skip to main |
skip to sidebar
 |
| Albert Bonniers förlag |
Årets första bok blir en liten charmerande, rolig och totalt osentimental bok om städning. Och inte vilken städning som helst utan Döstädning: ingen sorglig historia av Margareta Magnusson, någonstans mellan 80 och 100. Den har även blivit en internationell bestsäljare med titeln The Gentle Art of Swedish Death Cleaning. På baksidan av boken finns ett citat ur en intervju med Leonard Cohen i The New Yorker. "Att ställa sitt hus och sitt hem i ordning, om du kan, är en otroligt tillfredsställande sysselsättning - och fördelarna därav är ovärderliga."
Författaren har många kloka råd att dela med sig av. Hon har erfarenhet utav att städa efter sin man, sin svärmor och sin far. Hon går systematiskt tillväga och börjar med kläderna. Det är inte frågan om att ha många kläder i sin garderob. Det ska vara rätt kläder. Behålla, kasta, ge bort. Hon frågar vänner och bekanta vad de skulle vilja ha. Det gäller även husgeråd och redskap. Vind, källare och förråd ska inte glömmas bort. Margareta Magnusson har fem barn. De saker hon tror att det kan bli väsen om säljer hon och låter pengarna ingå i arvet. Det var lättare på vikingatiden, tycker hon, när det skickades många föremål med de döda. Kvinnor har i alla tider döstädat men det är inte någon sysselsättning som hamnat i rampljuset. En ska se till att ha tid på sig. Själv flyttade hon ifrån ett rymligt hus på västkusten till en tvårummare i Stockholm, så då blev det ju en kombinerad dö - och flyttstädning. Det hon verkligen saknade är trädgården, men då har hon istället en balkong som hon odlat upp. Och hon hjälper till i husets trädgårdsgrupp som sköter växtligheten på innergården. Döstädning är verkligen inte en bok bara för dem som befinner sig mellan 80 och 100. Tvärtom. Det är en sak att begrunda långt tidigare. Om en vill ha lite ordning och reda i sitt hem, vill säga.
På året sista dag är det väl på sin plats att summera läsåret. Jag inser att det varit lättare om jag gjort månadssummering, men det har jag alltså inte gjort. Det blev lite jobbigare, men det gick. Böcker som jag påbörjat, men aldrig läst slut räknas inte.
Lästa böcker 2017: 87
Lästa noveller: 37
Roliga läsutmaningar av olika slag som jag deltagit i:
En smakebit på söndag - Astrid Terese på den norska bloggen Betraktninger
Tematrio - Lyrans noblesser
Veckans topplista - Johannas deckarhörna
Helgfrågan - Mias bokhörna
Olikhetsutmaningen - enligt O
Hett i hyllan (av och till) - Bokföring enligt Monika
Julkalenderbloggstafett - Sofies bokblogg
Kaosutmaning 2017 - Sofies bokblogg
Här saknas två punkter: Läs ett seriealbum och En bok du valde för bilderna
Klicka på bild i högra marginalen!
17 författare att återvända till - J M Holmström
Här saknas också två punkter, skrattretande nog två favoriter, nämligen Thomas Hardy och Virginia Woolf.
Klicka på bild i högra marginalen!
Läs en novell II och Novellsudoku - Ugglan&Boken
Klara!
Kvinnliga nobelpristagare i litteratur - Koko på En kattslavs dagbok
Klart!
3 x 3 - Ugglan&Boken
En titel fattas, nämligen Charlotte Brontë, Villette
Stort tack till er som ordnar de här läsutmaningarna som får en att läsa romaner och noveller som annars inte blivit av.
 |
| Modernista |
Flickan Liv är navet i spänningsromanen Kåda av danska författaren Ane Riel. Hon bor tillsammans med mor och far på en ö uppe på en höjd kallad Hovedet. Fadern, den en gång så vackre unge mannen Jens Haarder, har dragit sig undan samhället mer och mer efter faderns död och broderns flykt från ön och familjen som kväver honom. Jens hustru Maria har tappat kontrollen över sin kropp efter sina graviditeter. Ingen håller efter varken hus eller gård. Det samlas oändliga mängder av saker både ute och inne. Jens tar med sin unga dotter på stöldräder om nätterna. Hon är tyst och snabb och skjuter pilbåge som Robin Hood. Liv älskar att vara med sin far. Han lär henne så mycket. Och han samlar kåda. Han visar Liv hur han lagt in en fluga i kåda. Liv älskar också att läsa högt för sin mor, som får allt svårare att lämna sitt sovrum. När det blir tal om att Liv ska börja skolan meddelar Jens Haarder myndigheterna att flickan är försvunnen. Liv göms i en cistern. Allt blir mer och mer absurt. En riktigt känner hur huset gror igen. Och ute på gården skulle en inte våga ta ett steg för alla fällor och gropar som Jens Haarder gillrat och grävt. Hans galenskap växer. Ingen får ta något ifrån hans rike. Ingen ska lämna det. Han vet precis hur han ska förhindra det. Ane Riel fick Guldnyckeln för Kåda. Det är en mycket speciell spänningsroman med ett kongenialt omslag. Dessutom är den mycket välskriven. Rekommenderas!
