skip to main |
skip to sidebar
Under en längre tid har jag umgåtts med författaren Jung Chang, hennes föräldrar, syskon och mormor. Vilda svanar (1992) har undertiteln Tre döttrar av Kina. Boken tilldrar sig under den långa marschen, det stora språnget och kulturrevolutionen. Mao (1893 - 1976) är envåldshärskare och han kräver total underkastelse. Han var okunnig om ekonomi och saknade verklighetsförankring och förmåga till empati. Landet skakas av strider med Japan och Korea och dessutom inbördes mellan kommunister och Koumintang, och mellan olika rebellfraktioner. Mao härskar genom att sprida fruktan och att hålla de stora massorna i okunnighet. Han avskyr intellektuella och välutbildade. Om detta vet världen inte mycket. Jung Changs familj lider som alla andra av hungersnöd, köld, hårt arbete, ständiga kampanjer och förhör. Båda föräldrarna är hängivna kommunister och Jung Chang blir under en tid rödgardist. Fadern låter allt och alla stå tillbaka för partiet. Modern stöttar honom in i det sista trots att han många gånger försatt henne och barnen i omöjliga situationer. Modern är den verkligt starka kvinnan i Jung Changs berättelse. Trots sin utsatta position lyckas hon stötta inte bara den egna familjen utan även många andra. Vilda svanar är en historielektion som svider. Jung Chang berättar lättfattligt om komplicerade politiska förvecklingar;
hon skildrar sin egen familjs öden som liknar många andras och sin egen strävan efter att få studera och resa. Man förstår hennes andlösa lycka när hon får läsa engelsk klassisk litteratur, Austen, Brontë och Dickens så gott som ensam i biblioteket.
1978, vid tjugosex års ålder, tar hon sig ut ur landet med hjälp av ett stipendium. Efter att ha läst Vilda svanar blev jag nyfiken på Mao. Den sanna historien (2006) som Jung Chang skrivit tillsammans med sin man John Halliday. Dessutom måste jag naturligtvis läsa några visdomsord i Maos lilla röda. Och eftersom jag under läsningen av Vilda svanar undrade hur man betecknar en personlighet som Maos tänkte jag läsa vad David Ingvar tycker i Tio hjärnor
Annikas bokbloggsjerka 12 - 15 december: Veckans fråga kommer från Mia:
Är tre ett dåligt betyg? (Gäller betygskalan 1-5. Sortera in trean på
motsvarande plats om du använder en annan typ av poängsättning)
Detta är ingen enkel fråga. Tre var ett mesigt betyg i skolan. (Naturligtvis var det mest läraren som var dum och inte förstod, men i alla fall.) Tre är varken det ena eller det andra. Naturligtvis är det bättre än ett eller två. Men när det gäller läsning tycker jag tre är lite bättre. Helt OK, faktiskt. Man kan visst läsa en bok som fått betyget tre. Den kan vara riktigt bra. Steget mellan tre och fyra känns längre än det mellan fyra och fem. Fråga mig inte varför. Fyran är reserverad för mycket bra böcker och femman för rena läsupplevelser. Det är kanske inte så mycket en fråga om betygssättning i sig utan mera ett sätt att relatera böcker till varandra. Och - det är ju den egna upplevelsen av boken man ger uttryck för. Det är ju också så man gör på Goodreads. Tre exempel ur min egen fatabur:
Mrs Sinclairs resväska av Louise Walters: 3
Snöstormen av Vladimir Sorokin: 4.
Walden av Henry David Thoreau får utan tvekan: 5.
 |
| Bilden är Monikas |
HÄR kan du läsa om Monikas, på bloggen Bokföring enligt Monika, utlottning av En mörk och förvriden flod av Sharon Bolton och Granne med döden av Alex Marwood och hur du ska göra för att delta i utlottningen. Jag har tidigare läst ROV av Sharon Bolton och den tyckte jag mycket om, så jag skulle verkligen vilja läsa mera av henne. Journalisten Serena Mackesy lyckades vid första försöket med sin debutroman, thrillern ONDA FLICKOR som hon skrev under pseudonymen Alex Marwood. Den var också något utöver det vanliga.
