Hur länge ska man ta vara på sin broder?

I Store bror av Lionel Shriver möter vi Pandora som lever sitt liv med en träningsnörd till äkta man som håller till i källaren på hennes hus och tillverkar alltför exklusiva, dyra möbler. Pandora arbetar på sitt lukrativa företag Baby Monotonous. Styvsonen Tanner orsakar ett visst rabalder, medan¨flickan Cody är tillgiven och vill att alla ska vara glada. Allt fungerar ganska bra ända tills Pandoras bror, jazzmusikern Edison, kommer för att hälsa på i ett par månader. Alla inser att det blir lite påfrestande med ett så långvarigt besök. Men de kunde inte föreställa sig att det skulle få sådana konsekvenser som det sedan fick. Ur flygplanet stiger en koloss som åtföljs av resenärer som muttrar över att han tagit för stor plats. Pandora försöka styra anletsdragen. Edison pratar oavbrutet och skryter ogenerat om sina fantastiska gig och om turnéer som väntar. Allt ställs på sin spets. Pandoras och Edisons uppväxt visar sig ha varit ganska extrem; syskonrelationen återtas, men - med ombytta roller. Pandora bestämmer sig för att hon ska banta ner Edison. Hon är ordentligt påläst och hård i nyporna och med hjälp av pulverdrinkar rasar Edisons kilon. Över tid, förstås.  Pandoras och Fletchers äktenskap sätts på hårda prov; Tanner rymmer och Cody agerar fredsförhandlare.  Pandora är lite naiv (tycker jag), men hennes kärlek till brodern är rörande. Eller - vill hon bara vara rättfärdig? Vad som sedan händer hade man aldrig kunnat förutse. Och jag är inte den som tänker avslöja något. 
I Store bror finns många allvarliga frågor för diskussion; skuld och ansvar ; övervikt, fetma, kroppsfixering, ätstörningar, utanförskap; relationen mellan föräldrar och barn; relationen mellan styvförälder och styvbarn och - naturligtvis - relationen mellan syskon och så vidare. Ett syskon ska man ju kunna ta för givet, men var börjar och slutar det ansvar man har för en annan människa? Vad händer när man tycker att nu räcker det; nu har jag gjort mitt? Lionel Shriver är en skicklig psykolog och hon har insikt i en del av problemen eftersom hennes egen bror hade problem liknande Edisons. Hon borrar djupt och sätter fingret på de ömma punkterna. Store bror är en viktig roman, som tar upp aktuella ämnen. Humor saknas inte heller.
                                                                                                                  

Drottning Margaretas historia

Föreningen Norden har utsett en boken Drottning Margaretas historia skriven av blekingeförfattaren Margareta Skantze till sin årsbok 2015. 

Att boken utsetts till årsbok 2015 av Föreningen Norden betyder mycket, säger Margareta Skantze. Det innebär för mig en marknadsföring av boken och att jag når fler läsare och förhoppningsvis blir den översatt till danska och norska. Det betyder också kontakt med bibliotek och skolor och det  och boken får också en studiehandledning. Boken handlar om drottning Margareta som föddes 1353 som yngsta dotter till Waldemar Atterdags och Helvig av Slesvig.  Vid två års ålder blir hon moderlös och uppfostras sedan av Märta Ulfsdotter, en dotter till den heliga Birgitta. Vid tio års ålder gifts hon bort med kung Håkon av Norge. Margareta förknippas framför allt med styret av Kalmarunionen som bestod av nuvarande Sverige, Danmark, Norge, Island och Grönland. Och hon var väldigt viktig för Sydsverige och Blekinge säger Margareta Skantze. Hon hade en rad politiska mål. Ett av dem var att hon ville bryta med den starka ekonomiska och politiska dominansen från den tyska Hansan. Och då satsade hon på inhemska handelsstäder, till exempel Ronneby. Bokens omslagsbild kommer från Ronneby kyrka. I Drottning Margaretas historia porträtteras också  en rad av Margaretas förmödrar, bl. a. den heliga Birgitta, som verkat för fred och försoning i Europa. Drottning Margaretas historia är rikt illustrerad, men tyvärr saknas litteraturförteckning.

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish:

Ten Books You Recently Added To Your To-Be-Read List
A very easy task, indeed!

  1.  Harry Potter and the Philosopher´s Stone. 
       J. K Rowlings
  2.  Tunisian Girl. Lina Ben Mhenni
  3.  The Lighthouse. P D James
  4.  Eleven Kinds of Loneliness. Richard Yates
  5.  Tellurien.    Vladimir Sorokin
  6.  The Lewis Man.   Peter May
  7.  We were Liars.   E. Lockhart
  8.  The Daylight Gate.   Jeanette Winterson
  9.  Orchard of Lost Souls. Nadifa Mohamed
10.  The Story of Madaemoiselle Oiseau. Andrea La Barre 
       de Nanteuil
                                            

Tema - Påsk

"Häxor? Godis? Deckare? Påskens händelser i Jerusalem? Något annat påskigt? I år är Påsktrion helt valfri, berätta om tre filmer, böcker, godissorter, traditioner ni på något sätt förknippar med påsken!" Säger LYRAN  Vi får fria händer, alltså.

1. Matteuspassionen av J. S. Bach

På ett eller annat sätt brukar vi lyssna på denna underbara musik som ofta framförs av någon kör inte alltför långt borta. I annat fall får det duga med radioframförande i P2 eller CD. Det är en kär tradition och snart kan jag alla stämmorna...

