Årsboken

Emmy Mahr är änka sedan två år. Det är mitt i sommaren som är torr och het. Växtligheten har stannat av. Emmy dricker iste och Resorb. Hon är långbent och smal; stark och vig. Hon är som gjord för att sköta en gård. Just nu har hon funderingar på en utäga som kallas Trekanten. I det här läget är hon intresserad av gräset som kan tänkas växa där. Hon har redan skaffat vall ifrån andras små ängar som de inte ens brytt sig om att hyra ut. Bönder som odlat råg klippte ner den redan i juli och gav den till djuren i stället för bagaren. Emmy tänker på när hon kom med sin man Seved till gården Backetorp. Hon hade aldrig sett så många rum, vrår och prång, skåp och luckor och överallt fanns det gott om saker. Det enda saker som inte fanns var pengar. Bland allt annat hon hittade var Seveds farfars lingonalmanackor sedan 36 år tillbaka. Hon lade dem i en svart soppåse och satte ut dem  bland soporna. Men Seved bar in dem igen. Farfar hade ju gjort anteckningar i dem. Emmy tänker på hur hon och Seved träffades på en skogsexkursion för nitton är sedan. Han var med på konferensen och hon serverade maten. Hon tänker också på Seveds allergi som faktiskt tog hans liv. Han var ensam ute i skogen och träffade på en svärm jordgetingar. Emmy är ensam. Döttrarna har sitt. Emmy är varken särskilt lycklig eller särskilt olycklig. Hon trivs på landet. Där händer det mer på ett år än under ett helt liv i en stad. Emmy pratar för sig själv och då och då överrumplas hon av sorgen som är som en väntan utan att få sluta att vänta. Emmys kor får förstklassig skötsel. Det är en gemensam överenskommelse. Hon sköter dem och de ger henne sitt kött. När Emmy går till grannen för att låna balmaskin hade hon helst haft konversationen utomhus. Emmy får visserligen sitta ner på en stol men bjuds inte på någonting. Hermans gård befinner sig i ett sådant tillstånd att en anar att den mycket snart kommer att vara helt förfallen. Årsboken är titelnovellen i Sven Olov Karlssons novellsamling med samma namn. En känner sig som om en vandrar tillsammans med Emmy på Backetorp och lyssnar till både hennes ord och tankar. Hon är en alldeles vanlig, vardaglig människa med en helt egen historia. En stor liten människa.

Titel: Årsboken
Författare: Sven Olov Karlsson
Förlag: Natur & Kultur
Tryckår 2019
Antal sidor: 251

Årsboken passar in på nr 17 i Mias Kaosutmaning 2020, Läs en novell

En smakebit på søndag

"Varje gång jag vaknade, oavsett tid på dygnet, släpade jag mig ut genom den ljusa marmorfoajén längst ner i huset och gick längs kvarteretoch runt hörnet till minilivset som låg där och aldrig stängde. Jag köpte två stora koppar kapffe med gräddeoch sex sockerbitar var, svepte den första i hissen tillbaka till lägenheten och smuttade sedan långsamt på den andra medan jag såg på film och åt djurkex och knaprade trazodon och zolpidem och nembutal tills jag somande igen. På det sättet tappade jag greppet om tiden. Dagarna gick. Veckorna. Några månader gick. När tanken slog mig beställde jag hämtmat från thairestaurangen tvärs över gatan, eller en tonfisksallad från ett ställe på första avenyen. När jag vaknade hade jag telefonsvararmeddelanden från skönhetssalonger eller spa - anläggningar som bekräftade bokningar jag hade gjort i sömen. Jag ringde alltid tillbaka och avbokade, vilket jag hatade att göra eftersom jag hatade att prata med människor."
Från sidan 9 i Ottessa Moshfegh, Ett år av vila och avkoppling

Söndagens läsutmaning En smakebit på søndag handhas idag av Astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger. Vi lämnar smakebitar av det vi just läser. Utan spolers förstås. Fler smakebitar HÄR

Fem en fredag v. 4: Revir

elisamatildas fem fredagsfrågor:

1. Vilka skulle du säga är dina expertområden?
I den mån jag har något expertområde är det nog böcker 

2. När inkräktar folk på ditt territorium?
När de talar om för mig vad jag tycker

3. Vad från ditt yrkesliv kan appliceras på livet i allmänhet?
Att vara uppmärksam på människor och det de uttrycker

4. Hur stor eller liten är din privata bubbla runt dig?
Det beror på sammanhanget

5. När behöver du vara ensam?
Någon stund varje dag

Helgfrågan v. 4

Mia: "Förra veckan bad jag om lite frågor och jag fick en hel del, så denna vecka är det Evelina som står för Helgfrågan.(utom Bonusfrågan, men den gick nästan på samma tema.)"

Många böcker blir idag filmatiserade, vilka böcker skulle du önska blev film/tv-serie?

Min kamp av Karl - Ove Knausgård 
Där livet är fullkomligt av Silvia Avallone
Sörjen som blev av Anna Takanen
 
Bonusfråga: Några böcker blir film 2020, är det någon du tänkt se?

