Kaosutmaning 2016

C. R. M. Nilsson har knåpat ihop en ny Kaosutmaning, och eftersom hon har haft ett utkast liggande i över ett års tid tänkte hon att stafettpinnen kanske kunde gå över henne i år. Och så hoppas hon att några stycken  vill hänga på.
Kaosutmaningen är ursprungligen en tysk utmaning, som under 2013 översattes av How hollow heart and full. Därefter har både Pocketlover och Sagan om sagorna hållit i svenska versioner av den. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkter som finns under året, från den 1 januari till den 31 december. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

1. Läs en bok som publicerats 2016.
2. Läs första delen i en serie/trilogi.
3. Läs en novellsamling.
4. Läs en bok som är mestadels blå.
5. Läs en bok med annat originalspråk än svenska eller engelska.
6. Läs sista delen i en serie/trilogi.
7. Läs en bok publicerad år 2005.
8. Läs en lånad bok.
9. Läs en bok som utspelar sig i en annan värld.
10. Läs en bok vars titel består av fyra ord.
11. Läs en bok med ett träd på omslaget.
12. Läs en bok med originalspråk på svenska.
13. Läs en bok som berättas ur minst två karaktärers synvinklar.
14. Läs en bok som kommer som film under 2016 eller 2017.
15. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
16. Läs en bok på annat språk än svenska.
17. Läs en bok av en afrikansk författare.
18. Läs en tegelsten (=bok på över 500 sidor).
19. Läs en Nobelpristagare.
20. Läs en bok med mat i titeln.
21. Läs en bok vars titel består av ett ord.
22. Läs en bok med en namnlös berättare.
23. Läs en bok som utspelar sig i historisk tid.
24. Läs en deckare med kvinnlig huvudperson.
25. Läs en bok som utspelar sig under vintern.
26. Läs en debutroman.
27. Läs en bok som är mestadels lila.
28. Läs en bok med en dryck i titeln.
29. Läs en bok som har färre sidor än 300.
30. Läs en asiatisk författare.
31. Läs en bok som publicerades före år 1900.
32. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
33. Läs en lyriksamling.
34. Läs en bok med en ensam person på omslaget.
35. Läs en bok av en författare du aldrig har läst tidigare.

Kul att det blir en kaosutmaning i år också! Tack C. R. M. Nilsson!

Den glömda rosenträdgården

Tag lika delar av Flickornas julbok och Morden i Midsomer - bortsett ifrån morden - och tryffera med lite Emmerdale Farm så får ni Den glömda rosenträdgården av Marita Conlon McKenna, irländsk feel - good - författare. Tidigare har jag läst En liten hattaffär på hörnet och den tyckte jag var riktigt söt. Molly Hennessy blir änka när hennes man dör i en hjärtinfarkt. Hon får ekonomiska problem med  det stora huset, Mossbawn House. Samtidigt upptäcker hon en del av trädgården som varit en inhägnad rosenträdgård. Molly tar som sin uppgift att återställa den till dess ursprungliga skick.
På Cassidys Café arbetar Gina på deltid när innehavaren blir sjuk och Gina får överta ruljangsen för hela verksamheten. Hon vill gärna köpa eller hyra kaféet, men Norah Cassidys släkt sätter klackarna i backen. Unga Kim har förlorat både arbete och pojkvän och slickar såren hos sin moster Molly. Mossbawn House borde säljas, tycker Mollys advokat och framför allt banken. Molly inser att det kanske är det enda förnuftiga. Men, med tiden utkristalliserar sig steg för steg ett koncept som alla tre kvinnorna blir involverade i. Kvinnorna dominerar genom hela romanen. Männen är mera till lite tröst och någon prydnad. Här återfinns en del problem med samvetslösa byggherrar som vill exploatera värdefull mark, men på det hela taget är Den glömda rosenträdgården en varm och vänlig roman om kvinnlig solidaritet, mycket arbete och en del romantik. Allt är inte förutsägbart, eller rättare sagt, en anar hur det går, men vägen dit är kanske inte den en tror i förstone.

