lördag 7 september 2019

Kongsager

Kongsager - eller som romanen heter på svenska Släktmötet på Kungsåkra - skrevs av Mathilda Malling 1928. Båda titlarna är bra. Kongsager/Kungsåkra är faktiskt någon sorts huvudkaraktär i boken; navet kring vilket allt och alla rör sig. Ägare till Kongsager är Jesper Dobberan som tänker fira sin 75 - årsdag med en stor sammandragning av släkten. Han är änkeman efter Adelheid som var den som hade förmögenheten. Äktenskapet blev barnlöst, men det saknas inte intressenter till Kongsager. Farbror Jesper har också sina favoriter. Det finns tre föräldralösa flickor som fostrats upp av en syster till honom och som han tycker sig stå i skuld till efter det att han behandlat deras far illa. Den äldsta Arna, ingår ett resonemangsäktenskap för att rädda den gård som är flickornas. Hon offrar sig för sina systrar. Emma, mellanflickan, vill skriva. Lusten att skriva finns i släkten och verkar vara helt accepterad. Emma finner sig väl till rätta på Kongsager dit hon blivit bjuden på obestämd tid. Den yngsta, Minnie, ägnar sig framför allt åt att vara vacker. Ett par yngre kvinnor uppvisar likheter med Berta Funcke - huvudperson i Stella Kleves/Mathilda Mallings skandalroman från 1885 med samma namn. Yta, flärd, fester dygnet runt; tomt och renons på planer och innehåll och ett omåttligt begär efter sensationer. Bojan är till ex en sådan kvinna "född till mannekäng och med ungefär lika mycket hjärta och fantasi som en sådan". Tant Gunilla finns vid sin bror Jespers sida. Hon är en storslagen kvinna älskad av så gott som alla. Intressant är att hon läser Baudelaire och hennes favorit är Henri Beyle. Här diskuteras kvinnor med kortklippt och bobbat hår och sådana som valt bort spinnrocken för ratten. Ett ungt äktenskap är på väg att gå i kras. Vad ska farbror Jesper säga? Pengar är klyftan som skiljer folk och folk, sägs det. Miljön är Skåne, troligtvis den västra delen. När det äntligen blir farbror Jespers födelsedag den 4 augusti har mycket klarnat för en del av kontrahenterna och farbror Jesper har slutligen kommit fram till en lösning han är nöjd med. Det finns mycket av olika slags ensamhet i Kongsager. Kvinnornas/flickornas villkor belyses. En får en känsla av nytt som rör sig i tiden och som kan verka svåröverkomligt för många. Vad är vänskap? Ska en gifta sig av kärlek eller  ingå resonemangsäktenskap? Jag har den bestämda känslan att Mathilda Malling har lagt ner mycket av sig själv och sina tankar i den här romanen. Romandebuten aktualiseras och barndomens Skåne återupplivas. Mathilda Malling har nu bott i Köpenhamn i 38 år. Hon är 74 år och kanske känns det bra att i Kongsager åter besöka fosterlandet?
Den här boken passar in på nr 31 i Roberts Kaosutmaning: Läs en bok på ett annat språk än svenska och engelska.

torsdag 5 september 2019

Helgfrågan v. 36

I veckans helgfråga undra Mia om vi ska till mässan i år?

Det ska jag inte. Skulle faktiskt varken hinna eller orka. September är en väldigt upptagen månad. På gott och ont. Har älskat bokmässan genom åren och brukar alltid önska att jag kunde åka. Men i år inser jag min begränsning.

Bonusfrågan: Vilken bok känner du att du måste köpa in?
Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf. 
Av Anna - Karin Palm. Jag tror att denna och Anna Nordlunds Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna från 2018 kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Nordlunds bok har ett utärkt bildmaterial.

