Ebba Stjerne, Eva Skytte och de andra

Den fjärde romanen i serien om Stjernes på Marieholm och Skyttes på Munkeboda av Mathilda Malling har fått den lite lama titeln Ebba Stjerne, Eva Skytte och de andra. Nu är vi inne på tredje generationen en fjärde är på väg. Man får fundera på vem som var gift med vem, namnen på deras barn och dem de sedan gifte sig med.
Romanen tilldrar sig i Wiesbaden, som var en plats rika människor åkte till för hälsans skull.
Alexandra Carter, f. d. Skytte, och hennes nye man Thomas och de två barnen från det tidigare äktenskapet, Eva och Charles, bor där stadigvarande. Alexandra vågar inte återvända till Sverige efter sina båda skandaler medan Thomas gärna skulle åka hem och bruka den gård han ärvt.
Sysslolösheten går honom på nerverna. Även Alexandra är rastlös.
Alexandra är inte välsedd i den nye mannens släkt. Efter tio år är hon bitter. Hon har ständigt dåligt samvete för att hon genom skilsmässan tog hela livet från sin sjuke förste man, Karl  Skytte. Dottern Eva är en blyg och klen ranka som tagit skilsmässan hårt.
Alexandra oroar sig för vad som händer henne och barnen om Thomas Carter skulle dö. Eller om hon själv skulle dö och Thomas gifte om sig? Hon kommer sig inte för att tala med Thomas om detta. Och han kan ju inte adoptera barnen så länge deras far lever. Alexandra har problem. Plötsligt ser man hennes andra äktenskap med nya ögon. Valde hon den rike Thomas Carter för att komma undan sin despotiske far och sin sjuke, svage man och för att hon skulle kunna ge barnen en så bra uppväxt som möjligt? Hur var det med kärleken?
Unga Ebba Stjerne är 24 år. Visst borde hon tänka på giftermål? Ebba förklarar att hon verkligen inte vill ha det som den äldre systern Agnes som sitter i sitt hus som ett mäktigt nav med man, två barn och tjänstefolk omkring sig.
Nej, hon vill utbilda sig till sjuksköterska och dra ut i krig. Varför skulle jag gå hemma och göra ingenting? frågar hon sig och alla andra. Hon vill stå tätt; skuldra vid skuldra. Hon tas inte riktigt på allvar. 
Ebba uppvaktas ihärdigt av en tysk konsulsson, Folke Hardenfeldt, från Viborg. Han vill mer; hon slingrar sig.
I hur hög grad har kvinnan någon fri vilja? Vad tjänar det i längden till att ha ett utseende, undrar Ebba och får svar av en äldre släkting att man i god tid måste skaffa sig andra intressen än bara en man!
I den här romanen träder samtiden och omvärlden in mer än i de tidigare delarna. Sedlighetsfrågan, även kallad handskefejden, på 1880 -talet nämns liksom rysk  -japanska kriget (1904 - 1905), Krimkriget (1853 - 1856) och Florence Nightingale, till exempel.. Kvinnorna börjar röra på sig och ifrågasätta sin tillvaro.
Mathilda Malling väver skickligt in kvinnornas villkor och förhållanden  ; möjligheter och begränsningar i handlingen. Det är kvinnorna som är huvudpersonerna. Männen är mera statister.

Vintersaga, forts.

Kil

Dina ögon ber mig försvara
åsikter jag inte delar,
väntar sig att mina läppar
ska forma ord
som inte är mina -
                   och därför en lögn.
Du kallar det solidaritet,
   jag kallar det tyranni.
Falklandskriget driver in sin kil
mellan dig och mig
som älskar varandra, men nu
   i ett slag delar på oss
för att lägga ett hus i ruiner.
I trädgården hejdar träden
sin rörelse, jag tiger och ser
din blick släckas
   utan tillgivenhet.
Kilen klyver min 30 - årsdag,
klyver vänskaper, klyver oss.
   Förlåt oss våra skulder.
En sommarkväll blir vinter,
frostsår, frostsprickor,
en kyla ur marken river i näsan.
Elden som har gett värme
   förtär plötsligt,
som en främling vänder du ryggen till.
Jag överlever genom att hoppa
   från isflak till isflak
i ett sömnlöst hav.


