Helgfrågan v. 46

Mias helgfråga v. 46:

Vad gillar du att läsa för genre när du vill fly denna värld?

Då läser jag gärna något som tilldrar sig långt borta; Afrika eller Asien till exempel. Just nu läser jag Dina händer var fulla av liv av Suad Ali. Den tilldrar sig delvis i Somalia.

Läsgodis? Inte gott och blandat eller salt. Choklad går bra. Geisha är det som gäller för närvarande. Stycksakerna är godare än chokladkakan.

ett halvt andetag

En roman, där en redan på de första sidorna möts av begrepp som tunet, trappen, förna, luggen i segerrulle och iskarl gör att jag faller som en fura. Året är 1948; miljön är Småland. Huvudpersonerna är Sonja och Mirkka. Sonja har sin fästman Axel medan Mirkka förefaller vara ensamstående när hon flyttar in i det fallfärdiga huset som är närmsta granne till Sonja och Axel. Sonjas och Axels ogifta samboförhållande blir föremål för diverse funderingar i omgivningen. Mirkka bjuder Sonja på kaffe gjort på rostade dadlar. Det smakar bättre än torvkaffet som smakade jord. Ganska snart avslöjas det att Sonja har ett sårigt förhållande till sin mor Amalia som redan i Sonjas barndom flyttade till ett mentalsjukhus. Sonja har alltid bråttom att avsluta sina fåtaliga besök hos modern. En får veta mer och mer om Sonja och Mirkki under tiden som deras vänskap utvecklas. Mirkka har en dröm om att springa ett ärevarv på Stadion efter vunnen löpning. Hon tränar ihärdigt. Hon har ett mål att arbeta emot. Löpning anses vara en väldigt olämplig sysselsättning för en kvinna. I kortbyxor, dessutom! Mirkka uppmanar Sonja att arbeta på att bli glasblåsarmästare trots att det anses vara förbehållet män. Sonjas far var glasblåsarmästare och Sonja är mer eller mindre uppvuxen i glashyttan. Glasbruksmiljön känns ny och fräsch. Sonja och Axel har ett märkligt, kyligt förhållande. De talar inte så mycket om känslor och tycks inte riktigt känna varandra. Debutanten Anna Agrell har skrivit en originell roman; lite ojämn ibland, men en läser gärna. Relationerna och kvinnornas villkor står i centrum i ett halvt andetag. Axel har synpunkter på hur en kvinna bör vara och vilka hennes uppgifter är. Amalia utsätts för övergrepp på sitt boende, trots att Sonja inte skrivit på några papper. ett halvt andetag har ett driv som gör att den är svår att lägga ifrån sig. Slutet får mig att fundera på om det kommer en fortsättning. Inte mig emot. Hur som helst så är jag nyfiken på Anna Agrells nästa bok.

Titel: ett halvt andetag

Författare: Anna Agrell

Förlag:  Historiska media 

Tryckår: 2020

Antal sidor: 287 sidor

Veckans kulturfråga v. 46 2020

enligt O: Eftersom vi är mitt i barnboksveckan väljer enligt O en barnboksfråga.

Vilka favoriter har du bland gamla och nya barnböcker?.

När jag var liten var De vilda svanarna av H C Andersen min favoritsaga. Och så minns jag Bröderna Grimms sagor i tunna häften. 

När barnen var små läste vi Den vilda bebiresan och Vems lilla mössa flyger av Barbro Lindgren. Vi hade också en skiva där Jojje Wadenius hade tonsatt Barbro Lindgrens texter. En annan skiva som vi lyssnade mycket på och också läste boken Vem ska trösta Knyttet? av Tove Jansson

Numera får jag jättefina lästips av lilla flickbarnbarnet som läser själv och läser mycket. Hon har koll på de nya barnböckerna och nu har hon tipsat mig om Små mekaniska mirakel. Magi, mysterier och ett mycket märkligt äventyr av Lissa Evans. Författaren är läkare och har arbetat som stand up - komiker och har producerat humorprogram för radio och TV. Små mekaniska mirakel handlar om en pojke som heter Peter. Peters farbror, Tony, ska resa bort och han vet inte om han kommer tillbaka. Han ber Peter ta hand om hans verkstad. Om han kan hitta den, förstås. För att hitta verkstaden måste Peter följa mystiska ledtrådar och lösa knepiga gåtor. Men det som börjar som ett roligt och spännande äventyr blir allt farligare, och Peter inser snart att han inte kommer att klara av uppdraget ensam.

