Animalisk hymn
Den röda solen går upp
utan tankar
och är lika mot alla.
Vi fröjda oss åt solen som små barn.
Det kommer en dag då vårt stoft skall sönderfalla
det är detsamma när det sker.
Nu lyser solen in i våra hjärtans innersta vrå
fyllande allt med tanklöshet
stark som skogen, vintern och havet.
Edith Södergran (1892 - 1923)
Ur Älvdrottningens spira och andra dikter
onsdag 8 juni 2011
Läsning för birders
Ny essäbok om människor och fåglar. Torgny Nordin, kultur- och vetenskapsskribent anmäler livfullt i en UNDERSTRECKARE.
Jeremy Mynott har skrivit en bok med titeln Birdscapes. Birds in Our Imagination andExperience. Jag får uppfattningen att boken är samma andas barn som anmälningen. Och jag får lust att läsa.
I artikeln nämns Werner Aspenströms Lärkorna
Två av fönstren i denna mellansvenska bondgård
håller uppsikt över de ljusöversvämmade sankmarkerna
ner mot en sjö, som är sysselsatt med sina vågor.
Daggmaskarna har startat vårbruket.
Lärkorna bearbetar jorden på sitt sätt.
Jag skulle inte vilja äga dessa fält.
Jag skulle vilja vara dessa fält.
Etiketter:
Birdscapes,
Fåglar,
Jeremy Mynott,
Torgny Nordin
söndag 5 juni 2011
En amerikan på Washington Square
Två världsberömda bröder William och Henry James föddes 1842 och 1843 i ett förmöget amerikanskt hem. Den äldre blev religionspsykolog och den andre kom att få den allra största betydelsen för utvecklingen av den moderna romankonsten.
Washington Square kom först ut som tidningsföljetong 1880 och året efter i ett stycke.
Henry James´antihjältinna, Catherine Sloper, är en oansenlig flicka och av sin fader läkaren Austin Sloper ansedd som dum och obegåvad - men inte desto mindre - en arvtagerska.
Faster Lavinia bor i huset för att hjälpa till med Catherines uppfostran eftersom den vackra och begåvade modern dog vid Catherines födelse.
Till allas oförställda förvåning uppenbarar sig en charmerande friare, Morris Townsend. Han är vacker som en gud, men har den dåliga smaken att sakna medel, vilket är väldigt olämpligt vid den här tiden i den här samhällsklassen.
Här hjälper inte ett par friska armar.
Doktor Sloper rycker ut och tar med sig dottern på en ettårig rundresa i Europa.
Till ingen som helst nytta. När de kommer hem är allt oförändrat.
Det blir ett segt ställningskrig (på det inre planet, givetvis!) mellan far och dotter. Faster Lavinia agerar budbärare mellan Catherine och Morris.
Miljön är egentligen koncentrerad till den lilla salongen på Washington Square. Persongalleriet är begränsat till fyra. Tiden är 1800- talets mitt. Författaren gör gemensam sak med läsaren; "I" berättar och talar om "we" och "our".
Doktor Sloper är ironisk, sarkastisk och benhård i sina åsikter. Catherine kan förefalla medgörlig men är behärskad intill förstening och inte mindre hård.
Faster Lavinia är en beskäftig, romantisk barnlös änka som lägger näsan i blöt.
Och Morris Townsend - ja, vad ska man tycka om honom?
Från början vet man precis.Mot slutet vacklar man. Trots allt.
Henry James (1843 - 1916) övertygar inte minst på det psykologiska planet.
Själva slutet överraskar; förändrar och kastar nytt ljus över hela historian.
Henry James är också en utmärkt stilist.
1997 filmades Washington Square med Albert Finney som doktor Sloper och Jennifre Jason Lee som Catherine. Ben Chaplin spelade Morris Townsend
Läs vidare HÄR
Washington Square kom först ut som tidningsföljetong 1880 och året efter i ett stycke.
Henry James´antihjältinna, Catherine Sloper, är en oansenlig flicka och av sin fader läkaren Austin Sloper ansedd som dum och obegåvad - men inte desto mindre - en arvtagerska.
Faster Lavinia bor i huset för att hjälpa till med Catherines uppfostran eftersom den vackra och begåvade modern dog vid Catherines födelse.
Till allas oförställda förvåning uppenbarar sig en charmerande friare, Morris Townsend. Han är vacker som en gud, men har den dåliga smaken att sakna medel, vilket är väldigt olämpligt vid den här tiden i den här samhällsklassen.
Här hjälper inte ett par friska armar.
Doktor Sloper rycker ut och tar med sig dottern på en ettårig rundresa i Europa.
Till ingen som helst nytta. När de kommer hem är allt oförändrat.
Det blir ett segt ställningskrig (på det inre planet, givetvis!) mellan far och dotter. Faster Lavinia agerar budbärare mellan Catherine och Morris.
Miljön är egentligen koncentrerad till den lilla salongen på Washington Square. Persongalleriet är begränsat till fyra. Tiden är 1800- talets mitt. Författaren gör gemensam sak med läsaren; "I" berättar och talar om "we" och "our".
Doktor Sloper är ironisk, sarkastisk och benhård i sina åsikter. Catherine kan förefalla medgörlig men är behärskad intill förstening och inte mindre hård.
Faster Lavinia är en beskäftig, romantisk barnlös änka som lägger näsan i blöt.