Ur Salamandersol av Pia Tafdrup

Familjedrama

När jag lagt ifrån mig Vi kom över havet var det svårt att hitta något annat att läsa. Efter att förgäves ha plockat runt i läshögarna  styrde jag stegen mot bokhyllan och plockade fram Samuels bok (1981) av författaren och litteraturvetaren Sven Delblanc (1931 - 1992).
Det visade sig vara alldeles rätt. Samuels bok bygger på Delblancs morfars, Axel Nordfälts,  liv. 
Romanen är tung rent innehållsmässigt, men ändå mycket lättillgänglig rent språkligt. Delblanc är en mästare på träffsäkra bilder; ofta ganska elaka sådana. Stilen är aningen gammaltestamentlig, men den passar utmärkt i tid och miljö.
Pastor Samuel Eriksson har efter en tid i Amerika återvänt till Sverige och sitter nu som vikarierande ämbetsbiträde på Gotland i Fardhems, Linde och Lojsta pastorat. Hans amerikanska prästutbildning räcker inte till för en vanlig prästtjänst i Sverige. För det krävs ytterligare studier och det har Samuel inga möjligheter till. I Väse i Värmland sitter hustrun och två barn som måste försörjas. Norska hustrun Cecilia har han träffat på båten hem från Amerika. De bestämmer sig alltför hastigt i förälskelsens yra för att gifta sig med varandra. Ganska snart är de tämligen besvikna båda två. 
Men det är så dags. Året är 1895. Socialismen är på framväxt liksom frikyrkorörelsen. Samuel kommer i kontakt med bådadera. Hans håg står till att läsa och studera. Han är en vek drömmare medan Cecilia står - och måste stå - närmare den krassa verkligheten. Hur skulle barnen annars få mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet.
Inte blir det mycket bättre när Samuel får en tjänst i Värmland och kan flytta hem. Inom kort har de en barnaskara på fem. Fattigdomen är skriande. Samuel måste ideligen förnedra sig och be om förskott, handlån och större lån. Två arv går förlorade genom att familjen har så stora skulder. Mycken orätt vederfars dem av feta präster som är ointresserade av religion och hårda bönder som bara tänker på att samla i ladorna. 
Samuel uppdagar att lärarna tjänar något mera än prästerna och snart slutar han som präst och börjar ett nytt liv som Mäster Samuel. Det säger sig självt att den fridsamme Samuel inte klarar av en bullrig skolklass. Aga vägrar han, trots påstötningar. Vägen bär bara på ett håll: utför. 
Abel, äldste sonen, får tidigt gå ut i tjänst för att dra sitt strå till stacken liksom Elin och den blott 9 - åriga Maria (som blir Delblancs mor). Abel är inte av rätta virket. Han älskar Stagnelius och vill också skriva dikter. Liksom för Samuel är livets villkor för hårda för den veke Abel. Liksom Samuel fadern han sig från verkligheten. Samuel dör även kroppsligen efter en trist slutförvaring år 1918. 
1982 fick Sven Delblanc Nordiska rådets litteraturpris för Samuels bok.
Den fortsättes av Samuels döttrar; Kanaans land och Maria ensam

Detta var min första titel i Topp - 100 - utmaningen! Ännu håller mina nyårslöften (mera lyrik, t. ex.) och utmaningar - hela 13 dagar in på nyåret!

Vintersaga

Danska Pia Tafdrup, född 1952, har ett flertal diktsamlingar bakom sig. Hon är mycket personlig i sitt tilltal och sysselsätter sig gärna med helt vardagliga ting. Vid 37 års ålder valdes hon in i Danska akademien.  1999 fick hon Nordiska Rådets litteraturpris för diktsamlingen Dronningeporten, 1998, och Svenska akademiens nordiska pris 2006.
Pia Tafdrup har även skrivit romaner och Över vattnet går jag : skiss till en poetik. 1977
Den senaste diktsamlingen heter Salamandersol och innehåller sextio dikter - en för varje år i hennes liv. 
Salamandersol kom 2013 i svensk översättning av Jonas Rasmussen. 
Förlaget är ellerströms

Vintersaga

Fram till mig på tåget kommer en man
     och frågar
om boken jag läser,
                       Karen Blixens Vintersagor.
Jag ses 
av en lysande blick,
söker inte skydd i landskapet
som susar förbi kupéns ruta,
för att denna blick inte
  ska vandra till andra platser.
Boken är mellan honom och mig,
och den kan inte användas som sköld,
för att den med ens
  binder oss samman.
Ett bättre frieri har jag aldrig upplevt,
  det sätter sitt avtryck i själen.
Det är av honom jag några dagar senare,
under ett bokträds svindelgröna krona, 
blir kysst
                        en kväll i augusti
när solen störtar.
Vi darrar så att alla trädets blad
sätter sig i rörelse.
Drömmarnas frön
   svävar
i den ljumma vinden.
Det är honom jag sedan
gifter mig med,
en vintersaga med hög sol och bottenlös frost.
 