Tematrio - Boksaker

Åter till ordningen Lyrans första TEMATRIO 2016 gäller boksaker. Sådan som vi har och/eller sådana som vi önskar oss. 

1. Min första boksak är ett japanskt övningshäfte med tillhörande tuschpenna med fin "spets". Papperet är så fint att jag knappt näns använda det. Dessutom skulle jag behöva flera. 

2. Bokmärken får man aldrig för många. Hittade ett vackert men tämligen värdelöst som bokmärke betraktat på en julmarknad. Jag får nog försöka sy om det på något sätt.

3. Mina nya läsglasögon som skaver över näsroten och ständigt är i behov av rengöring.

Välskrivet och aktuellt

Vår egen lilla hemlighet, Ninni Schulmans fjärde roman om journalisten Magdalena Hansson på Värmlandsbladet och kriminalkommissarien Petra Wilander och hennes medarbetare i Hagfors. En stiger rakt in i deras vardag med för mycket arbete och för lite tid åt familjen. I arbetet med sökandet efter den försvunna socialsekreteraren Anna - Karin Ehn ligger tidningen ofta steget före polisen. Och vem är först på plats när Anna - Karin Ehns man, Torsten, hittas död? Inte är det polisen. Romanen tar upp våld mot kvinnor och barn i hemmet; sådant som försiggår i det tysta och som är så svårt att upptäcka för utomstående. Vår egen lilla hemlighet är välkomponerad, realistisk, mycket spännande och mörk. Jag tycker mycket om Ninni Schulmans alla romaner, men jag undrar om inte detta är den allra bästa.

Spökfälten i Norfolk

De öde fälten av Elly Griffiths blandar verklighet och fantasi. Verklighet i form av flygfält och s. k. spökfält i Norfolk och hiskliga översvämningar, forensisk arkeologi, DNA - teknik och modernt polisarbete. Släkten Blackstocks snåriga historia är en skapelse av författarens fantasi. Somliga geografiska platser finns, andra inte. Som vanligt är det trevligt att återknyta bekantskapen med rätts arkeologen Ruth Galloway, hennes dotter Kate och brumbjörnen kriminalkommissarie Harry Nelson, som dessutom är fader till Kate. Nelsons trevliga och husliga fru, Michelle, och deras båda flickor har accepterat förhållandena, men Ruths kärlek till Harry Nelson är ett hinder i hennes liv (tycker jag). I De öde fälten råkar Galloway och Nelson in i ett familjedrama som egentligen tar sin början under andra världskriget och som först nu får sin upplösning. Arvsrätt och girighet; Jakob som lurar till sig Esaus förstfödslorätt; den gamla historien som upprepat genom hela mänsklighetens historia. Här gäller det familjen Blackstocks gods. Detta är Elly Griffiths sjunde roman med rättsarkeologen Ruth Galloway och kriminalkommissarie Harry Nelson i huvudrollerna. En känner igen RG:s lilla stuga vid kanten av saltängarna; humorn, ironin och det trevligt engelska. En stiger gärna in i berättelsen och känner sig hemmastadd. Lite ansträngt blir det alldeles i slutet när allt ska redas ut; släktskap ska klarläggas och agnarna skiljas ifrån vetet. Men inte värre än att jag gärna läser nya delar i serien.

