Gingarderoben

Leslie Jamisons första bok på svenska, Empatiproven, är en essäbok som kom förra året. Romanen Gingarderoben skrevs tidigare men har först i år kommit ut på svenska i översättning av Sofia Nordin Fischer på Weyler förlag. Unga Stella hittar mormor Lucy på golvet och beslutar sig för att hjälpa henne inte bara för stunden utan under hennes sista tid i livet. Dora, Stellas mor, tycker att de kan anställa en sköterska. Dora är migrationsjurist, "en sval, kortklippt skönhet. Hon behandlade sin kalender som ett eget  väsen, helt fristående från henne, omöjlig att kompromissa med, en kraft som måste åtlydas..." Hon tycker att det räcker att hon ringer sin mor varje dag. "Var är Matilda," säger mormor. Och så får Stella veta att det finns en okänd moster som Dora tror bor i öknen. Stella beslutar sig för att uppsöka Tilly för att personligen meddela att Lucy är död. Tilly finns i en trailerpark i Nevadaöknen. Hon är alkoholiserad och prostituerad sedan många år tillbaka. Stella inleder en räddningsaktion. Hon kontaktar sin okände kusin Abe, som lever ett gott liv på västkusten. Han är vänlig och snäll och välkomnar både Stella och sin mor. Allt ser bra ut en stund. Tilly får till och med ett arbete. Men hon är skör. Ett hjärtlöst skämt från en arbetskamrat får Tilly att förstå hur de andra ser på henne. Den enda som inte förstått det är hon själv. Här börjar utförsresan på allvar. Jag kan tycka att Gingarderoben rör sig om empati. Är empati alltid oegennyttig? Om inte, spelar det någon roll? Hjälper empati till att dölja/glömma den egna tomheten? Är det möjligt att hjälpa någon? En kan kanske hjälpa till genom att se. Att bli sedd är viktigt. Men en människas existentiella ensamhet kan ju ingen annan bära.  Leslie Jamison har egna missbrukserfarenheter. Hon tyckte bäst om alkohol. Åren mellan 17 och 27 upptogs av detta missbruk. Hon fick slutligen hjälp av Anonyma Alkoholister. Gingarderoben var lättläst, men den tog ändå tid att ta sig igenom. Jag märker att jag går omkring och tänker på den. De ruffa miljöerna är väl beskrivna. Leslie Jamison har ju både egna erfarenheter och andras berättelser att tillgå. Huvudperson blir på något sätt Tilly, fastän det borde vara Stella egentligen. Gingarderoben handlar om tre generationer kvinnor. Männen är de stora svikarna. Abe är undantaget. Leslie Jamison är född 1983. Läs en bra intervju i SvD med henne HÄR. Ja, och så läs boken! Nästa bok heter Recoveridge.

Den tjocka flickan

Marie - Louise Kaschnitz var officersdotter, född i Karlsruhe 1901. Hon skrev ett par romaner på 30 -talet men ägnade sig helt åt författarskap efter kriget. Hon fick en rad priser och dog sedan i Rom 1974. Novellen Den tjocka flickan är kort men gör ett starkt intryck. Jag läste den två gånger för att få ihop det hela. En kvinna sitter vid sitt skrivbord och ska äta en bit mat innan hon ska ge sig iväg. In kommer en trulig flicka i tolvårsåldern. Kvinnan brukar låna ut böcker åt ungdomar någon dag i veckan. Idag var inte en sådan dag. Men kvinnan anar att det är äta flickan vill. Hon äter som en larv. Hon ser ut som en larv. Hon är iförd lodenrock och en vit ylleklänning med hög krage. Kvinnan kan verkligen inte tycka om den här fula, tjocka flickan. Flickan ska åka skridskor, men hon går inte till den upplysta isen utan drar sig till kanten på stranden vid ångbåtsbryggan. Kvinnan följer efter. Ute på isen svävar en smärt gestalt som gör piruetter farligt nära där isen håller på att gå upp. Den tjocka flickan faller naturligtvis i isvattnet och måste försöka ta sig upp på bryggan. Hon sliter och i månskenet ser kvinnan hur den tjocka flickan genomgår en förvandling. Kvinnan går hem till sitt skrivbord och här börjar läsaren förstå vad berättelsen egentligen rört sig om. En stark novell som platsar på punkt nr. 13 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell. II Läs en novell av en tysk författare.

Tematrio - Flickor

En uppmaning från LYRAN: Jag har just nu en period där jag läser många böcker om flickor och unga kvinnor. Tycker att detta känns som ett bra tema och hoppas att ni håller med. Berätta om tre bra romaner som handlar om flickor!
1. Tess. Thomas Hardys roman om Tess av d´Urberville är en tragisk historia om en ung flicka som skickas ut i världen för att hjälpa till med försörjningen av familjen. Hon har sju yngre syskon. Tess träffar två olika män som var och en på sitt sätt bidrar till att besegla Tess olyckliga öde.
2. Elsa av Astrid Rosenfeld. I en liten by i Bayern mister två unga pojkar sin mor. Fadern försvinner i spritdimmorna. Till byn kommer Elsa, ett par år yngre än bröderna. Elsa är en egensinnig flicka med idéer om det mesta. Hon har en stark integritet och leder snart sin lilla grupp av fans med fast hand. Under några år har de en härligt anarkistisk uppväxt.
3. Moll Flanders av Daniel Defoe. En ful flicka med pengar har alla de möjligheter en vacker flicka utan pengar saknar. Moll, som är en vacker flicka utan pengar, blir en fingerfärdig tjuv. Hon gör sig skyldig till skörlevnad och då och då får hon några barn, som hon utan saknad lämnar efter sig åt andra att ta hand om. Moll Flanders är en kvinnlig äventyrare. Hon blir fräck och förslagen och klarar sig länge, men till slut får hon bita i gräset.

