skip to main |
skip to sidebar
Svenska Akademiens pressinformation tillkännager att till
ny ledamot på stol nummer 13 efter författaren och översättaren Gunnel
Vallquist har Svenska Akademien utsett författaren och dramatikern
Sara Stridsberg. Hon kommer att ta sitt inträde vid Akademiens högtidssammankomst den 20 december i år.
Sara Stridsberg är född 1972 och bosatt i Stockholm. Hon debuterade med Happy Sally 2004 och fick sedan sitt genombrott, även internationellt, med romanen Drömfakulteten 2006, vilken följdes av ytterligare en framgång med Darling River 2010. Som dramatiker har Sara Stridsberg främst samarbetat med Dramaten. Detta arbete inleddes 2006 med den uppmärksammade pjäsen Valerie Solanas ska bli president i Amerika och fortsatte med Medealand 2009 och Dissekering av ett snöfall 2012.
Sara Stridsberg gav 2014 ut den prisade Beckomberga. Ode till en familj, som även fick dramatisk form hösten 2015.
enligt O: Fjärde veckan och fjärde bokstaven. Veckans ord börjar på D. Din
uppgift är nu att associera dem med böcker och/eller författare. Fem
titlar/författare om du vill eller så kopplar du flera ord till samma
verk eller person. Den finns inga krav på att namn eller verk börjar på
någon speciell bokstav och inte heller något krav på att det är kvinnor
som skrivit böckerna eller är huvudpersoner i dem.
Veckans ord är:
dagbok James Rebanks, Fårbondens dagbok:ett liv på den engelska landsbygden har jag aktuell just nu. Ska hämta på bibl.
debut professor Ebba Witt - Brattström debuterade nyligen som skönlitterär författare med den mycket omdiskuterade Århundradets kärlekskrig
disciplin betyder för mig min japanska lärobok som jag har lovat mig själv att läsa i varje dag denna sommar. Fun, ja; easy no!
djur Hästar, män och andra djur av Nina Lekander gjorde mig glatt överraskad när jag läste den för några år sedan. Hon tar bland mycket annat upp djurens rätt och frågar sig om vi egentligen har rätt att ha husdjur. Till exempel
död Du död, var är din seger, du död, var är din udd, tänker jag. Det står att läsa i Paulus första brev till korinthierna kapitel 15 verserna 55 - 57.
I Det förlorade landskapet av Joyce Carol Oates. En författares uppväxt möter vi en Oates som är lite skeptisk till de egna minnena. Hennes memoar består av en rad essäer som tidigare publicerats på annat håll. Jag blev mycket förtjust i barndomsskildringen på landet med mamma, pappa, morfar och mormor. Att det fanns en rad familjehemligheter var något som Joyce Carol Oates endast kunde ana sig till. En talade inte om sådant. Inte om känslor heller, förresten. Skolan gick som en dans och flickan Joyce Carol älskade att gå dit. När ingen ser det ger hon sina små dikthäften åt fröken. Sedan följer högre studier i Syracuse och Madison. Hon fastnar tidigt för Alice i underlandet och sedan följer Edgar Allan Poe. Herman Melville fascinerar henne. Hela tiden berättar hon om sin läsning av andra författare. Hon skriver så mycket hon hinner. Joyce Carol Oates är blyg och har svårigheter att anpassa sig till livet vid ett universitet. Hon får sömnproblem; hjärnan går på högvarv och kan inte lugnas ner. Dessutom skenar hennes hjärta; s. k. takykardi. Joyce Carol Oates gillar att springa för sin ämnesomsättning, säger hon. Hon avskyr att flanera. I alla fall så blir hon störtkär i en äldre man på 29 år som delar hennes intressen. Det är Raymond Smith som hon sedan är gift med i 45 år. De bor en tid i Detroit, en kriminell, kolossalt motoriserad stad som fascinerar henne mycket för livet och pulsen. "Man ska aldrig underskatta kraften i en plats, säger Joyce Carol Oates. Här trivs hon. Åtminstone till upploppen 1976. Princeton är en ju van att förknippa Joyce Carol Oates med och det är här de hamnar sedan. Raymond Smith skildras i Änkans bok. I Dödgrävarens dotter skriver hon fram sin judiska farmors, Blanche Morgensterns liv. Joyce Carol Oates ger "nycklar" hela tiden. Hon älskar sina föräldrar väldigt mycket och hon blir skakad när hon förstår hur hennes mor, Carolina Oates, i hela sitt liv grubblat över varför hennes mor lämnade bort henne som liten. Joyce Carol Oates bror Robin nämns ibland. Den gravt autistiska systern, arton år yngre än, Joyce Carol hamnar slutligen på ett hem eftersom hon blivit alltför våldsam att vårda hemma. Eftersom jag gillar Joyce Carol Oates gillar jag även den här boken. Men allra fräschast är den barndomsdelen. Joyce Carol Oates bildningsgång är intressant. Rörande är beskrivningen av hur hon efter makens död gör sig ett bo i sin säng där moderns vackra lapptäcke, gjort med kärlek och omsorg, tröstar. Är en det minsta intresserad av JCO tycker jag att den här boken tillför något.