Tisdagstrion v. 46: Slott, kojor & andra hus

Ugglans & Bokens tisdagstrio v. 46 : Slott, kojor & andra hus. Som vanligt får vi tolka som vi vill.

1. Huset Ushers undergång av  Edgar Allan Poe. 

Språket  i den här novellen ärväldigt suggestivt med många ord som mörker, dimma, fasa, kusligt, dystert, abnorm skräck, förfall, vämjelse, iskyla, förstämning och ödslighet. En grips av samma dystra stämning som den ridande mannen, novellens jag - berättare, som närmar sig släkten Ushers gods, ditkallad av Roderick Usher, som han en gång varit vän med. Slottet omges av den otäck vallgrav som förefaller utsända ett kusligt sken. Både slott och hus - i överförd betydelse, visserligen - i samma novell.

2. Isslottet av Tarjei Vesaas 

En suggestiv berättelse om vänskapen mellan två flickor som är varandras raka motsatser.

3. Herrgården av Anna Karin Palm

Anna-Karin Palms mångtydiga berättelse är en existentiell rysare, ett drama för sex karaktärer och ett hus. Sex vänner befinner sig på en skogsvandring  på flykt från en värld i upplösning.

Dracula. Myt och verklighet

Lundaförlaget Historiska Media ger ut en serie som heter Världens dramatiska historia. En titel i den serien är Dracula. Myt och verklighet av Katarina Harrison Lindbergh. Hon har tidigare skrivit Vampyrernas historia (2013) så hon är redan inne på området. Den Dracula vi känner bäst är väl den vi möter i Bram Stokers roman med samma namn. Det är evigheter sedan jag läste den men jag minns den arme Jonathan Harkers förfärliga upplevelser hos den mystiske greve Dracula i Transsylvanien. Harker hade kallats in för att hjälpa greven med fastighetsaffärer och han förstår ganska snart att han inte är gäst utan fånge i slottet. 1897 kom Bram Stokers roman ut och måste därefter läsas på scen för att bevara författarens copyright. Dracula blev inte mer uppmärksammad än Stokers tidigare romaner men Dracula hade framtiden för sig. När Bram Stoker dog 1912  var romanen inne på sin nionde upplaga. 1400 - talsfursten Vlad III i Transylvanien kallades även pålspetsaren eller påldjävulen efter sin vana att spetsa sina ovänners huvuden på pålar. Han hade det inte lätt eftersom han måste hantera det osmanska riket å ena sidan och Ungern å andra sidan. Vlads far var medlem i Drakorden vars syfte var att bekämpa muslimer. Dracula betyder drakens son. Bokens omslagsbild är en oljemålning föreställande den grymme Vlad III. Men det finns inget som talar för att Vlad III var vampyr. Francis Ford Coppola kom så småningom att göra en film som han kallade Bram Stokers Dracula (1992). Han ville ge sken av en dokumentär, men det är det alltså inte tal om. Coppola har dragit ifrån och lagt till efter eget behag i Stokers roman. Begreppen vampyr och varulv kom att flyta samman och är ibland samma sak. Stokers Dracula är båda delarna. I folktron fanns s. k. vardjur och varföremål som sades stå i kontakt med djävulen. I Sverige finns detaljrika skildringar av varulvar ifrån 1700 - talet. Och vem vet hur det stod till med Bockstensmannen som begravts som en vampyr med ansiktet neråt med en påle genom kroppen och på en avlägsen plats? I dagens läge har vi sett åtskilliga vampyr - och varulvsberättelser i litteratur och på film. True blood gick som serie i TV för en del år sedan. Sookie Stockhouse minns jag som en jättesöt liten flicka, som inte borde fått springa ute  om nätterna. Stephanie Meyers Twilightserie filmades snabbt. Jag berömmer mig av att med en viss framgång ha sett första delen, Breaking dawn. Och Richard Mathesons zombievampyrklassiker I am Legend är en riktig rysare som jag också har sett. Boken kom 1954. Däremot har jag inte läst Anne Rice´s böcker om Lestat och Louis, The Vampire Chronicles. Katarina Harrison Lindberg går igenom både föregångare och uppföljare kring romanen om Dracula; både myter och eventuell verklighet. Senaste svenska utgåvan av Dracula var kompletterad med nytillkomna rön. Sådant är väldigt trevligt.  Dracula. Myt och verklighet omfattar endast 160 sidor. Men den är mycket rymligare än så. Det är mycket intressant och medryckande läsning som gör att en måste tillfoga några titlar på den redan långa TBR - listan. Författaren skriver ledigt och personligt resonerande och det är inte svårt att föreställa sig att hon är en utmärkt föreläsare.