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser.  En enda regel: No spoilers!

"I julas hittade jag mormor Lucy liggande på linoleumgolvet. Hon hade ramlat. Kylskåpets surrande bakom hennes nakna kropp lät som dödsrosslingar. I händerna kramade hon blodiga näsdukar, men hon levde och kunde tala: "Jag skulle bara hämta lite yoghurt", sa hon. "Jag fick näsblod." Händerna fladdrade i luften, sökte efter fäste, mänskliga fingrar, vad som helst. Det var första gången jag såg hela hennes kropp - hennes slappa spökhud och alla de blå ådrorna under den. Jag hade åkt tåg genom den spröda vintern i Connecticut med en bit mjuk pepparkaka och en skinksmörgås med alla de feta bitarna kvar, sådant som hon gillade. Jag hade med mig en påse med julklappar. Hon frågade där hon låg på golvet: "Är de till mig?"

Från sidan 9 i Gingarderoben av Leslie Jamison. Fler smakebitar HÄR

Bästautmaningen - Nobelpristagare

Lyran: "Jag läser i perioder olika Nobelpristagare och har fortfarande målsättningen att läsa dem alla. Men det tar ju sin tid ... En del av dem är verkligen bra, en del känns rätt förlegade. Eller allmänt krångliga. Berätta om din favorit bland Nobelpristagarna, fokusera på en text eller på en författare."

Det var en riktigt svår uppgift. Det är jättesvårt att välja bara en. När jag bläddrar igenom nobelpristagarna i litteratur ser jag att där finns flera stycken som jag läst ganska mycket av, som till exempel Selma Lagerlöf, Pearl Buck, Sigrid Undset, Ernest Hemingway, Verner von Heidenstam, Kawabata, Singer, Orhan Pamuk, Svetlana Aleksijevitj och - naturligtvis - massor av Doris Lessing.
Men om jag nu ändå måste välja bara en får det bli den som faktiskt följer mig genom livet med sin lyrik, nämligen Harry Martinson. Han fick Nobelpriset i litteratur 1974 (tillsammans med Eyvind Johnson) med motiveringen: För ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos. Det är en mycket fin och träffande motivering. Just ikväll är det dessutom premiär på Martinsons Aniara. En revy om människan i tid och rum på Malmö opera: Erik Lindgren skrev librettot och Karl - Birger Blomdahl musiken. Detta är den första science - fictionoperan och därtill den första operan med inslag av elektronisk musik, står det på hemsidan.
Två japanska landskap (Hokusai)
1.
En bondgård hukar sig i gräsen
och över fälten stiger månen
Högt på ett blad en syrsa fnittrar
Då tindrar Yodogawa - floden
2.
Ett moln har stannat över dalen
En flicka ser dit upp och ropar:
Det är den helga fågeln Kowo
som lagt sitt ägg. Nu blir det sommar.

Internationella barnmorskedagen 5 maj

Bild: Herta

Igår var det Internationella barnmorskedagen och jag kom att tänka på att jag just läst en bok som handlar om en barnmorska. Och så kom jag på att jag läst flera böcker som handlar om barnmorskor. Några av dem har jag i hyllan. Här kommer några titlar. Säker finns det många flera.

Tommi Kinnunens debut, Där vägarna möts, handlar om barnmorskan Maria i norra Finland och hennes familj ett par generationer framåt.
Kerstin Ekman, Guds barmhärtighet, första delen i trilogin Vargskinnet, handlar om barnmorskan Hillevi Klarin som kommer till Svartvattnet.
Katerina Janouch har skrivit en hel serie om barnmorskan Cecilia Lund.
Mo Yan, Yngel, handlar om barnafödande i Kina och om ettbarnsprogrammet.
Katja Kettu, Barnmorskan, tilldrar sig under finsk - tyska Lapplandskriget 1944 - 45
Christina Wahldén, Barnmorskan som räddar liv
Måns Wadensjö, Förlossningen
Patricia Harman, Barnmorskan i Hope River. Harman är själv barnmorska
Pia Höjeberg, Jordemor, Barnmorska och barnaföderska
Karl Andersson, Jordemoder från Tärnaby
Laurel Thatcher Ulrich, Jordemoder: barnmorskan Martha Ballards liv genom hennes dagbok 1785 - 1812
Jennifer Worth (barnmorska), Barnmorska i East End. En sann berättelse från 1950 - talets London.

Bokbloggsjerka 5 - 8 maj

Annikas bokbloggsjerka 5 - 8 maj"Berätta om det pinsammaste (så pass att skämskudden åker fram bara du tänker på det)/roligaste/tråkigaste/etc. du någonsin har läst. Kort sagt, beskriv något som är känslomässigt memorerbart."

En av mina underbaraste läsupplevelser är när jag läste Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas d. ä. högt för mina barn, som nog egentligen var i yngsta laget för den här romanen. Det var solig sommar; vi satt på stranden och läste; vi satt i soffan och läste och vi läste i sängen som godnattsaga. Vi var alldeles förhäxade alla tre. Jag förlorade rösten då och då, men jag repade mig mellan varven. Det var en dubbelspaltig utgåva i Bonniers folkbibliotek vi läste. Det var helt magiskt.  Och absolut "känslomässigt memorerbart".