Kul post. Svensk poesi. Ca 200 poeter och 650 dikter från 1500 år. Från runorna till Athena Farrokhzad. Redaktörerna Daniel Möller och Niklas Schiöler har valt att behålla den gamla stavningen i de äldre bidragen för att en ska kunna se följa förändringen i det svenska språket. Många kvinnor har beretts plats liksom finlandssvenska poeter. Och boken är mycket vackrare i verkligheten än på bild.
Så här skriver Magnus Bremmer i Svenska Dagbladet:
"Redaktörernas insats är berömvärd, resultatet högst efterlängtat. Detta
är den första stora svenska poesiantologin som på allvar vänder sig
lika mycket till nybörjaren som litteraturstudenten och forskaren. Den
är snygg också. Sätt den i handen på varenda skolelev."
Kunde inte sagt det bättre själv.
Madame Bovary. Landsortsseder av Gustave Flaubert har kommit ut i läcker pocketutgåva. Översättningen är gjord av Anders Bodegård. Sara Danius har skrivit inledningen. Förklarande noter finns också. Jag tror att jag ska låna hem Den blå tvålen av Sara Danius och ha som bredvidläsning.
Emperor of the eight Islands. The tale of Shikanoko. Book 1 av Lian Hearn. Jag försöker intala mig att inte bli besviken om den här serien inte är lika fantastisk som Sagan om klanen Otori. Jag tror inte att någon kan göra något så bra två gånger. Men - vi får se.
Lyran firar sin mors födelsedag trots att hon inte längre kan vara med. Det tycker jag är en riktigt vacker tanke. Tematrio - Fest: Berätta om tre böcker där man firar något; en födelsedag, en speciell händelse eller högtid eller något annat. Det blir bröllop för min del som ett firande av att min japanska - "fröken" Tomoko ska gifta sig i sommar. Klassen uppvaktade idag på avlutningen.
1. Jag börjar på 1600 - talet med Georg Stiernhielms beskrivning av ett bondbröllop i Bröllopsbesvärs Ihugkommelse. Här sparas inte på krutet. Det serveras stora mängder dryckjom, feta får, oxar, höns och gäss som massor av olika kryddor. Redan när bröllopsgästerna närmar sig festen skall den flottrika doften möta de kommande gästerna.
2. Bröllop i Mississippi av den fantastiska sydstatsförfattaren Eudora Welty (1909 - 2001). Dabney Fairchild ska
gifta sig. Den brokiga släkten har samlats på familjen Fairchilds
bomullsplantage. Lilla Laura är nio år och har nyligen mist sin mor. För
henne blir bröllopsförberedelserna och festligheterna ett välbehövligt
avbrott i den trista vardagen.
3. Det knakar i fogarna när jag bläddrar i min gamla Bröllopsdansen av Eeva Kilpi. Den kostade tio kronor 1986 i serien En bok för alla. Anna Maria sitter med sin vorstehhund i sommarhuset på den karelska landsbygden och funderar över sitt liv. Hon ska flytta till ett annat land, ett nytt äktenskap och en helt ny tillvaro. Bröllopsdansen är en insiktsfull kvinnoroman om det sköra i relationer.
Imorgon börjar en ny radioföljetong. Agneta Pleijel läser själv sin roman SPÅDOMEN. En flickas memoarer är undertiteln. Jag tyckte bl. a. att det var en klok bok om vuxenblivande när jag läste den. Se mer HÄR! Agneta Pleijel själv säger att hon skrev sig fram till sina barndomsminnen; dem som hon inte fick fram på terapeutens soffa. Det ska bli intressant att höra hennes egen uppläsning. Kan tänka mig att det tillför något extra.
Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten hanterar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi delar med oss av det vi just läser.
No spoilers! är enda regeln.
"Jag kommer mycket tydligt ihåg hur en av mina klasskamrater lyfte sin ringprydda hand så att vi alla skulle kunna beundra den mycket lilla men ändå äkta diamanten. - "Jag blev i alla fall förlovad före min slutexamen." Diane, som var en intelligent och mogen flicka, sa ändå detta utan att vara det minsta ironisk. Jag kunde inte veta då att jag snart skulle slippa den här stämningen, när jag började på forskarutbildningen. Att jag aldrig mer skulle tvingas leva i ett sammanhang där det var så viktig att vara förlovad, aldrig mer behöva befinna mig i en miljö där det var så högprioriterat att bli gift. (Jag har inte heller levt i ett samhällsskikt där det var mycket viktigt att skaffa barn.) Men om detta visste jag ännu inget. För naivt föreställde jag mig att forskarutbildningen skulle vara som en förlängning av studentlivet, och inte, som det senare skulle visa sig i Madison, ge helt andra erfarenheter."
s. 229 i Det förlorad landskapet. En författares uppväxt av Joyce Carol Oates
Fler smakebitar HÄR.
Inlägg
