Brittsommar, Brittmässa

Dagens namn är Birgitta och Britta.

Brittsommar kallas en period av soliga och klara höstdagar då värmen kommer tillbaka, som kan inträffa mitt i höstkylan. Benämningen kommer av Birgittadagen den 7 oktober. Det var ursprungligen den heliga Birgittas dag, även benämnd brittmässa, en helgdag till åminnelse av heliga Birgittas helgonförklaring den 7 oktober 1391. De vackra höstdagarna ansågs vara en följd av heliga Birgittas förböner. ---- Brittsommaren har även benämnts brittmässe-sommar, fattigmanssommar och gräflings- sommar (grävlingen är då ute och samlar till sitt förråd av livsförnödenheter inför vintern). ---- Ett begrepp liknande brittsommar är ”indiansommar” som kommer från engelskans ”Indian summer”. Så kallas i USA och Kanada en återkommande period på hösten med varmt och lugnt väder med dis och solrök. Uttryckets uppkomst är okänd, men teorierna är många. En är att det fina höstvädret lockade ut många nordamerikanska indianer på buffeljakt. Nordiska Museet. Trender och traditioner

Brittsommar rent meteorologiskt

Metaforernas mästare

Vilket bra val!
Och just när ingen vågade hoppas längre.
Dessutom en poet som många har i hyllan.
Där överraskade de aderton.
Lite som med Doris Lessing.

Länge leve
Tomas Tranströmer!



Trädet och skyn

Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Även en blind höna får ibland ett paket!

Om jag förstått saken rätt så har Jonathan Franzen, Freedom ALLT.



Här några recensioner:
Eva Johansson i SvD
Jonas Thente i DN
Thomas Engström i SDS

Dem ska jag läsa när jag läst boken.

Edna O´Briens novellsamling
Saints and sinners har jag redan skrivit om HÄR


Catarina Kruusval, Ellen har jag redan läst. Recension följer om något litet år. Knappt.

Ett monument över depressionen

Ikväll diskuterade vi
Vredens druvor av John Steinbeck i läsecirkeln.
Den stora amerikanska depressionsromanen kom ut 1939;
filmades av John Ford 1940 och fick Pulitzerpriset.
1962 fick John Steinbeck också Nobelpriset för romanen.
Det blev ännu ett kontroversiellt Nobelpris.
Många menar att Steinbeck inte skrev något av betydelse efter Vredens druvor.
Meningarna var delade i cirkeln, men flera tyckte mycket om den, ett par stycken tyckte att den var tråkig och någon tyckte att den var just - sentimental. Att något skorrade.
Vi enades om att somliga företeelser i boken är eviga och universella.
Den lilla människans kamp mot en ansiktslös övermakt, till exempel; sökandet efter en utkomst och ett värdigt liv. Att finna en plats i tillvaron
Likheterna med statarnas förhållanden i Sverige är påtagliga.
Filmen och boken skiljer sig åt i en del avseenden. Slutet är ett helt annat i filmen. (Bättre tycker jag.) Och filmen är mindre sentimental.
Boken är väldigt bildmässig men i filmen missar man det poetiska bildspråket.

Skolka från livet?

Idag kommer nyöversättningen av
Thomas Manns stora diskussionsroman Bergtagen ut i nyöversättning av
Ulrika Wallenström.
Den förra översättningen till svenska kom 1929 och
gjordes av ingen mindre än Karin Boye.
Enligt Ulrika Wallenström är det en fin och trogen översättning men språket är föråldrat.
Efter att ha läst dagens understreckare av
Måns Wadensjö (född 1988) i SvD förstår jag att den där måste nog anskaffas.
Måns Wadensjö är författare till den nyutkomna romanen ABC-staden.
2010 fick han Katapultpriset för debutromanen Förlossningen.

Thomas Mann fick idén till Bergtagen efter det att han besökt sin hustru på ett sanatorium i Davos 1912. Han fascinerades av
skolka- från- livet -andan som präglade den mycket speciella världen i världen på sanatoriet.

Det är fantastiskt när klassikerna nyöversätts och förs vidare.
Det finns hur mycket som helst att göra på området! Vissa klassiker har ju inte ens översatts till svenska någonsin.

Bulle eller snäcka?

Imorgon, 4 oktober, är det Kanelbullens dag för trettonde gången.
Det var Hembakningsrådet i Göteborg som skulle fira 40-årsdag och som då ställde frågan till svenska folket om vilket bakverk symboliserar hembakat?
Jo, det gör kanelbullen.
Eller är det kanelsnäckan?

Nobelpriset i litteratur 1938

Pearl Sydenstricker Buck (1892 - 1973) föddes i West Virginia, men kom att bo i Kina under sen stor del av livet.
1938 fick hon Nobelpriset i litteratur för sin bok
Den goda jorden.
Den kom ut 1931 och översattes av Sven Rosén och kom på svenska redan 1932.
Priset var kontroversiellt men den då ständige
Per Hallström tyckte om hennes sätt att berätta om kvinnornas situation i Kina.
I sitt nobeltal berättade Pearl Buck om kinesisk litteratur.
Hon ville över huvud tagen öka kunskaperna om Kina.
Den goda jorden användes i amerikanska skolor och den har också filmatiserats.
Pear S. Buck menade att en författare inte får fastna i manér så att man genast känner igen henne.
Själv vill hon vara sagoberättaren i tältet. Och det är hon ju. Sagorna blandades med mycket kunskapsstoff.
Den goda jorden fortsättes av Sönerna och Wang Lungs barnbarn.
The Good Earth (bilden) köpte jag i Peking för några år sedan.
Redan som mycket ung läste jag Pearl S. Buck med stort intresse.
Och det var helt klart kvinnornas omöjliga situation som fascinerade. Alla dessa olyckliga kvinnor som hoppade i karpdammarna och svalde sina jadesmycken. Männen och sönerna hade all makt. Svärmödrarna gick inte av för hackor heller.
Och jag minns att jag tyckte väldigt mycket om att läsa om seder och bruk och trosföreställningar.
Det var Elin Claeson i Kulturradion Klassikern i P1 som blåste liv i minnena.
Och nu fick jag lust att läsa om.