Och Morris Townsend - ja, vad ska man tycka om honom?
Från början vet man precis.Mot slutet vacklar man. Trots allt.
Henry James (1843 - 1916) övertygar inte minst på det psykologiska planet.
Själva slutet överraskar; förändrar och kastar nytt ljus över hela historian.
Henry James är också en utmärkt stilist.
1997 filmades Washington Square med Albert Finney som doktor Sloper och Jennifre Jason Lee som Catherine. Ben Chaplin spelade Morris Townsend
Läs vidare HÄR
Etiketter:
Henry James,
Kvinnoöden,
Washington Square
lördag 4 juni 2011
Sorry, not my bag!
Nej, 325 sidor slapstick- och situationskomik blir för mycket.
Även om Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom på Massolit förlag har sina poänger.
Israel Armstrong, rundnätt och tunnhårig bibliotekarie i manchesterkostym och brogueskor, ska bli uppsökande resursperson på ett ambulerande lärcentrum (bokbussbibliotekarie är ett föråldrat uttryck). Men vissa väsentliga komponenter saknas såsom till exempel 15 000 böcker.
Israel Armstrong har det inte lätt när han ska försöka kommunicera med den hårdföra befolkningen i Tumdrum på den nordirländska landsbygden.
Ted, den hetlevrade bokbusschauffören, har sting i högerkardan.
Och Linda Weiz i kortkort, chef för kultur, fritid och samhällstjänster livnär sig på smågodis och kanelscones eftersom hon aldrig har tid att äta lunch.
Israel Armstrong får sin boning i ett gammalt hönshus och känner sig allt annat än välkommen .
Fallet med de försvunna böckerna skulle med rätt rollbesättning och i rätt miljö kunna bli en underhållande komedi.
Israel Armstrong har för avsikt att återkomma. Hot eller löfte?
Även om Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom på Massolit förlag har sina poänger.
Israel Armstrong, rundnätt och tunnhårig bibliotekarie i manchesterkostym och brogueskor, ska bli uppsökande resursperson på ett ambulerande lärcentrum (bokbussbibliotekarie är ett föråldrat uttryck). Men vissa väsentliga komponenter saknas såsom till exempel 15 000 böcker.
Israel Armstrong har det inte lätt när han ska försöka kommunicera med den hårdföra befolkningen i Tumdrum på den nordirländska landsbygden.
Ted, den hetlevrade bokbusschauffören, har sting i högerkardan.
Och Linda Weiz i kortkort, chef för kultur, fritid och samhällstjänster livnär sig på smågodis och kanelscones eftersom hon aldrig har tid att äta lunch.
Israel Armstrong får sin boning i ett gammalt hönshus och känner sig allt annat än välkommen .
Fallet med de försvunna böckerna skulle med rätt rollbesättning och i rätt miljö kunna bli en underhållande komedi.
Israel Armstrong har för avsikt att återkomma. Hot eller löfte?
Tematrio - Mammor
Med anledning av Mors dag efterlyser Lyrans Noblesser mammor i litteraturen och mina tre förslag är utan inbördes rangordning:
1. Rya-Rya i Bara en mor av Ivar Lo-Johansson.
Ett kvinnoöde från statartidens Sverige som lämnar djupa spår. Eva Dahlbeck var magnifik som Rya-Rya i filmen med samma namn som boken.
2. Madame Kacew, "... en himmelsk projektion av det mänskliga mått- och viktsystemet..."
i Roman Garys biografi Löfte i gryningen
En osannolik uppenbarelse som strider för sin son med rävhonans list, lejoninnans mod och fräckheten hos en skata
3.Huvudpersonen i Annie Ernauxs lilla sparsmakade självbiografiska roman, Kvinnan. AE beskriver sitt eget komplicerade förhållande till den nyligen bortgångna modern.
Bilden är lånad.
fredag 3 juni 2011
Loppisfynd
VW som läsare, kritiker och essäist
Virginia Woolf var mångsidig. Hon skrev litteraturkritik , hon läste väldigt mycket och hon skrev essäer. De mest kända essäerna är A Room of One´s Own och
Three guineas.
I The Second Common Reader skriver hon bland annat om de märkliga viktorianerna, John Donne, William Hazlitt, George Meredith och Thomas Hardy.
Den avslutande essän heter How Should One Read a Book? Så här slutar den:
" I have sometimes dreamt, at least, that when the Day of Judgement dawns and the great conquerors and lawyers and statesmen come to receive their rewards - their crowns, their laurels, their names carved indelibly upon imperishable marble - the Almight will turn to Peter and will say, not without a certain envy when He sees us coming with our books under our arms, Look, these need no reward. We have nothing to give them here. They have loved reading"
Three guineas.
I The Second Common Reader skriver hon bland annat om de märkliga viktorianerna, John Donne, William Hazlitt, George Meredith och Thomas Hardy.
Den avslutande essän heter How Should One Read a Book? Så här slutar den:
" I have sometimes dreamt, at least, that when the Day of Judgement dawns and the great conquerors and lawyers and statesmen come to receive their rewards - their crowns, their laurels, their names carved indelibly upon imperishable marble - the Almight will turn to Peter and will say, not without a certain envy when He sees us coming with our books under our arms, Look, these need no reward. We have nothing to give them here. They have loved reading"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)