På jakt efter paradiset

Dagarna blir längre. Det känns helt rätt att tänka trädgård. När gör det inte det förresten? Allra enklast är det ju att trädgårdera i sin läsfåtölj.  På jakt efter paradiset. Bland världens mest fantastiska trädgårdar av landskapsarkitekten och historikern  Penelope Hobhouse beskriver människans sökande efter det förlorade paradiset alltifrån oaserna i Mellanösterns öknar över flodkulturerna i Mesopotamien och Egypten 2000 år före Kr till moderna trädgårdar som inspirerats av vetenskapliga rön; DNA - trädgården, Svarta hålets terrass till exempel. Vatten är naturligtvis alltid = liv. De första avbildade trädgårdarna fann man i grottmålningar från 1400 - talet f. Kr. PH går igenom trädgårdar i olika länder över hela världen. Filosofin bakom trädgårdarna är viktig. I Kina och Japan uttrycker trädgårdarna vördnad för naturen snarare än ett bemästrande av den. På 1300- talet anlägger man trädgårdar för kontemplation i Japan. Därefter kommer mossträdgårdar och promenadträdgårdar. I promenadträdgården följs två principer 1/ Göm och visa fram 2/ lånat landskap. Den är komponerad av träd, buskar, sten och vatten. Människor har i alla tider har strävat efter den idealiska trädgården. Den idealiska trädgården befinner sig alltid i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen. 

Beth Chatto som är pionjär när det gäller det ekologiska tänkandet presenteras i ett särskilt kapitel. Hennes trädgård i Essex är en vallfartsort för seriösa trädgårdsmästare. Albert Bonniers förlag 2007

Trädgårdskonsten historia 3000 år av Penelope Hobhouse kom ut 2004 på NoK. Den är sedan länge helt slutsåld, men finns kanske på ett eller annat antikvariatI mångt och mycket är upplägget detsamma som i På jakt efter paradiset. Det rör sig om trädgårdsodling för nöjes skull. Eftersom författaren är trädgårdsarkitekt är perspektivet estetiskt. Själv har hon en islamiskt inspirerad trädgård i Dorset i England. Hon behandlar enbart trädgårdar utomhus och hejdar sig på trappan till växthus och vinterträdgårdar. Örter ingår inte heller med undantag för de första örtagårdarna och örtkännarna eftersom de har haft betydelse för den botaniska vetenskapen. Ur innehållsförteckningen:

• Begynnelsen: Trädgårdens ursprung
• Vårt klassiska arv: Trädgårdar i antikens Grekland och Rom
• Islams trädgårdar: Himmelsk skönhet, jordens fröjd
• Vällust och fromhet: Kristenhetens medeltida trädgårdar
• Renässansens vision: En europeiska trädgårdens blomstringstid
• Växter på resande fot: Botanister, samlare och konstnärer
• Naturens revolution: Den engelska landskapsparken
• Det elektriska 1800-talet: Nyheter, uppfinningar och repriser
• Amerika: Nya horisonter för trädgårdskonsten
• Kinas trädgårdar: Tidlös tradition
• Den japanska stilen: Symbolik och återhållsamhet
• Förändringens tidevarv: Från naturalism till modernism 1870-1950
• Idag och i morgon: Värld av möjligheter

Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.

Recensionsdatum 2007-09-18

- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf

Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.

Recensionsdatum 2007-09-18

- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf

Gott Nytt År!

Nyårsvisa

Gud give oss korn och kärna, 
det bedja vi av hjärtat så gärna.
Välkommit nytt år!
Gud give oss bössi och boge,
och ollon utav lövgröne skoge,
Gud läte aldrig fela och tryta
fetten kål uti vår gryta.

Gud give oss fisker i fänge,
vackra hustrur i våre senger.

Gud unne oss frost och före,
en skeppo korn för halv tredje öre.

Gud unne oss byggning denna
nerrottna och icke bränna.

Låtom upp fynster och ljurer,
och låtom in det nya år pure.

Nu är denna visan kommen till ände,
Gud värdoge oss sin nåde sände.
Välkommit nytt år!
Far väl, far väl gammelt år!
Välkommit nytt, välkommit nytt och välkommit här!

Christoffer Johansson Ekeblad, född 1592, död 1664, var en svensk militär och poet. Christoffer Ekeblad var några år i utländsk tjänst och därefter i svensk krigstjänst 1621–1655 och deltog i så gott som hela trettioåriga kriget mestadels som garnisonskommendant.  Han skrev också lyrik, men endast ett fåtal av hans dikter blev tryckta