skip to main |
skip to sidebar
Nilmas Bokhylla: Nu tycker jag att det är dags för tävling här inne på bloggen! Det
var alldeles för länge sedan och vad passar väl egentligen bättre när
det är dags att kicka igång bloggen på nytt? I prispotten ligger ett
presentkort på 200 kronor hos Adlibris men också ett hemligt, litet
paket från mig. På ett eller annat sätt kommer det att vara bokrelaterat
men mer än så avslöjar jag inte.
Tävlingsregler
– Tipsa mig om bra böcker att läsa för att få sommarfeeling. Motivera kort i en kommentar till det här inlägget.
– Tipsa gärna om tävlingen i andra sociala medier. Inget tvång såklart men jag blir glad och ni får en stjärna i kanten.
Tävlingen avslutas den 28/5 kl. 19.00
Det nionde brevet av Catrin
Ormestad en begåvad debut, som handlar om val en gör i livet och vad de
leder till. Den handlar det om tillhörighet och
utanförskap; om att stanna eller lämna; om identitet. Walter Höjer är
navet i berättelsen. Hans dominanta mor Lea styr hans och systern Ellys
liv med järnhand. Det finns också en mörk hemlighet vad det gäller Leas
ursprung. Handlingen
tilldrar sig på Gräsö i Roslagen och det är mycket sommar i Det nionde brevet. Miljö/naturskildringen tyder på god kännedom
om platsen. (Författaren tillbringar
sina somrar på Gräsö. Annars bor hon i Tel Aviv.) När romerna kommer till ön blir det
oro i leden. Walters dotter Juliana
kommer till Gräsö femtio år senare för att gå på sin älskade farmors begravning; farmor som doftade lavendel, ko och
läggningsvätska. Det nionde brevet har ett driv som gör att en måste
läsa vidare för att se hur det ska lösa sig.
Sommarboken av Tove Jansson är en bok att läsa varje sommar. Farmor och sondottern Sophia har djupsinniga samgal om det mesta här i livet. Pappa finns där också, men han märks inte så mycket, men är bra att ha att ta till när det händer något särskilt. Farmor fostrar utan att det märks. Hon sover lite då och då och blodtrycket far upp och ner, men så länge benen bär är hon nöjd. För det mesta är farmor och Sophia goda vänner, men det händer att båda kommer i trotsåldern och då blir det svårt...
I Jonas Karlssons väldigt korta novell En liten röd prydnadssak ryms en hel värld. Det är han och hon och två barn. Marktjänsten ska delas någorlunda jämt är det tänkt. Detta tillåter sig läsaren att tvivla på. Han och hon anpassar sina arbetstider efter varandras och möts på trappan i princip. Nu är han hemma. Han borde diska, städa sovrummet och skruva ihop och sätta undan en förarglig liten prydnadssak som blivit stående på hallbordet sedan jul. Vilket ska han ta först? Vilket blir hon gladast över att få gjort? Allt kan han inte hinna. Kanske bra att diska lite och sedan ta itu med prydnadssaken? Många stora och svåra beslut att ta. Och förresten borde blöjpåsarna stoppas i soptunnan och tvättmaskinen sättas igång. Tiden går obevekligt. Ett kort utsnitt ur en vardag som många kan känna igen sig i. Jonas Karlsson har fångat situationen väldigt väl och med glimten i ögat.
Den här novellen passar på plats nr 2 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell med något rött i titeln.
enligt O: "Som alltid när jag har för mycket att göra påbörjar jag böcker, tröttnar
på dem eller glömmer bort dem, sprider dem halvlästa över huset och
inte sällan också på mitt två skrivbord på jobbet. Nu är det snart några
dagar ledigt (som uppvärmning inför sommarledigheten) och då vill jag
hinna läsa. Jag strukturerar, eller försöker strukturera, med en
just-nu-enkät. Det har funkat (hyfsat) förr."
Jag hänger på. Struktur är det som behövs.
|
Bild: Gunilla Dahlgren |
Vid sängen: Elizabeth Strout, Mitt namn är Lucy Barton. Den kom att tränga undan en del annat som redan låg där, t.ex. Fluberts papegoja av Julian Barnes.
