fredag 3 februari 2012
Läsutmaning: August Strindberg 2012
ord och inga visor
har en läsutmaning under Strindbergsåret 2012.
Man ska läsa 3-4 böcker av eller med anknytning till August Strindberg.
Jag tänker mig
1/ Tjänstekvinnans son (går som radioföljetong nu. Jag läser de avsnitt jag missar.)
2/ En dåres försvarstal (ska läsas i bokcirkeln)
3/ August Strindberg av Olof Lagercrantz
4/ Vandra med August Strindberg av Anita Persson
Därutöver
5/ Strindberg som trädgårdsmästare av Catharina Söderbergh
6/ Strindbergs kokbok av Björn Meidal
Sedan vet jag inte vad som händer. Det skulle inte förvåna mig om det blir vidare läsning.
Mer grammatik åt folket!
Idag är det
GRAMMATIKDAGEN
Med grammatiken äger du språket.
Med språket äger du världen!
Så lyder det glada stridsropet.
Och visst är det kul med grammatik!
Att ta ut subjekt och predikat med och utan bestämningar är som att lösa korsord.
På bilden: Svensk språklära; gamla "Äggblom", dvs Richard Ekblom, Rysk grammatik. (Enligt magistern hade ryssarna svårt med k.)
Vidare Engelsk grammatik med flera undantag än regler. Och så den lilla, vällästa tyska som håller ihop tack vare omslagsplasten.
Man kan fråga sig varför omslagen är så urbota tråkiga?
Grammatikbakelse
Börja med apelsinchokladtryffeln.
- 1 dl vispgrädde
- 200 g mörk choklad
- 1 apelsin, skalet (spara resten till garnering)
Hacka chokladen. Riv apelsinskalet (se till att du bara får med det yttersta, orangea). Koka upp grädden tillsammans med skalet i en kastrull under omrörning. Dra kastrullen från plattan, och blanda ner chokladen. Låt smeten svalna i rumstemperatur så att den stelnar. Under tiden, gör kakan:
- 2 ägg
- 3 dl råsocker (eller vanligt strösocker)
- 1 krm vaniljpulver/1 msk vaniljsocker med äkta vanilj
- 0,5 tsk salt
- 100 g smör
- 4 msk kakao
- 1,5 dl vetemjöl
Sätt ugnen på 175°C. Smörj och mjöla en form med löstagbar kant. Vispa ägg, socker och vanilj(socker) vitt och luftigt. Sikta ner kakao, mjöl och salt genom en sil. Vänd försiktigt ner mjölblandningen i smeten, för att bevara äggens luftighet. Smält smöret på låg temperatur. Låt svalna något och blanda sedan ner i smeten.
Häll smeten i formen, och grädda i ca 30-35 minuter. Känn med en provsticka – kakan ska inte vara kladdig, men lite fuktig.
Låt kakan svalna ordentligt och bred tryffelsmeten ovanpå. Kyl (gärna över natten) för att kunna skära snygga bitar.
torsdag 2 februari 2012
Vad är Kyndelsmässodagen?
Den firades under medeltiden till minne av den heliga jungfruns kyrktagning på fyrtionde dagen efter Jesu födelse.
Men det kallas också Ljusens dag, Dies candelarum, Candlemas
(eng.), Lichtmess (ty.) eftersom man på denna dag invigde alla ljus som skulle användas i kyrkan under året.
I det antika Rom firades en fest som kallades februalia och som innehöll fackeltåg och ljusprocessioner.
Kyndelsmässodagen har ingen namnsdag.
Kyndelsmässodagen ansågs i Småland vara en sista påminnelse om den gångna julen och kallades "Lillejul". Man åt då skinka, dopp i grytan och annan julmat.
Läs vidare på Nordiska Museets webbplats
I Bondepraktikan kallas Februarius Göjemånad.
Februus var de dödas och reningens gud i etruskernas mytologi.
Han har alltså gett namn åt månaden februari.
I isländskan finns ordet gói som betyder tunt snötäcke eller spårsnö.
Troligtvis kommer ordet därifrån.