Titel: Dracula. Myt och verklighet

Serie: Världens dramatiska historia

Författare: Katarina Harrison Lindbergh

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2020

Antal sidor: 160
 

En smakebit på söndag

 "Han var alltså den person som jag i en gammal bok med ett starkt romantiserat porträtt hade kallat för Henry Morgan. Det finns ingen anledning att ångra eller ändra det namnvalet, det passade honom bra, han skulle kommentera saken då och då under den tid vi fick på oss och verkade ha förlikat sig med det, han hade varit helt oförstående när han sent omsider läst boken, men sedan tagit saken under övervägande, studerat ämnet och efter hand sett en poäng i att bli uppkallad efter en sjörövare. Där förekom gemensamma drag. Att namnet tillkommit av en slump genom att jag öppnat en gammal uppslagsbok på måfå och tagit första bästa namn jag hittat, saknade betydelse. Det var alldeles för viktigt för att bero på en tillfällighet.  Det skulle så småningom framgå att han också accepterat andra saker som jag gjort mig skyldig till, små försyndelser och andra grövre som var och en för sig kunde ha gett upphov till djup och varaktig ovänskap. För att inte säga fiendskap. Saker som i grund och botten kunde vara motiv för att utkräva upprättelse, kanske rent av hämnd."

Från sidan 17 i Renegater av Klas Östergren

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar - utan spoilers - utav det vi just läser. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna den här veckan. Fler smakebitar HÄR

Klocka utan visare

Carson McCullers (1917 - 1967) må vara mest känd för sina romaner Hjärtat jagar allena och Balladen om det sorgsna caféet men Klocka utan visare (1961) har hamnat lite oförtjänt i skymundan. Den skulle dessutom hävda sig gentemot To kill a Mockinbird (1960) av Harper Lee. Carson McCullers föddes i Georgia och studerade skrivande och musik jämsides. Men eftersom hon också behövde försörja sig fick ho släppa musiken, som däremot gärna finns med i hennes romaner. Efter ett olyckllgt äktenskap med Reeves McCullers, som hon gifte sig med två gånger, slutade det med att han begick självmord. Svenska författaren Ulla Isaksson hälsade på McCullers och  fann henne då både sliten och intagen på mentalsjukhus. I Klocka utan visare möts en av domaren Fox Clane, f. d. kongressledamot, som är den store mannen i den lilla sydstatsstaden Milan. Han är änkeman och har en son som också varit domare men som tog livet av sig. Sonsonen, Jester, bor hos sin farfar. Domaren och apotekaren Malone är näst intill goda vänner trots att de är så olika till kynnet. Fox Clane är ett stort barn som oförblommerat meddelar vad han tycker och tänker. Han är mycket upprörd över att det finns planer på att ta bort rösträttsskatten vilket skulle ge de färgade möjlighet att rösta. Dessutom tänker man ge dem studiemöjligheter. Clane och Malone skummar av vrede. Malone förbannar också judeplugghästarna som gjorde att han inte blev läkare. Rasmotsättningarna ligger helt i dagen. De yngre generationerna, domarens son och sonson, meddelar avvikande åsikter, men det är inget som tas på allvar av far/farfar. Den blåögde negern Sherman Pew dyker upp som ett orosmoment i berättelsen. Malone tycker instinktivt illa om honom. Sherman är alltför ljus i hyn och han har blågrå ögon. Han blir domarens assistent och åtnjuter för en tid hans gunst. Sherman Pew har högtflygande planer och är på väg att förverkliga sin dröm när han kommer för nära elden. Bokstavligen och bildligen. Karaktärerna i Klocka utan visare är alla ensamma människor. Författaren skildrar dem med medkänsla och humor. Kvinnor finns det inte så gott om i Klocka utan visare. Det omnämns några stycken bl. a. domarens hustru som är död. Svärdottern är också död. En som lever är den färgade hushållerskan Verily som för övrigt också ogillar Sherman Pew för hans herrskapsfasoner. Mot slutet av boken känner en att atmosfären tätnar. Det drar ihop sig mot något som inte kan vara något annat än en katastrof.