skip to main |
skip to sidebar
enligt O: "Dags för en ny veckoumaning som jag valt att kalla för olikhetsutmaningen.
Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver
om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella
företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt! Idag handlar det om något nytt och något gammalt" Kul med en ny torsdagsutmaning!
Nytt: Anna Larsdotters uppmärksammade bok Kvinnor i strid (klickbar titel) som kom ut på Historiska Media 2016. I tisdags hade jag nöjet att lyssna på författaren själv som berättade om sitt militära intresse i allmänhet och kvinnor inom det militära i synnerhet. Bland de kvinnor som klätt sig som män för att få delta i strid, som Anna Larsdotter berättar om i boken, fanns adelsdamen Ulrika Eleonora Stålhammar från Svenarum i Småland. 1713 byter hon kläder i skogen och blir Wilhelm Edstedt. Hon hade sett hur hennes fem systrar blivit tvungna att gifta ner sig för att få sin försörjning och så ville Ulrika Eleonora inte ha det. Hon tog stora risker. Det var förbjudet för en kvinna att vara soldat. Det var förbjudet för en kvinna att klä sig i manskläder, men Ulrika Eleonora trotsade dessa förbud. Och som inte detta vore nog; hon gifte sig med en annan kvinna! Och det var ju ett brott som var belagt med dödsstraff. Nu var kvinnorna inte lesbiska och de slapp undan med mycket lindriga straff. Ulrika Eleonora deltog som artillerist i strid genom att bl. a. ladda kanoner. Ladda - inte avfyra. Det sköttes av någon med högre lön och bättre pension.
Gammalt: 1843 skrev Fredrika Charlotta Runeberg romanen Fru Catharina Boije och hennes döttrar. Boken fick ligga i skrivbordslådan i femton år tills Zacharias Topelius hunnit publicera en historisk roman. Inte kunde en kvinna vara först med det, resonerade Fredrika Charlotta! Självkänslan var det si och så med. Romanen tilldrar sig under den stora ofreden 1700 - 1721; alltså under samma tid som Ulrika Eleonora Stålhammar/ Wilhelm Edstedt var aktiv som soldat. Läsaren följer Catharina Boije och de två döttrarnas öden som utvecklar sig så olika mycket beroende av deras respektive personligheter. Mer om denna bok vid senare tillfälle. På bilden berättar Merete Mazzarella.
Efter några dagars intensivt läsande kan jag konstatera att jag fortfarande är lika fascinerad av Kristin Lavransdotter som någonsin under tonåren. Jag har läst första delen, Kransen, i nyöversättning av Gun - Britt Sundström. Nu väntar jag otåligt på del två, Husfrun. Förstår inte riktigt varför titeln på del ett, som förr hette Brudkronan, bytts ut mot Kransen. Hur som helst tror jag att jag vid omläsningen fäster mig vid lite andra saker än tidigare. Kristins och Erlends bitterljuva kärlekshistoria är ju det jag framför allt minns. Och det starka bandet mellan far och dotter. Redan när Kristin var nyfödd och låg vid Ragnfrids bröst slutade hon dia och vände sig mot Lavrans när han kom in i rummet. Modern fick finna sig i att alltid inta andra platsen. Sigrid Undset tecknar en fantastisk bild av livet under medeltiden. Läsaren får sig en lektion i såväl historia som kulturhistoria. Jag har faktiskt slagit upp en hel del, men sådant tycker jag är roligt. Både tids- och miljöskildringen skapar en stark närvarokänsla. Författaren frammanar också skickligt olika stämningslägen; Kristins envishet; Lavrans sorg och vrede, Ragnfrids tungsinne och Erlends sangviniska lynne. Något som jag fäste mig vid den här gången var förhållandet mellan Lavrans och hustrun, Ragnfrid. Nu kan jag se hustrun med andra ögon. Den stilige kraftkarlen Lavrans hade allt sina sidor. Hans - och alla andra mäns - syn på kvinnan och hennes plats i samhället är helt entydig. Kvinnan lyder sin far och därefter den husbonde fadern väljer åt henne. Hon räknas som ett svagt käril utan talan. Reglerna för hur en kvinna skulle uppföra sig var stränga. Det finns några kvinnor som överskridit gränserna, men ändå behållit en plats i samhället i romanen. Erlends moster Åshild till exempel. Vad jag inte mindes är den starka ställning religionen och kyrkan hade. Det vimlar av kyrkor, kloster, nunnor och munkar. Flickorna kunde sättas i kloster något år bara som tidsfördriv före ett avtalat giftermål. Lavrans var djupt religiös; Ragnfrid något mindre. Jag är mycket förtjust i det lite högtidliga språket som fördjupar romanen både tids - och innehållsmässigt och som en väl till stor del får tacka Gun - Britt Sundström för. Norstedts klassikerserie 2016
Idag lästes sista avsnittet av Ta itu av Kristina Sandberg
Nästa radioföljetong börjar onsdagen den 8 mars.