Små eldar överallt av Celeste Ng

Steglitsan av Donna Tartt (har inte lyckats läsa boken)

Rebecca av Daphne du Maurier

Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett ( med bl. a. Colin Firth) 

Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar

Boris är äldsta barnet i en syskonskara på fyra. Modern kallar honom sin själsfrände eftersom de delar kärleken till litteratur. Fadern, som är läkare, blir gruvligt besviken när sonen hoppar av de medicinska studierna för att istället ägna sig åt affärsverksamhet. Men fadern och Boris har ett gemensamt intresse i konsten. Charlotte, nummer två i syskonskaran, är duktig flicka och blir läkare. Nu har Boris emellertid inte haft kontakt med familjen på sju år. Han känner sig förfördelad. Han har gift sig med den possessiva Ruth och fått två söner, varav den äldste, Mathias, bereder sina föräldrar mycket bekymmer. Nu har Boris och Ruth skilt sig och Boris är förbjuden att träffa barnen. Detta tär hårt på Boris och hans psykiater ger honom rådet att skriva till sin familj - skriva med penna. Inga SMS eller mail. Konstigt nog nappar Boris på förslaget. Den franske psykiatern Gérard Salem har främst ägnat sig åt familjeterapi i sitt yrkesliv. Nu har han skrivit brevromanen Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar som tydligen blivit omåttligt populär runtom i världen. Varför förstår jag inte. Själva idén är väldigt bra och det kunde lätt blivit bättre. Men alla brevskrivarna - för familjen svarar beredvilligt på Boris brev och de börjar också skriva till varandra - alla brevskrivarna har samma behärskade röstläge och samma bildade vokabulär. I brevskrivandet deltar familjemedlemmar ur tre generationer. Boris föräldrar vidgår ödmjukt att de inte är mer än människor och att de kan tänkas ha gjort fel ibland. De litterära referenserna är många. Inte minst dyker Kafkas brev till sin far upp då och då. Familjen rör sig mellan Paris och Genève och mamma Sophie bjuder hela familjen med barnbarnen och allt till Paris över jul. Några ekonomiska bekymmer tynger i alla fall inte den här växande familjen. Kanske kan en säga att boken hyllar familjen som en kraftfull resurs. Och så är det säkert i många - men inte alla - fall.

Titel: Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar
Författare: Gérard Salem
Översättare: Fredrika Spindler
Förlag: Harper Collins Nordic
Tryckår: 2019
Antal sidor: 246

Där livet är fullkomligt

Det kan sägas med en gång. Silvia Avallones senaste roman Där livet är fullkomligt tyckte jag väldigt mycket om. Hennes sätt att belysa samhällstillståndet  i Italien är mycket effektivt.  Genom miljöbeskrivningen och det levande persongalleriet berättar hon om klasskillnader, skillnaden mellan staden (Bologna) och den fiktiva förstaden Labriola med alla höghusen. Där bor 17 - åriga Adele som blir med barn med den den vackre men kriminelle Manuel. Adeles egen far sitter också i fängelse. Inne i Bologna bor akademikerparet Dora och Fabio som förtvivlat gärna vill ha barn men som trots alla försök misslyckas. Det föds för få barn i Italien; det är ju ett välkänt faktum. Likaså anses det att barn är sina föräldrars ägodel. Utbildning är inte för förortens barn i allmänhet, men Zeno, som är ovanligt begåvad, läser läxor tillsammans med Adele och kommer med tiden att hamna på ett välrenommerat universitet. Arbetslösheten är utbredd och kvinnornas situation är allt annat än avundsvärd. Det sägs många kloka saker i Där livet är fullkomligt. Sådant som en läser om och vill brodera på en bonad. Det förs också existentiella resonemang i romanen. Silvia Avallone är född 1984 och har Dostojevskij som sin favoritförfattare.

Titel: Där livet är fullkomligt
Författare: Silvia Avallone
Övers: Johanna Hedenberg
Förlag: Natur & Kultur
Tryckår: 2019
Antal sidor: 381

Den här boken passar in dubbelt på nr 15 i Mias Kaosutmaning Läs en bok/författare från Sydeuropa. Både bok och författare kommer från Italien.

Månadens språk är Italienska

Tisdagstrion: Öar

Ugglan & Boken: Den här veckan är temat för tisdagstrion "öar." Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.


Isnätter av Leo Löthman till drar sig på Åland och handlar om kvinnokarlen Karl Friman som härjar i den åländska ytterskärgården. Hustrun Amanda är ingen skönhet, men en duglig och kompetent kvinna som djupt älskar sin man. Inte ens när han gör hennes väninna Ida och hennes dotter sin kur sviktar Amanda.


Elias Portolu av Grazia Deledda tilldrar sig på Sardinien. Elias Portolu kommer tillbaka till sin hemö efter att ha avtjänat ett fängelsestraff på fastlandet. Han är helt oförberedd på den häftiga förälskelse som drabbar honom och hans brors vackra hustru Maddalena. Miljöskildringen i det här triangeldramat är helt underbar. Månskenet på Sardinien lär vara något extra.


Kvällens lagar av Mary Yukai Waters är en novellsamling med elva noveller som tilldrar sig i efterkrigstidens Japan fram till våra dagar. Människorna lider av skammen som följde med nederlaget. Kvinnorna saknar sina män, bröder, söner och fäder som stupat i kriget. Kvinnors villkor och relationen mellan mor och dotter är ett återkommande motiv.