onsdag 4 september 2019

Det modernas genombrott i Norden

Det modernas genombrott i Norden överraskar direkt när jag slår upp den. Det modernes gjennombrudd i Norden heter den då. Jaha. Det gör ingenting. Boken är en antologi med texter och bilder från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige från tiden 1870 - 1920. "Antologin avspeglar framväxten av de nya livsformer som med ett uttryck från denna period gärna kallas "moderna". --- De moderna livsformerna slår igenom vid olika tidpunkter i de nordiska länderna och antar också olika former. Urvalet av texter och bilder tar sikte på att återspegla också denna tidsmässiga olikhet. "
I antologin finns väldigt fina bilder av mer eller kända fotografer och andra konstnärer. Författarna är mestadels kända författare, men vilka var Erna Juel - Hansen, Olivia levinson, Jón Thoroddsen, Kaarlu Kramsu och  Jóhann Sigurjónsson. Om jag någonsin träffat på namnet Hulda Unnur Benediktsdóttir Bjarkling  (1881 - 1946) tidigare hade jag kommit ihåg det. Nu var hon i alla fall en av nyromantikens banbrytare i Island. Antologin är tänkt för gymnasiet.

Det moderna genombrottet i Nordens litteratur är också en textantologi i urval och med kommentarer av Lars Furuand. Den vänder sig till dem som bedriver akademiska studier. Och har är litteratururvalet mer omfattande och innehåller mycket av stora, kända namn. Strindberg får ca disponera hela 175 sidor, Ola Hansson kommer som god tvåa med 86 sidor. Den enda kvinnan i församlingen, Victoria Benedictsson, får hela 18 sidor!

tisdag 3 september 2019

Tisdagstrion: Kvinnlig vänskap

Kvinnlig vänskap är temat för Ugglans och Bokens tisdagstrio v. 36.


1. Tuttan och Ingeborg
(You Can't Play In Our Yard Anymore)
Tuttan och Ingeborg, två flickor små,
med ljust och vackert hår och ögon blå.
Rosetter i håret, på skon likaså,
förklä'n med fickor i har dom bägget två.
Från skolan kommo de jämt hand i hand,
och därvid knöto de ett evigt vänskapsband.
Men en gång plötsligt börja' de att slåss:
"Nu får du aldrig mera komma hem till oss.
Jag vill'nte leka mer på er gård, jag är inte vän med dej mer,
Jag kan gno på källartaket när du står utanför och ser.
du får'nte  klättra mer i vårat träd och jag gillar inte dej,
jag vill'te leka mer på er gård när du är så le mot mej!"

Vägen till skolan var fruktansvärt lång,
när de gingo var för sej för första gång.
Timme på timme går, grämelsen gror,
bägge sväljde tåren, sorgen var stor.
Men vid det sista långa rastkvarter,
kan inte Ingeborg klara sej mer:
"Tuttan, jag ångrar så på det där du vet,
låt oss vara vänner i all evighet!
Kom och följ med hem på våran gård, jag är'te ledsen på dej mer,
vi kan gno på källartaket, när dom andra står och ser.
Du får gärna klättra i vårt träd, kom och följ med hem till mej,
kom och följ med hem på vår gård, för jag är så kär i dej!" 
Svensk text: Ernst Rolf
2. Springa med åror av Cilla Naumann handlar om två flickor, 
Monika och Johanna, och deras vänskap genom åren. 
De kommer från helt skilda världar och 
träffas först under sommarloven. 
De fungerar bra ihop och har väldigt roligt . 
Monika får se sin hemmiljö genom sommargästernas ögon. 
Allt är bra tills Martin dyker upp och förstör.
3. Gunilla Linn Persson, Vännen. W&W 2003
Den här boken läste jag långt innan jag började blogga. 
Och jag minns den än.
Två kvinnor på ön Järnöran efter det att 
sommargästerna farit hem och hösten står för dörren. 
Ellinor är trettio år och har fyra barn. 
Edit Ingman är åttio och har börjat bli förvirrad. 
Hon är mycket ensam. Lite har hon sig själv att skylla. 
Mellan dessa båda kvinnor växer en vänskap fram. 
Även om Edit varje dag frågar Ellinor vem hon är. 
Jag minns hur författaren skildrar den gamlas sätt att röra 
sig ute i naturen; hur hennes fötter tar sig fram liksom 
på egen hand. Jag har läst flera böcker av Gunilla Linn Persson 
som jag varit väldigt förtjust i.

måndag 2 september 2019

All världens berättare

 

















