skip to main |
skip to sidebar
Lyrans måndagsutmaning:
Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär
veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas
och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v.
Improvisera!
Marguerite Duras
(1914 - 1996) föddes i franska Indokina (numera Vietnam) och växte upp
med mor och två bröder. Hon har skrivit den underbara självbiografiska
En fördämning mot stilla havet och kanske hennes mest kända roman
Älskaren för vilken hon fick Goncourtpriset 1984.
Marguerite är också namnet på huvudpersonen i Alexandre Dumas d. y. roman Kameliadamen, som skildrar livet i 1800 -talets Paris. Marguerite Gautier är kurtisan. Armand är en rik ung man som förälskat sig i henne och de har beslutat sig för att börja ett nytt liv på landet. Men Armands far vill annorlunda och han bönfaller Marguerite att lämna Armand för dennes egen skull. Marguerite inser problemet och offrar sig. Men Armand tror att hon övergivit honom för en annan. Sorgligt, sorgligt. Greta Garbo spelade rollen som Marguerite Gautier 1936 mot Robert Taylor.
 |
| Modernista |
"Jag önskar att jag kunde berätta allt om fabriken. Det kan jag inte längre. Snart minns jag inte mina dagar och nätter, eller varför jag föddes. Allt jag kan säga är att jag var där i olika långa perioder mellan 2013 och 2017 och att de utsatte min hjärna för så mycket ström att de var säkra på att jag inte skulle kunna skriva det här. Först intensivt i en serie med tolv behandlingar. Det var det ord de använde. Ett ord som neutraliserade deras verksamhet och som skulle minska rädslan för ingreppet. De sa att behandlingen var skonsam och att man kunde likna den vid att starta om en dator. De använde sig verkligen av sådana usla bilder. Det var ett språk skapat av de som tror att en människas lidande kan lindras på detta sätt och de var så vana vid det att ett ingrepp förvandlades till någonting man glömde lika lätt som sin senaste lögn."
Från sidan 5 i Linda Boström Knausgårds Oktoberbarn.
En smakebit på søndag är en läsutmaning där vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR
Den stränga textila gurun Gertrud Ingers skrev en bok med titeln Hemgiften. Undertitel: Hemmets linneförråd förr och nu.
I listan ovan kan en se vad linneförrådet bör innehålla som bas. I resten av boken ges råd och anvisningar om hur man syr och namnar och sätter på spetsar. LT:s förlag 1951
Det nya numret av Vi läser innehåller flera intressanta artiklar; bland annat en rejäl intervju med Karl Ove Knausgård som numera bor i London med ny fru, nytt barn och sina fyra barn ifrån äktenskapet med Linda Boström Knausgård. Intervjun är gjord av den finlandssvenske journalisten Philip Teir och påbörjades redan 2009. I år fullföljdes intervjun i samband med att Karl Ove Knausgård var i Sverige för att ta emot lilla Nobelpriset, det vill säga akademiens nordiska pris.
Matilda Gustavsson, DN - journalisten, som berättade om de aderton kvinnor som anklagade kulturprofilen Jean - Claude Arnault för övergrepp får en omfattande presentation av Josefin Olevik. Matilda Gustavsson talar om makten i kulturvärlden. "Makten är osynlig i den här världen och strukturen fördold", säger hon. Matilda Gustavsson är nu aktuell med boken Klubben som kommer ut i november.
2016 tilldelades Han Kang Bookerpriset för boken Vegetarianen. Hon föddes för 48 år sedan i Gwangju i Sydkorea. Hon har också skrivit Levande och döda och är nu aktuell med romanen Den vita boken. Intervjun är gjord av den Patrik Lundberg som debuterade 2013 med romanen Gul utanpå.
Författaren Patrik Svensson som gjort succé med essäsamlingen Ålevangeliet skriver ern artikel om klimatkrisen med titeln Tyst höst. Han slår ett slag för skönlitteraturen och dess förmåga att skapa känsla och förståelse ; empati och förundran inför det som är främmande för oss och för liv som inte är vårt eget. Vidare tar han upp Rachel Carsons författarskap.
Ett ovanligt fylligt nummer av Vi läser, tycker jag.
Mia undrar i sin helgfråga hur det går med läsningen och om vi läst något riktigt bra bok. Det bästa jag läst på någon månad är Conny Palmkvists dystopi Vinter som inte riktigt liknar något annat jag läst.
Bonusfråga: Hundöra eller bokmärke?
Det självklara svaret är naturligtvis: Bokmärke.
Nytillskott ifrån Mia:
Jag fick ett bokpaket från Mia på bloggen Mias bokhörna. Jätteroligt. Jag vann i en utlottning. Inte nog med att jag fick två böcker. Mia hade också stoppat med lite godis, bokmärken, en penna, och ett fint kort. Så glad jag blev.
Böckerna kände jag inte till men de verkar intressanta. Livmodermakt av Erika Rockborn handlar om barnlöshet ur mannens synvinkel. Det är inte så vanligt att någon talar om det. Martin Lindahl är protagonisten i Livmodermakt. Han är läkare i likhet med sin upphovsman. Livmodermakt har nu kommit ut i pocket och den andra delen Modermakt kommer ut den 21 september. I den möter en Martin Lindahl sju år senare. En tredje del är nästan klar. Erika Rockborn själv drabbades 2012 av en stroke och fick slå av på takten. Under tiden efter lärde hon sig att skriva med tummarna på mobilen och det är på det sättet böckerna tillkommit. Erika Rockborns man läste det hon skrivit och propsade på att hon skulle skicka in till något förlag. Lindelöws förlag nappade. Tack, Mia!
Helenas Tisdagstrio har temat : Krig och fred.
En gud i spillror av Kate Atkinson
handlar om Teddy Todd. Han lämnade sitt liv som poet och gick in vid
flygvapnet när kriget bröt ut. Han blev bombflygare. Någon gång störtade
han, en annan gång kraschlandade han i havet och under ett par år är
han krigsfånge. Han har lyckats bra som befäl över sitt manskap. Läs gärna Liv efter liv av samma författare först
Hiroshimas blommor av Edita Morris.
1959 kom The Flowers of Hiroshima ut för första gången och översattes sedan till 39 språk. Det förstår en. På svenska kom Hiroshimas blommor 1961, i översättning av Tora Palm på Gidlunds förlag.
Svenska Edith Toll, gift med amerikanen Ira Morris, skrev den efter att
ha tagit del av sonens upplevelser i Hiroshima strax efter det att
atombomben (pikadon, den vita blixten) fällts 6 augusti 1945.
Anna Larsdotter har skrivit en spännande bok om kvinnor i krig och strid. Kvinnor hade alltid funnits med i krig på olika sätt, men författaren tar upp de stridande kvinnorna. Kvinnorna i strid hade inte bara fienden att kämpa mot. De hade också sina
överordnade, medsoldater och andra kvinnor som inte ansåg dem som
riktiga kvinnor. Många av dem, som överlevde kriget, saknade
livet i skyttegravarna och vid lägereldarna. Anna Larsdotter refererar
till Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Det är väldigt
fruktbart att ha den i färskt minne när en läser Kvinnor i strid. Alla
dessa kvinnoröster som inte fick komma till tals förrän fyrtio år efter
kriget. I Kvinnor i strid lyfts många tappra kvinnor fram och deras öden berör verkligen. Även om en inte alltid förstår. Många gånger var stridandet helt enkelt en födkrok.
Inlägg