... grubblar, fast ej det lär båta

vilken ska jag börja med? undrar Lisa Larssons lilla tomtenisse

Tre nya pocketböcker varav två på rea.
Oskuldens tid (1920; 1988) av Edith Wharton (1862 - 1937). Den fick hon Pulitzerpriset för 1921.
Tidigare hade jag Glädjens hus (1905) i min hylla
och
biografin A Backward Glance. An Autobiography (1934) som bl. a. berättar om vänskapen med Henry James
och
Summer 1917
och 
Ethan Frome 1911.
Alla hennes titlar är inte översatta till svenska, men ett flertal är filmatiserade, dramatiserade och bearbetade för TV

Norrlands svårmod av Therése Söderlind kompletterade julens Vägen mot Bålberget.
Jag ser verkligen fram emot att läsa båda titlarna. 

Picture brides

Julie Otsukas bok Vi kom över havet handlar om en ganska okänd del av amerikansk historia.
Den bygger på levnadshistorier och historiska källor.  Författarinnans egna morföräldrar upplevde förflyttningen av invandrade japaner i USA efter Pearl Harbour.
Kom, japanska! är rubriken på första kapitlet i Vi kom över havet. Japanska kvinnor lockades på 1920 - talet till USA med fotografier och smickrande uppgifter om japanska män som redan utvandrat och som önskade japanska fruar. De reser iväg fyllda av förhoppningar om att slippa det slitsamma arbetet på risfälten. Men de möts på den amerikanska västkusten av män som inte motsvarar varken bilder eller beskrivningar och som behandlar dem brutalt och låter dem arbeta hårt på frukt- och grönsaksodlingar under långa arbetsdagar för att seda ta itu med sysslorna i hemmet under kvällar och nätter. De barn som föds möter samma hårda villkor. Kvinnor som anställts av amerikanska familjer blir mycket populära för sitt hårda arbete och för sitt diskreta sätt. Barnen går i skolan och tvingar sina mammor att lära sig språket. 
Vi kom över havet är en kollektiv roman. Den berättas i vi - form och på ett rytmiskt språk som det tar en stund att komma in i.

1941 när Japan bombar Pearl Harbour gror  osäkerhet och misstänksamhet i samhället. Japanerna ses som presumptiva förrädare och eventuella spioner med vapengömmor. Ryktet går; medierna hänger på. Det är mycket skickligt skildrat. Obehaget växer även hos läsaren. Slutligen meddelar presidenten att japanerna ska flyttas längre inåt landet. Det är inte hälsosamt för USA att ha dem nära kusten.
De förses med identifieringslappar och flyttas iväg. Här associerar man till andra förflyttningar av folkgrupper. Riktigt otäckt. Japanerna säljer och ger bort och ger sig tyst iväg. En buddhist förväntas inte fästa sig alltför mycket vid jordiska ting. Några räknar med att komma tillbaka - andra inte. 
Sedan kommer plundrarna.
Så småningom börjar de amerikanska barnen sakna sina skolkamrater. Allmänheten har nyktrat till och börjar fråga sig vad som hände. De kräver svar av myndigheterna. Tvingades japanerna iväg ut i öknen?
Men tiden går och glömskan brer ut sig. 
Julie Otsuka skildrar rent sociologiskt ett allmängiltigt händelseförlopp; en generell gruppmekanism samtidigt som hon riktar ljuset mot en specifik tid.
I historieböckerna tar däremot inte denna tid och dessa händelser någon plats. 
Julie Otsuka har med rätta blivit mycket uppmärksammad och prisbelönt för 
Vi kom över havet. Det är en riktigt bra bok som borde läsas i skolorna.

Översättar: Ulla Roseen
Albert Bonniers Förlag

Julie Otsukas första bok , When the Emperor was devine behandlar japanernas tid i interneringslägren.
Den kommer på svenska i april 2014

Julie Otsukas HEMSIDA

Utmaningar 2014. So far

Nytt år, nya utmaningar. Hittills har jag fastnat för dessa tre.

1. pocketlovers Kaosutmaning 2.0

   första boken avverkad

2. Ugglan & bokens  Topp - 100 - trippel

   De tre böckerna jag valt att läsa finns här

3. Feministbibliotekets  Klassiska kvinnor
    "Den går ut på att läsa så många böcker man bara kan av stora kvinnliga författare, gamla   som    nya. Alla som vill kan delta och du gör det genom att läsa någon bok eller flera stycken och sedan meddela i mitt kommentarsfält vad du har läst. Varje månad kommer jag att redovisa det ni läst för att vi ska tipsa varandra om vilka bra böcker det finns.
Du som läser fem böcker av klassiska kvinnor (eller samtida stora kvinnliga författare)*, varav minst tre kommer från den Feministisk litteraturkanonen får vara med i en utlottning av ett bokpaket som innehåller böcker av tre bra kvinnliga författare. Utmaningen avslutas den 15 september och före Bokmässan avslöjas vinnaren." Så skriver Hanna på Feministbiblioteket