På skrivbordet: Klass av Elise Karlsson och Gruppen av Mary McCarthy
På soffbordet: Anna Karenina av Leo Tolstoy. (Ingår i läsutmaningen
17 författare att återvända till); Jag såg livet tvingas i mig av Lina Kalmteg; De sista indianerna av Marie - Hélène Lafon
I handväskan: Fågelburen av Lisa Jewell
I öronen: Grégoire Delacourt, Kärlekens fyra årstider (ingår i läsutmaningen 3 x 3)
Borde jag påbörja: Abbas Khider, Brevet till auberginerepubliken (tidigare läst: Presidentens apelsiner)
Borde jag läsa ut: Angelika Klüssendorf, Agnes (fortsättning på flickan)
Läsecirkelbok: Ett litet liv av Hanya Hanagihara
Längtar jag efter att få läsa: En engelsk gentleman av Jane Gardam
3 andra böcker i min TBR-hög: Memorys bok av Petina Gappah (tidigare läst: Sorgesång för Easterly), Vända hem av Yaa Gyashi och Just nu är jag här av debutanten Isabelle Ståhl
Miss Hawkins har verkligen sett sig om i världen. Hon har arbetat på kabaret över hela Europa, hon har dansat, druckit champagne och låtit sig uppvaktas av rika män och mottagit oräkneliga giftermålsanbud. Men nu har åldern satt stopp för det livet - hon har fyllt femtiofem, gubevars - och hon ägnar sig åt att sköta en liten park i London. Trädgårdsskötsel har alltid intresserat henne och i Beirut fick hon en gång tillfälle att anlägga en stor rosenträdgård. En morgon får hon en chock. Det står ett tält i hennes trädgård! En ung kenyan har inte hittat nattlogi och helt enkelt hoppat över stängslet och slagit sig ner i miss Hawkins trädgård. Han avvisas obevekligen. Men nästa dag står han där och ber om ursäkt. Han börjar hjälpa henne med trädgårdsarbetet. Han bjuder henne på teater och där har de ett gemensamt intresse. Han har kommit till London för att studera teaterkunskap. Miss Hawkins och den unge mannen blir vänner och när han meddelar att han måste lämna sitt eländiga boende i Notting Hill Gate bjuder hon in honom att flytta in i sin lägenheten. Miss Hawkins är upprymd och förväntansfull. Hon tar sig några glas vin och blir berusad. Dagen efter kommer eftertankens kranka blekhet. Vad har hon gjort? Förutom att nästan dricka upp det spanska vinet hon skulle haft till att koka njuren och de små champinjonerna i. Hon erinrar sig alla gånger hon blivit sviken och besviken tidigare i livet och hon minns fiaskot vid sitt sista uppträdande. Miss Hawkins är vid lunchtid alldeles ifrån sig. Vid tretiden är hon rädd... Den här novellen, som börjar nog så stillsamt, arbetar sig sakta men säkert upp till ett crescendo.Miss Hawkins sinnesrörelse, kasten mellan hopp och förtvivlan skildras väldigt inkännande. Hennes avsteg från den vanliga inrutade vardagslunken och de återhållsamma levnadsreglerna innebär kolossala omvälvningar i hennes inre.
Berättelsen om Miss Hawkins har titeln Julrosor. Författare är Edna O´Brien. Jag sätter den på plats nr 32 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell som tilldrar sig i en huvudstad.
Mammor är vad veckans tematrio handlar om. Lyran ber oss berätta om tre minnesvärda mammor i litteraturen.
1. Den gröna vägen av Anne Enright handlar om en besvärlig mamma (enligt barnen) och otacksamma barn (enligt mamma). De ska fira jul ihop. Det blir den sista julen i hemmet, för mamma har bestämt sig för att sälja huset. Irländska Anne Enright skriver ofta om mammor. När hon själv blev mamma ändrades hennes inställning till mammor i allmänhet.
2. I en familj finns inga fiender av Viktoria Myrén handlar egentligen om moderskap. Marie är berättaren och hon har två barn. Hon funderar över det där med moderskap; mormors, mammas och sitt eget. Hon tar en paus i livet för att försöka reda ut saker och ting.
