamheter och syn på varandra.

måndag 18 januari 2021

Den sista migrationen

Charlotte McConaghy är en australisk författare vars roman Den sista migrationen skördar lagrar världen över. Den jämförs med Där kräftorna sjunger av Delia Owens och det är inte så fel. Men Den sista migrationen har en speciell stämning som gjorde att jag lyssnade igenom boken två gånger av pur förtjusning. Franny Lynch, född Stone, älskar havet, naturen, djuren och speciellt fåglarna. På grund av klimatförändringarna dör den ena djurarten efter den andra ut. Nu har Franny märkt tre silvertärnor, tilltvingat sig en plats  på en fiskebåt för att på en datatskärm följa de tre röda prickar som utmärker de tre tärnorna. Ennis Malone, kapten på båten är på jakt efter den stora fångsten. Båten, Saghani, vilket betyder korp, utgår ifrån Grönland och målet är Antarktis. Franny har ett speciellt förhållande till havet och hon är märkligt okänslig för kyla. Besättningen på Saghani vänjer sig vid henne; Franny ser, hör och lär. Och hon är helt på det klara med vad hon ska göra när de når Antarktis. Den sista migrationen tilldrar sig på två tidsplan. Dels är det nutid på båten; dels dåtid i Galway på Irland. Fängelset i Limerick  nämns i förbifarten. En anar att Franny är på flykt ifrån något och att hon gjort något förfärligt. Sakta men säkert rullas hennes förflutna upp i takt med att Saghani närmar sig resmålet. Språket är lika poetiskt som handlingen är dramatisk. Franny är en mycket speciell ung kvinna som förefaller var till en del naturväsen. Kärleken mellan Franny och hennes mycket äldre man, Nial Lynch, är inte enkel. Charlotte McConaghy behandlar den med varsam hand. Romanens fräscha omslag förhöjer upplevelsen ytterligare. Jag blev förtrollad, helt enkelt!

Titel: Den sista migrationen

Författare: Charlotte McCognahy

Översättare: Carina Jansson

Förlag: Lavender Lit

Tryckår 2020

Antal sidor: 346

söndag 17 januari 2021

En smakebit på søndag

"Min far och jag åkte bil om nätterna. I skymningen körde vi längs de upplysta motorvägarna tills vi kom ut ur staden. Vi följde strömmarna av bilar som var på väg bort och efter en stund tog far av på någon av de smalare landsvägarna som förde oss vidare ut ur det slocknande ljuset. Det hände att vi plockade upp liftare och prostituerade i utkanten av staden, men oftast saktade far bara ner en smula vid de särskilda stråken och sedan gled vi i ultrarapid längs raden av uppklädda flickor. Doften av parfym flödade in genom bilens öppna fönster och jag minns att gatflickorna brukade slå upp sina fickspeglar som de förvarade i locket på puderdosan när de ville markera att samtalet var slut för deras del. Under den mjuka puderkudden fanns deras riktiga ansikten. Far rökte alltid sina cigaretter ända ner till filtret, glöden var en ensam eldfluga som vilade på ratten långa stunder innan den började sicksacka oroligt genom kupéns mörker. - Det var en verkligt lyxig bil min far hade, en gammal Jaguar, en sådan som folk brukade drömma om att äga, men inredningen i fars bil var på vg att falla sönder, här och där stack stoppningen ut som plötsliga varande sår. Den rökfyllda kupén liknade en cell i ett förhörsrum. Vi brukade lyssna på klassisk musik; Dvořák, Tjajkovskij, Mahler och musiken gjorde far känslosam."

Från sidorna 9 och 10 i Darling River. Doloresvaiationer av Sara Stridsberg

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läder. Inga spoilers, dock. Den här veckan är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna. Fler smakebitar  HÄR

lördag 16 januari 2021

Fasetter av liv

Wu Ming - Yi är en taiwanesisk författare född 1971.   Han är också konstnär, fjärilskännare,  litteraturprofessor, formgivare, fotograf och miljöaktivist. Och det förvånar en inte under läsningen av den dystopiska miljösagan Fasetter av liv. Jag blev helt fascinerad av den här romanen som blandar tro och vetande; religion, vidskepelse, magisk realism, klimathotet; eko - turister och ursprungsbefolkning. En magisterexamen i skogsekologi hindrar inte att en vördar bergens andar.  En svallvåg av sopor har sköljt upp längs Taiwans stränder som en havets hämnd för nedskräpningen. Professor Alice Shih är på väg att lämna livet. Hennes danske man Mads och deras lille son har försvunnit och hon ser ingen mening med att leva vidare. Familjens fina strandvilla är på väg att försvinna ut i havet. Atile´i är andre sonen i en familj på ön Wayo wayo. Efter 180 månvarv kommer han att sättas ut i en båt med dricksvatten för tio dagar för att aldrig komma tillbaka. Detta händer alla andresöner eftersom tillgången på mat är begränsad. Atile´is och Alices öden sammanstrålar på den pysande illaluktande sopön. Vi möter flera personer ur urprungsbefolkningen; Hafay tillhör pangchafolket och Dahu bununfolket. Översvämningar, jordskred och överdrivet regnande har orsakat lågkonjunktur. Miljösaga - som det står på baksidan av romanen - är en bra beskrivning av den här fascinerande berättelsen som förefaller tidlös. Naturen slår tillbaka. Wu Ming - Yis varning går fram. Cli - fi är en effektiv genre.

Titel: Fasetter av liv

Författare: Wu Ming - Li

Översättare: Roger Heshan Eriksson

Förlag: Chin - lit

Tryckår: 2020

Antal sidor: 368

fredag 15 januari 2021

Fem en fredag v. 2 2021: Nonsens

 elisamatilda Fem en fredag v. 2: Nonsens

1. Vilken vara tror du mest sällan köps i en matbutik?
Gummiband, kanske?

2. Hur ser din morgonrutin ut?
Kaffe, tidning, frukost, korsord, sudoku

3. Vad blev förra årets bästa köp?
En sodastreamer och en lagerhylla.

4. Om du fick ett års gratis förbrukning av något, vad skulle det vara?
Frukt (jag räknar in jordgubbar)
 
4. Vad skulle du döpa din båt till om du hade en? 
Kirke

torsdag 14 januari 2021

Helgfrågan v. 2 2021


Mias helgfråga v. 2: När ska man ge upp en bok man inte tycker om?

Det kan bero lite på vad det är för en bok. Men jag vet två böcker jag lämnat åt sitt öde på hälften och de var båda av Donna Tartt; Den hemliga historien och Steglitsan. Intresset tog slut tvärt.

Bonusfrågan: Brukar du gå på releaser? Digitalt eller IRL.

Nej, det brukar jag inte. Men jag lyssnar på författarintervjuer och samtal digitalt. I tisdags till exempel intervjuade Kristina Sandberg och Mats Kempe Jamaica Kincaid om hennes bok My garden. Alldeles utmärkt. Jamaica Kincaid talade oavbrutet.

onsdag 13 januari 2021

Veckans kulturfråga v. 2 2021

 enligt O: Veckans kulturfråga v. 2

Vilket mera ovanligt land läser du gärna böcker ifrån?


Japan. Inte för att jag vet om det är så ovanligt med författare som Murakami och Ishiguro. Men jag läser även en del andra mindre författare från Japan.

En riktigt fin japansk författare är Yasunari Kawabata, som ju också fick Nobelpriset 1968. En mera nutida författare är Yoko Ogawa