Anmälningstiden till utlottningen går ut 14 december, klockan 23:59.
Imorgon, 11 december, börjar en ny radioföljetong, Nätternas gräs av årets Nobelpristagare i litteratur, Patrick Modiano. En man, Jean, söker i Paris efter Dannie, som var hans kärlek för 40 år sedan, och som försvann under mystiska omständigheter. Med hjälp av adresser, telefonnummer och namn i en gammal svart anteckningsbok försöker han rekonstruera dåtidens Paris. Staffan Göthe läser. Läs pressmeddelandet HÄR
Litteraturvetaren Per Arne Tjäder har just kommit ut med en bok om Patrick Modiano, Gare d´Austerlitz. En bok om Patrick Modiano på Daidalos förlag. Omslaget är en detal av en karta över Paris från 1937. Gare d´Austerlitz var ett av de svarta hålen i Paris under ockupationstiden enligt Patrick Modiano. Det var också där hans far greps utav Gestapo men släpptes lika snabbt efter ingripande av en mystisk man i en svart bil. Fadern, som var sefardisk jude, hade sina förbindelser och lyckades ta sig igenom kriget med livet i behåll. Modern, som kom från Belgien, var dansös och skådespelerska och enligt Per Arne Tjäder lever hon fortfarande, 96 år gammal. Modianos första språk blev alltså flamländska. Per Arne Tjäder har skrivit en intressant och mycket lättillgänglig bok om årets nobelpristagare i litteratur. Han går igenom uppväxten, den dåliga relationen med föräldrarna, ungdomsåren med flickvännerna som vittnar om en komplicerad ung man besatt av detaljer och fakta. Patrick Modiano har alltid noterat i anteckningsböcker; adresser, namn, platser och annat. Hustrun, författaren Dominique Zehrfuss, kommer också ifrån svåra uppväxtförhållanden. Paret har två döttrar; den yngsta Marie är gift med en svensk musiker. Per Arne Tjäder går igenom romanerna; tecknar bakgrundsbilder, berättar om andra Modiano - forskare, vandrar på Modianos gator och följer intresserat de trådar som författaren lagt ut. Per Arne Tjäders egna intresse är medryckande. Det är spännande läsning. Liksom Modianos egna romaner som alltid har ett drag av deckare. Någon är försvunnen, andra söker, identiteterna växlar och vilseleder. Georges Simenon är också Modianos förebild. Självbiografiska teman vävs ofta in i berättelserna som är som symfonier av Haydn; korta variationer på samma tema, men alla är olika. Stamtavla är den mest självbiografiska av hans romaner.
Romanerna ska ses som delar i ett större bygge, säger Modiano.
Modiano har även skrivit barnböcker som illustrerats av hustrun.
Gare d´Austerlitz rekommenderas varmt.
Top Ten NEW-to-us Authors We Read in 2014
The Broke and the Bookish utmaning idag gäller författare vi läst under 2014 som varit nya bekantskaper för oss. Läs hur det går till HÄR
1. Paula Fox, Desperate Characters
2. Louise Walters, Mrs Sinclair´s Suitcase
3. Attica Locke, Black Water rising
4. Henry David Thoreau, Walden
5. Eowyn Ivey, The Snow Child
6. Vladimir Sorokin, Snöstormen
7. M L Stedman, Light between Oceans
8. Lian Hearn, Across the Nightingale Floor
9. Taiye Selasie, Ghana must go
10. Julie Otsuka, The Buddha in the Attic
LYRAN undrar i veckans tematrio vad vi önskar oss för bokaccessoarer i julklapp? Jag tänker stort och i vid bemärkelse...
 |
| Lånad bild |
1. Rysk läsfåtölj. Fällbar rygg och fotstöd. Läsbord med ljushållare.
2. En mjuk och skön lisös i någon klädsam färg. Jätteskön att sitta/ligga och läsa i. Även denna bild är lånad
3. Jag är mycket förtjust i bokmärken av alla slag. Detta underbara bokmärke av silver kan man köpa på Etsy.com, om man har råd.
Inlägg