3. Moderspassion av Majgull Axelsson. Under en veritabel syndaflod där människor tvingas tillbringa en natt under samma tak berättas flera livshistorier, men Minna är huvudpersonen. Är moderspassion något positivt eller negativt? Vad händer när kärleken inte tas emot? Vad händer när ingen lyssnar? Motto för Moderspassion:Du skulle ha blivit så vacker på porträttet som aldrig
blev gjort. (Tove Jansson)
Ambrose Bierce är ett författarnamn jag känner väl till utan att kunna placera det. Men nu har jag läst en novell av honom samt kollat lite fakta. Han räknas som arvtagare till Edgar Allan Poe fast mera svartsynt och cynisk och med en speciell humor. Han var det tionde av inalles tretton barn och bodde med familjen i Ohio. Hemmet var starkt religiöst. Bierce avskydde hela sin familj med undantag för en bror. Som journalist åkte han till Mexiko under inbördeskriget 1913 och avhördes aldrig mera. Bierce har inspirerat andra författare som Joseph Heller och Ernest Hemingway. Ibland räknas han som en tidig surrealist. Redan anslaget till novellen Halpin Fraysers död är olycksbådande: "I en skog en mörk midsommarnatt vaknade en man upp ur en drömlös sömn...". Han säger ett kvinnonamn: "Catherine Larue" av ingen anledning alls. Trots att han fryser och ligger obekvämt somnar han om igen. Och nu är han inte drömlös längre. Han drömmer de mest hårresande drömmar; han känner skuld för något han inte vet vad det är. Och han vet att han måste sona detta något. Halpin föddes i Nashville, Tennesse, i en rik familj. Hans problem är att han har en moders hela uppmärksamhet och en faders totala försummelse. Modern - Kate, som han kallar henne - är mer som en flickvän. Här börjar en nog fundera på Oidipus - komplexet. När sonen meddelar modern att han tänker åka till Kalifornien bleknar hon, men vad kan hon göra. Hon har haft en illavarslande dröm, men sonen väljer att tolka den välvilligt. Halpin ger sig iväg. I San Fransisco blir han shanghajad, men fartyget går i kvav och först efter sex år blir besättningen räddad. Modern har naturligtvis inte suttit sysslolös under all denna tid. Deras vägar kommer att korsas igen men på vilket sätt kunde ingen utav dem förutse. Eller någon annan heller. Och absolut inte den skärrade läsaren. Halpin Fraysers död är en psykologisk spökhistoria med en mycket välspunnen intrig. Den är mycket kuslig och på något sätt alldeles logisk mitt i allt det spöklika och övernaturliga. Bierce är väldigt skicklig på att skapa obehagliga stämningar. Jag gillar språket med den ironiska tonen och det omsorgsfulla sättet att berätta som väl rimmar med innehållet.
Den här novellen får komma på sista plats, det vill säga nr 40 i Ugglan & Bokens läsutmaning Läs en novell II: Läs en novell som är den första i en novellsamling.
Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. En enda regel finns det: No spoilers!
Geoffrey Braithwaite är en brittisk, pensionerad läkare och amatörforskare som har Gustave Flaubert som specialintresse. På museet i Rouen möter han den gröna papegoja som Flaubert lånade och hade på sitt skrivbord medan han skrev novellen Ett enkelt hjärta. I den spelar papegojan Loulou en stor roll. Sedan åker Braithwaite vidare till Flauberts sommarhus i Croisset och ...
"Då upptäckte jag den. Hopkrupen på toppen av ett högt skåp satt en annan papegoja. Även den lysande grön. Även den - enligt både den kvinnliga vaktmästaren och skylten på sockeln - just den papegoja som som Flaubert hade lånat från museet i Rouen inför skrivandet av Ett enkelt hjärta. Jag bad om lov att få lyfta ner denna Loulou nummer två, placerade honom försiktigt på ett hörn av en monter och plockade bort glaskupan som omgav honom. Hur jämför man två papegojor, den ena redan idealiserad genom minnen och metaforer, den andra en störande inträngling."
Geoffrey Braithwaite reser vidare till de platser där Gustave Flaubert levt. Ska han någonsin få veta sanningen om Flauberts papegoja. Det här är en blandning av roman, biografi och litteraturhistorisk deckare. Fler smakebitar HÄR.