Vera är sjutton år och bor med sina föräldrar i källarvåningen till det hus där modern arbetar. Sonen kommer att vara borta i ett och ett halvt år och därför hyrs hans rum ut. Hyresgästen är en stillsam ung man av annan hudfärg och helt andra sedvänjor. Han äter inte vissa saker, han dricker inte och han går inte på bio. Veras familj är färgad. Fadern är rockvaktmästare på en klubb och genom kontakter har han skaffat Vera ett bra arbete där hon hoppas avancera och få möjlighet till utlandsresor. Så börjar Nadine Gordimers novell Några föds till ljuva fröjder. Historien tar ordentligt fart efter det att den unge mannen hjälper Vera när hon kommer hem och är berusad och kräks. Hon skäms och han lägger lugnande sin hand på hennes. Därefter börjar Vera bli intresserad och den unge mannen, Rad, låter henne styra. Han är distanserad och återhållsam med uppgifter om sig själv. Här önskar jag att Veras föräldrar gripit in. De åser hjälplöst det hela, men Veras energiska förälskelse passiviserar dem. Vera är huvudlöst förälskad och självbevarelsedriften är helt satt ur spel. När hon upptäcker att hon är gravid ber hon Rad om ursäkt och säger att hon tänker göra abort. Rad säger nej, jag gifter mig med dig. Du är utvald. Och det är hon, men inte som hon tänkt sig. Rad säger att Vera måste åka till hans land och hälsa på hans föräldrar innan de gifter sig. Alla tycker att allt ordnar sig till det bästa. Särskilt Vera som är salig. Nadine Gordimer, som fick Nobelpriset i litteratur 1991, skildrar med psykologisk säkerhet den unga Veras förälskelse och Rads kyliga personlighet. Jag gillar hennes språk och sättet att bygga upp novellen fram emot det grymma slutet.Översättare är Else Lundgren. Albert Bonniers förlag 1992.
I det lilla samhället Bottom en bit uppför berget från det större samhället Medallion räknat bor några färgade familjer. I den mera bördiga trakten i dalen omkring floden bor de vita. I Bottom bor Eva Peace som en tid är gift med BoyBoy. När han lämnar henne har hon en dollar och några cent, fyra rödbetor och några morötter att föda sina tre barn med. Efter en tids funderingar offrar hon sitt ena ben under tåget för att få ut försäkringspengar. Evas dotter Hannah gifter sig som fjortonåring men flyttar snart tillbaka till sin mor efter det att hennes man dött. Hannahs dotter Sula blir god vän med Nel Wright som är i hennes egen ålder. De två är verkligen ett, trots att de kommer ur helt skilda miljöer. Vänskapen får sig en knäck när Sula några år senare tar Nels man ifrån henne. Utan att skänka en tanke åt Nel. Sula har varit försvunnen från Bottom under tio år och kommer tillbaka och beter sig som om ingenting hänt. Byborna hatar henne och ser henne som en häxa som för ont med sig. En följer tre generationer kvinnor i Toni Morrisons andra roman, Sula. Tiden omspänner åren mellan 1919 och 1965. Saker och ting rör på sig i samhället. Medallion och Bottom byter plats. De vita anlägger golfbana och bygger hus uppe i bergen och de svarta flyttar längre ner åt Medallion. Sula är en lättläst men lite obehaglig roman. Det finns ingen att sympatisera med. Jag undrar vad författaren vill ha sagt. Eva, Hannah och Sula lever utan män och det ses som onaturligt. Nel har efter avslutade studier gift sig och lever ett konventionellt liv. Kärleken är flyktig, men vänskap är något som består kan en utläsa med lite god vilja. Översättare är Mikael Mörling. Bokförlaget Trevi gav ut boken 1980. Toni Morrison fick Nobelpriset i litteratur 1993 med motiveringen ”som genom en romankonst präglad av visionär kraft och poetisk pregnans levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet”.
Mia undrar hur bokåret 2017 varit.
Bonusfråga: Bästa julklappsboken
2017 har varit ett bra läsår. Så gott som allt jag läst har jag skrivit om på bloggen, som ju i första hand är min läsdagbok. Jag har också deltagit i en del läsutmaningar och det är alltid kul. En får så otroligt många lästips på andra bloggar. Och ibland är det roligt att i förväg bestämma sig för att läsa vissa böcker. Att sedan koppla på ett par IRL - läsecirklar ger ytterligare en dimension till läsandet.
Bästa julklappsboken: Hag - Seed av Margaret Atwood, som tycks ha kommit ut även på svenska. Då heter den Häxyngel. Hag - Seed är del i en serie där nu levande författare tar sig an verk av Shakespeare. Hag - Seed ska handla om Stormen.
Inlägg
