Sista dagen i Kyoto

Julgranen på stationen

Sista dagen i Kyoto låste vi in våra väskor på stationen för att sedan åka till vårt boende utanför Osaka på kvällen. Därefter strövade vi omkring i staden, företrädesvis i Gion och längs floden Kamogawa. Överallt sprakade höstlöven och längs floden kunde vi se på fåglar, vackra stenformationer, vackert gräs och lyssna till trumpetmusik.

Strandgräs

Trumpetspel

Hägrar, stork och trana

Entré

Också en entré

Ordningsregler i Gion. Inte nypa geisha, inte kasta skräp, inte gå omkring med selfiepinne, t. ex.

Talltak

Dagen idag i Nara och Gion

Idag var det regn i Kyoto så vi åkte till Nara och hoppades på bättre väder. Det fick vi. Men - det var alldeles iskallt. Vi hade reservkläder med oss och de åkte på direkt. Sedan kunde vi spankulera omkring bland hjortar och människor och se på ännu flera vackra höstlöv och naturligtvis också Todaiji tempel. Genom trixande och fixande åkte vi buss, tåg och subway och tog oss till Gion där vi åt tempura på ett litet, gammaldags matställe.

Köket där tempuran tillagades

Friterat höstlöv

Tempura, soja och te

 

 

 

 

Ishiyama - dera

Regnväder över Kyoto. Vi åkte iväg mot Ishiyama -dera och Murasaki Shikibu och hoppades att solen skulle titta fram. Men det gjorde den inte. I Ishayama - dera hade lönnlöven de höstligaste färger vi sett hittills. Och de gjorde sig fint i regnet. 

Murasaki Shikibu lär ha påbörjat sin berättelse om Genji här. Efter långt letande hittade vi en liten figur i en nisch. Ett Genji - rum fanns. Men endast med japansk text till de olika bilderna.

På den långa resan dit insåg vi att det fanns kortare och snabbare vägar att ta sig tillbaka till Kyoto.

I det här landet köar en ordentligt. Ett par vita fötter anger var första personen ska stå. Sedan kommer tåget och stannar och öppnar dörrarna rakt framför ens fötter. I tid, dessutom.

Höstsol i Korakuen

Ännu en strålande dag med sol och behaglig värme. En hel del åkande har det blivit. Vi lämnade industriområdet medelst litet tåg, lite större tåg och stort tåg till Okayama där vi tillbringade några härliga timmar i den fantastiska trädgården Korakuen, som började anläggas under 1600 - talet. På tåget åt vi resans i särklass bästa bentolåda.

Lotusdamm 

Sharonfrukter som ingen tycks plocka. Risfält, plommonträdgårdar, vatten och sten förstås och stora gräsmattor vilket inte är så vanligt i japanska trädgårdar. En helt fantastisk trädgård.

6 november

Igår anlände vi till vårt boende i Okayama. Trodde vi. Det visade sig att vi lyckats beställa rum på ett ställe som ligger en bra bit utanför Okayama; två tågbyten och 30 min promenad bort! Vi blev lite nedslagna för en stund, men grep oss sedan verket an att planera resan till konstön Naoshima. Mizushima, där vi bor, ligger vid havet och i vår enfald trodde vi att vi lätt skulle kunna ta oss till N. Ack, så fel vi hade! Men med lite envishet, lokala små gummor, och helt ljuvligt väder tog vi oss fram. Och det var värt ansträngningen. Naoshima avverkar en inte på en dag men vi såg en hel del i alla fall. Det var ingen trängsel utom framför vissa konstverk där alla skulle fotografera varandra.
Ikväll är sista natten i Mizushima och omorgon åker vi vidare till Kyoto över Okayamas förnämsta sevärdhet, trädgården Korakuen.

Träd, gräs och stenar

Ännu en dag med strålande sol och faktiskt en viss värme. Vi styrde kosan mot ön Miyajima. Det blev spårvagn först och sedan lokaltåg och färja med railpasset som har varit alldeles utmärkt användbart. Naturligtvis var det väldigt många andra som hade samma idé och det börjar ju bli högsäsong. Lönnarna skiftar färg och naturen här är fullständigt underbar med alla stenlagda vattenvägar och gångstigar i Momiji koen, vilket ungefär betyder lönnlövsparken. Den berömda porten till Itsukushima - jinja ute i havet har en ju sett massor av bilder på, men inget överträffar verkligheten.

Blomstrande infart med hustomte.

Fiskande häger.

Tiggande hjort. Åt upp en av våra kartor.

Taira no Kiyomori (1118-1181) var en militär ledare under Heian - perioden som skapade det första samurajdominerade styret var en japansk militär ledare under Heianperioden. Designen till dagens Itsukushima skapades 1168, då krigsherren Taira no Kiyomori anslog medel till den. och byggdes på Klanen Taira stred med klanen Monomati mot slutet av 1100- talet och Taira förlorade det sista slaget. Om detta kan en läsa i första avsnittet av Heike monogatari.

Träd, gräs och stenar

Ännu en dag med strålande sol och faktiskt en viss värme. Vi styrde kosan mot ön Miyajima. Det blev spårvagn först och sedan lokaltåg och färja med railpasset som har varit alldeles utmärkt användbart. Naturligtvis var det väldigt många andra som hade samma idé och det börjar ju bli högsäsong. Lönnarna skiftar färg och naturen här är fullständigt underbar med alla stenlagda vattenvägar och gångstigar i Momiji koen, vilket ungefär betyder lönnlövsparken. Den berömda porten till Itsukushima - jinja ute i havet har en ju sett massor av bilder på, men inget överträffar verkligheten.

Blomstrande infart med hustomte.

Fiskande häger.

Tiggande hjort. Åt upp en av våra kartor.

Taira no Kiyomori (1118-1181) var en militär ledare under Heian - perioden som skapade det första samurajdominerade styret var en japansk militär ledare under Heianperioden. Designen till dagens Itsukushima skapades 1168, då krigsherren Taira no Kiyomori anslog medel till den. och byggdes på Klanen Taira stred med klanen Monomati mot slutet av 1100- talet och Taira förlorade det sista slaget. Om detta kan en läsa i första avsnittet av Heike monogatari.