2. Påsk vid havet .

Ingrids bild

Påsken firar vi oftast vid havet. Det blir en slags inledning på sommaren även om det kan vara både kallt, regnigt och blåsigt. Inget går upp emot att läsa påskekrim och lyssna till dånet  från vågor och vind och suset från tallar.
 3. Påskekrimmet, ja. Som jag inte alltid hinner läsa. Men det är roligt att planera. Två av årets titlar gav sig självt.  Än skyddar natten av Anna Lihammer, fristående fortsättning på förra boken Medan mörkret faller. Den kom som recensionsex. ifrån Historiska media med recensionsdag 14 april.
Ondskans pris första delen av en trilogi av Set Mattsson.
Fyren av P. D. James har länge stått i hyllan utan åtgärd. Nu får det bli av.
Fyren är en titel i Dalgliesh - serien.
Blåkulla lämnar jag därhän i år. Men om någon skulle vilja komma med lite marsipan så är jag inte den som är den.

Om Alaska

Den 30 mars 1867 köpte USA Alaska av Ryssland för $2 700 000. I Alaska firas idag minnet av  utrikesministern William Henry Seward som genomförde köpet. Det var den dansk - ryske upptäcktsresanden Vitus Jonasson Bering som "hittade" Alaska och tog det i besittning för Rysslands räkning 1741. Sedan dog han. Och aldrig blev han så särskilt uppmärksammad som upptäcktsresande. Flaggan antogs 1927 medan Alaska fortfarande var ett territorium. 1959 blev det en delstat. Det är Karlavagnen och Polstjärnan som syns på det blå fältet som symboliserar havet och himlen och det gula står för guldfyndigheterna i Alaska. Några romaner som utspelar sig i Alaska:

Caribou Island av David Vann
Varghunden av Jack London
Snow Child av Eowyn Ivey

Problem under uppsegling

Mari på Bokbloggen Flukten fra virkeligheten anordnar varje vecka en läsutmaning som hon kallar  En smakebit på søndag. Den är jätterolig och man får så många fina lästips och kommer i kontakt med nya bloggar.  Enda regeln: No spoilers! Min smakebit kommer ifrån Store bror av Lionel Shriver s. 17 - 18.
" Det ska medges att min make som näringsnazist hade blivit mer attraktiv, men jag hade varit attraherad av honom redan innan. Dessutom var hans spetsighet mer uttalad. Han hade hög panna och ett långt, ovalt ansikte. Han var friserad som en taggig ärttörnebuske för att dölja den begynnande flinten och hans ansikte var format som en gevärskula. Hans långa, kraftiga näsa slutade i en vass spets och glasögonen med metallbågar bidrog med professorlig skärpa. Ett strängt, fördömande drag hade smugit sig in i triangeln som utgjorde  hans breda skuldror och nyligen avsmalnade midja, så att jag kände mig tillrättavisad bara av att befinna mig i hans fysiska närhet. Medan jag plockade undan disken undrade jag bekymrat varför Fletcher (näringsnazisten; min anmärkn.) inte hade stannat för att röja i köket - det var olikt honom att inte göra det."  --- "(Första gången jag såg honom skaka händerna över diskhon - dutta med fingrarna i en liten, instinktiv, nedåtgående rörelse, plask-plask, för att försäkra sig om att han inte skulle stänka vatten över hela golvet när han förflyttade sig för att torka händerna på diskhandduken - visste jag att det här var mannen jag skulle gifta mig med.)"
Fler smakebitar hittar du HÄR.

Hur ska det gå för dagboken?

Hur ska det går för dagboken frågar sig utgivarna Anders Bergman och 
Emelie Perland i efterordet till den nyligen utkomna 365 dagar. Utdrag ur kända och okända dagböcker? Det är verkligen något att fundera på. De arkiv världen över som samlar in dagböcker har märkt en markant nedgång i antal inlämnade dagböcker under de senaste femton åren sedan internet slog igenom. Datorn i sig behöver inte var något hot emot dagboksskrivande. De vanliga skrivprogrammen erbjuder liksom Alive Diary, Diary Book och Diary Defender möjligheter att skriva och spara dagböcker. Varför skriver man dagbok? Vem är det som skriver? Skriver man för sig själv eller för eftervärlden? Dagboken berättar ju sådant som inte får plats i historien. I 365 dagar blandas verkligen kända dagboksskrivare som Samuel Pepys, Årstafrun och Francis Kilvert med helt eller delvis okända. Stendhal skriver efter en ridtur att bästa botemedlet mot kärlek är att äta ärter. Zlata Filipovic, född 1980, förde dagbok under Sarajevos belägring och kallas Sarajevos Anne Frank. Den 22 maj 1953 skriver sir Edmund Hilary om när han och hans berömde sherpa Tenzing toppen av Lhoteglaciären. Eva Braun skriver om besvikelsen när Führern inte kommer ihåg hennes födelsedag och hon går ut och tröstshoppar halsband, örhängen och matchande ring. Dorothy Wordsworth (syster till skalden William), den japanska hovdamen Sei Shonagon, Christer Fuglesang, George Sand, George Bush och många fler intressanta dagboksskrivare ryms i 365 dagar.
Per Bergman är litteraturvetare och arbetar på förlag.  Emelies Perland är medicinare och doktorerar i neurovetenskap, 365 dagar är en mycket intressant bok. Varje dagboksskrivare får en kortfattad presentation av utgivarna, som måste ha haft väldigt roligt under arbetet med boken. Fin litteraturförteckning och ett användbart personregister finns.