Magnus Schmitz läser Butcher´s Crossing av John Williams. Stoner kom ut 1965. Butcher´s Crossing som var John Williams andra roman, kom ut 1960. Översättare är Eva Johansson. Natur & Kultur 2015.
Lyrans tematrio: "Den här veckan är kvinnodagsveckan här på bloggen, jag ska bjuda på både
lite gammalt och nytt med kvinnotema. Temat för trion den här veckan
blir därför väldigt lätt, berätta om tre bra texter som handlar om
kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker, elaka mammor, vackra häxor o s v
välj själv! Eller blanda hejvilt."
1. Författaren Sigrid Undset som fick Nobelpriset i litteratur 1928 framför allt för sina historiska romaner. Mest känd är Kristin Lavransdotter som tilldrar sig på 1300 -talet. Och jag har just konstaterat att Kristin Lavransdotter är lika fascinerande idag som när jag läste den under tonåren.Sigrun Slapgard har skrivit biografin Sigrid Undset. Diktardrottningen. Anna Larsson har designat omslaget.
2. Fredrika Charlotta Runeberg född Tengström. Ett sånt liv hon hade som nationalskaldens hustru och mor till sex pojkar. Sina egna skriverier fick hon spara till sjukdomsperioder och när den övriga familjen sov. Maken, Johan Ludvig Runeberg från en fattig österbottnisk familj, uppmuntrade henne och förbjöd henne att bränna några av sina alster. Fru Catharina och hennes döttrar är en historisk roman från den stora ofredens år och bygger mycket på verkliga personer och händelser. Merete Mazzarella har skrivit en utmärkt biografi om Fredrika Runeberg. Det är väldigt intressant att höra henne berätta också.
3. Patti Smith har skrivit två självbiografiska böcker Just kids och M train. Hon har en tendens att vara suverän vad hon än tar sig för. Tycker jag. Jag gillar henne när hon sjunger och jag gillade både Just kids och M train. Jag gillar hennes tolkning av Adams julsång och när hon kommer av sig så älskvärt på nobelprisutdelningen. Vem annars hade gjort det till en framgång? På Internationella kvinnodagen konserterar hon i Minneapolis, Minnesota, US.
"Hennes ansikte var mycket rynkigt men huden var skär och rosig som hos ett barn, och det såg ut som om den måste vara lika len och fin att röra vid. Munnen var röd och frisk som en ung kvinnas, och hennes stora, gulbruna ögon glänste. Ett fint vitt huvudlin låg tätt kring ansiktet och hölls ihop under hakan med ett guldspänne; ovanpå hade hon ett dok av mjukt, mörkblått ylle som föll över axlarna och långt ner på hennes mörka, välsittande klänning. Rak var hon som ett ljus, och Kristin mer kände än tänkte att hon aldrig hade sett en så vacker och hövisk kvinna som denna gamla trollkona, som storfolket i bygden inte ville ha att göra med." Från sidan 64 i Kristin Lavransdotter. 1. Kransen Av Sigrid Undset.
Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att bjuda varandra smakebitar av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers!Fler smakebitar HÄR
Kärlek, otrohet, svek; vänskap, utanförskap, svikna förhoppningar, konstnärsdrömmar och mycket annat ryms i Nära dig, en psykologisk thriller av Lucie Whitehouse, som är en helt ny bekantskap för mig. Det är välskrivet och oupphörligt spännande och bjuder på en rejäl överraskning framåt tre fjärdedelar av boken. Intrigen är välspunnen och slutet lämnar inga lösa trådar. Det vandras en hel del i London och det försämrar inte läsupplevelsen. Huvudperson är den begåvade Rowan Winter som funnit en fristad i familjen Glass, som har allt hon önskar sig av en familj. Dottern Marianne och Rowan blir bästa vänner. Men plötsligt har det gått tio år sedan de talade med varandra. Varför det då? Och på vilket sätt sker kontakten igen? Läs!
Översättning: Maria Bodner Gröön, Etta förlag 2016
Den läste vi på danska i vår nordiska läsecirkel. Vi har också läst nove
llsamlingen Dengang med hunden. 
Inlägg