Bilden, som är gjord av Jenny Nyström, är lånad från hemsidan för Kalmar Läns Museum
onsdag 1 februari 2012
En vårvintervisa
tisdag 31 januari 2012
I folksagans tjänst
EVA WIGSTRÖM -
signaturen Ave -
föddes på julafton 1832 på Råga Hörstad utanför Landskrona. Någon skolgång blev det inte, för det tyckte fadern, Pål Nilsson, var onödigt.
Så småningom gifter sig Eva med Claes Wigström och de får två döttrar.
Först i femtioårsåldern börjar Eva Wigström sina sagovandringar och kom att röra sig främst i Skåne. 1882 vandrade hon på skaren till den fattiga befolkningen i Östra Göinge.
Det fanns alltid flera sagor att hämta i fattiga bygder än i rika. Dessutom gillar hon de egna människorna i Östra Göinge.
Eva Wigström nedtecknade även rim, ramsor och folktro.
Eva Wigström blev också familjeförsörjare och hon , som inte hade fått gå i flickskolan i Landskrona, kom att hjälpa dottern som öppnat - flickskola.
Fil. dr Maria Ehrenberg, numera regionbibliotekarie i Halland, skrev 2003 sin doktorsavhandling om Eva Wigström. Sagans förvandlingar. Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare är titeln.
Maria Ehrenberg berättar livfullt och mycket intresseväckande om den kloka och noggranna sagonedtecknerskan och om sitt arbete med avhandlingen.
Vem minns inte sin barndoms sagor? Och exemplet Eva Wigström ger en ny och annorlunda vinkling på sagor i allmänhet.
måndag 30 januari 2012
I tiden
I Les Murrays diktsamling Längre raklång
(orig:s titel: Taller When Prone)
återfinns följande dikt:
Äldreboende
Ne tibi supersis
överlev inte dig själv, drabbas inte
av panik eller höftbrott,
spotta inte mos på personalen
när könet tjänat ut,
det är inget lyckligt slut -
men i det pastellfärgade ljuset
inomhus finns en dam
som kokats ner till ren kärlek
bortom minnesförlusten.
Hon sitter och håller i handen
en urgammal kvinna som
kallar henne bror och George
medan trädgården sammanfattas av bin.
söndag 29 januari 2012
Jag- och dagböcker
Det är en essä om hur skönlitterära författare genom tiderna har hanterat jaget i sina berättelser. Vem är jag? Var går gränsen mellan författarjaget och det fiktiva jaget?
Ingrid Elam inleder med Klassiska jag.
Där jämför hon Sapho, Augustinus och Catullus.
Efter Känsliga jag med författare som Goethe och Rousseau kommer Jagets egen historia. Där konstaterar Ingrid Elam att Charlotte Brontë låter Jane Eyre berätta sin egen historia från barndomen till vuxen ålder och att "jaget" och det direkta tilltalet - kära läsare - skapar en intimitet mellan jagberättaren och läsare som har fungerat alltsedan Jane Eyre kom ut 1847.
Jane Eyre tar sig ur den ena begränsande miljön efter den andra. Sanning och jämställdhet är det hon kräver.
Jane Eyre är också berättelsen om en kvinnlig författares tillblivelse. Gränserna mellan fiktion och självbiografi hade börjat suddas ut, konstaterar Ingrid Elam.
Emily Dickinson viskar "jag är ingen" i kapitlet med samma namn medan Vladimir Majakovskij utropar "här kommer jag - en vacker ung man på tjugotvå år!" under rubriken Det grandiosa jaget. Den ene förminskar den andre förstorar men Ingrid Elam menar att de inte är helt väsensskilda ändå.
"Jag" hos författare som Victoria Benedictsson, Lars Gustafsson, Jan Myrdal, Lars Norén, Sara Stridsberg, Carina Rydberg, Maja Lundgren och slutligen Karl - Ove Knausgård behandlas intressant.
Ingrid Elam är mycket beläst och uttrycker sig enkelt och elegant.
Det är en spänstig, sparsmakad essä som det finns anledning att återvända till.
Läs mer om Ingrid Elam
och HÄR