Hittade på ett loppis en hel bukett All världens berättare. Obs! jag köpte inte alla. Längst upp t. v. ligger 1946:5 som innehåller berättelser av Faulkner och Leo Tolstoj. Johannes och huldran är en känd berättelse av Gustav Sandgren. 
AvB 1954:1 innehåller bl. a. Stig Dagerman, Dashiell Hammett och Aksel Sandemose.
Omslagsbilden till AvB 1954:8  är ett väldigt bra porträtt av Tage Aurell. Uno Florén gör ett hemma - hos reportage.
AvB 1946:9 innehåller bidrag av bland andra Ernst Ahlgren, Rudyard Kipling , Arthur Schopenhauer och Ivan Turgenjev

söndag 1 september 2019

En smakebit på søndag

"Tidsresenären - för det är praktiskt att kalla honom för det - höll på att förklara ett mycket komplicerat problem för oss. Hans grå ögon lyste och tindrade, och hans vanligtvis bleka ansikte var fyllt av färg och liv. I eldstaden flammade brasan, och den mjuka strålglansen från silverlampetterna fångade kolsyrebubblorna som dansade och blixtrade i våra glas. Våra stolar,  som var gjorda efter hans eget patent, verkade omfamna och smeka oss snarare än att bara underkasta sig att bli suttna på. Där fanns den där lyxiga avslappnade atmosfären efter en god middag när tankar tillåts ströva fritt utan krav på exakthet. Han förklarade problemet för oss - och poängterade vikten av sina tankar genom att gestikulera med ett magert pekfinger - medan vi lojt satt och beundrade hans kreativa tankebanor. Han tog sin nya paradox väldigt allvarligt. (Det var i alla fall som en paradox vi tänkte på den.) "Lyssna noggrant nu", sa han. "Jag måste vända upp och ner på ett par föreställningar som är allmänt accepterade. Den geometri till exempel som ni fick lära er i skolan är baserad på ett missförstånd."
Från sidan 7 i Tidsmaskinen av H. G. Wells
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakprov av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR

lördag 31 augusti 2019

I grevens tid (finskt uttryck)

Författaren Mikko Porvali arbetar som utredare på polisen. Han har skrivit flera böcker med militärhistoriskt innehåll och även nominerats till Finlandiapriset för facklitteratur.  Blod döljer inget är andra delen i en trilogi med serienamnet Karelen noir. Den handlar om hur extremhögern växer fram i Finland. Miljön är Viborg i början av 1930 - talet. Lapporörelsen (hö) förpassar kommunister till andra sidan gränsen till Ryssland. Kommunisterna skjuter gärna en polis eller två. Poliskommissarierna Salomon Eckert och Jussi Kähönen försöker upprätthålla lag och ordning. Eckert är den dynamiske, impulsive. Kähönen iakttar och berättar.  Den historiska bakgrunden är riktig och många händelser och karaktärer har verklig bakgrund. De båda arbetskamraternas personliga bakgrund träder långsamt fram. När finska vinterkriget bryter ut omringas staden Viborg av de röda. Det blir kaos på gatorna och poliserna blir soldater. Det som inte tycks beröras av bombningarna är byråkratin. Uhro Kekkonen har som sista arbetsuppgift utfärdat en häktningsorder på Eckert för mord. Men Johannes Känönen griper in. Han tänker på deras vänskap och på Eckerts vana att för varje död kropp de båda poliserna träffade på gå och tända ett ljus i Eliaskyrkan. Del ett i trilogin har titeln En blå död och tilldrar sig i Viborg tio år tidigare. Jag gillar de här båda kommissarierna som cyklar och åker släde i ämbetet. Jag funderade på titeln men i sista stund gick det upp ett ljus. Den här polisromanen platsar i Ugglans&Bokens läsutmaning Månadens språk för augusti. Det är nämligen finska. "I grevens tid"  syftar på Per Brahes tid som generalguvernör i Finland dr han uträttade så många bra saker att man längtansfullt talade om "i grevens tid". (Men det kan också betyda i sista minuten.)

Titel; Blod döljer inget
Författare: Mikko Porvali
Översättning: Heidi Granqvist
Förlag: Lind&Co
Tryckår: 2018
Antal sidor: 328