Kvinnoalfabetet bokstaven H

 I enligt O:s läsutmaning Kvinnoalfabetet har vi nu kommit fram till bokstaven H

1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på H.
Carola Hansson är jag riktigt förtjust i. Hon är författare, översättare och dramaturg och har doktorerat på tidig rysk modernism. Carola Hansson har bland annat skrivit tre romaner om familjen Tolstoj; Andrej, Med ett namn som mitt och den alldeles nyligen utkomna Masja.

2. Vilken prisvinnande kulturell kvinna med för- eller efternamn på H tycker du är väl värd sitt pris?
Det får bli rumänsk - tyska författaren Herta Müller som fick nobelpriset 2009 med motiveringen ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på H som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Hyacinth Bucket är ju det spontana svaret, tänker jag först, men Patricia Routledge börjar ju inte på H så jag väljer istället Hanna Schygulla, tysk skådespelare som medverkade i en rad Fassbinder - filmer, som till exempel Petra von Kants bittra tårar, Maria Brauns äktenskap och och den absolut fantastiska TV - serien Berlin Alexanderplatz.
 
4. Vilken kvinna med för- eller efternamn på H är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?
Elisabeth Hjorth, född 1975, doktorand i etik vid Uppsala universitet. Hon skriver både lyrik och prosa och i höst kommer hennes doktorsavhandling med den titeln Förtvivlade läsningar: litteratur som motstånd &; läsning som etik

Läs en novell

Nu prickar jag av punkt 4 Läs en novell som är publicerad 2015 i novellutmaningen på Ugglan & Boken. Den kommer ifrån Stina Stoors debutbok Bli som folk. Underbar titel! Jag känner igen novellen Gåvan som vann Sveriges Radios novellpris 2013. Inledning: "Hon är som två sockerbitar ungefär, men nalta platt." Novellen Ojura finns utgiven av Novellix
Det finns ett hem dit stormens brus är titeln på novellen jag presenterar här. Perspektivet är Tommys; han som ska konfirmeras till sommaren. Eftersom morfar ska begravas har han fått sin nysvartkostym med kuddar inuti redan nu och håller på att kvävas av slipsen. Mormor är hämtad från hemmet och undrar vad som försiggår. Tommy och hans far har kvitterat ut moster Iris ifrån dårhuset. Hon har lång, ljus utväxt och röker Camel överallt och närsomhelt, till och med under själva begravningsakten. Morsan är en idiot och prästen pratar strunt om Jesus och den yttersta dagen. Morfars flamma Gun sitter längst bak i kyrkan och under psalmsången är det hon som hörs mest. Det blir Tommy som åker med Gun till Ledåsjön för att hämta hem morfars Zündapp. På några få sidor och med minimalt antal ord berättar Stina Stoor på ett oefterhärmligt sätt en familjs historia. Tonårspojken scannar av omgivningen och avlyssnar falska toner och känner mest leda och förakt, men ser med försiktig optimism på utsikten att få en moped.
Stina Stoor föddes i Bjurholm i Västerbottens län 1962. Hon tillhör den samiska släkten Stoor.

hausfrau

Husfrau av Jill Alexander Essbaum beskriver en amerikanska i Schweiz. Anna Benz är trettiosju år. Hon är gift med schweiziske Bruno och de har tre barn. I nio år har hon bott i Dietlikon, en mindre förstad till Zürich, men hon känner sig inte hemma. Äktenskapet är inte heller så lyckat. Bruno är mest sur och ser henne inte riktigt. Svärmodern, Ursula, är måttligt förtjust i sin svärdotter. Anna har inga nära vänner men hon går till en jungiansk terapeut som strösslar snusförnuftiga råd över henne. Terapeuten känner att hon inte når fram till Anna, som inte är sanningsenlig mot henne. Anna självmedicinerar med sex. Hon har väldigt lätt att få kontakt med män och från en första kontakt är det inte långt till sexet. En av dessa män tror hon sig älska. Kanske för att det var han som lämnade henne. Och kanske för att deras bekantskap blev så kort men ändå satte sina spår. Anna är underligt passiv. "Ledan bär henne genom dagarna liksom tågen." Hon är som en roddbåt utan åror på havet. Både Bruno och terapeuten vill få henne mera delaktig i det dagliga livet. Anna går nu på en kurs i tyska för att riktigt lära sig språket. Därefter återstår ju att lära sig Schwyzerdütch. Hon inser språkets betydelse för identiteten. En kan ju tycka att insikten kom sent. När maken uppdagar hennes otrohet hjälper inga språkkunskaper. Bruno Benz är obeveklig.
Jag var lätt förströdd när jag började läsningen, men efter hand väcktes mitt intresse ordentligt. Hur skulle detta sluta? Romanen är full av själva Schweiz, men det gillar jag. En ser det Anna ser och gör de iakttagelser hon gör. Avsnitten som beskriver Annas möten med män är explicita och ganska våldsamma och råa. Med tiden inser jag att det är så Anna vill ha det. Hausfrau väcker allt fler tankar, som till exempel på Anna Karenina och Madame Bovary. Slutet tolkar jag på mitt eget sätt. Men jag kan tänka mig att andra läsare kan se det på annat sätt.

Tematrio - Kvinnor skriver om män

Lyrans TEMATRIO: Kvinnor  skriver om män. Tre mansporträtt ur äldre eller nyare litteratur. Inte helt enkelt, tänkte jag först, men när jag tänkte efter hade det räckt till en tematrio till.
1. Stjärneborg av Alexandra Ahndoril handlar om astronomen Tycho Brahe och hans underjordiska observatorium på Ven. Författaren är en fantastisk stilist och hennes böcker är sparsmakade pärlor. Mäster är titeln på en av hennes andra romaner. Den handlar om August Palm, den tidiga socialdemokratins stora namn.
2. Byron av Sigrid Combüchen. Författaren fick idén till en roman om Byron när hon stod vid Spanska trappan i Rom. Åtta år senare var den klar och det blev hennes genombrottsroman. Byron var den romantiske lorden och poeten som kallades "mad, bad and dangerous to know". 
 3. Adam Dalgliesh är protagonisten i fjorton kriminalromaner av Phyllis Dorothy James. Den första är Slut hennes ögon och den sista Patienten. Jag var väldigt förtjust i Roy Marsdens rolltolkning i TV-serierna som byggde på James kriminalromaner. Polismannen Adam Dalgliesh är en mycket spännande och komplicerad person (utan alkoholproblem).

En smakebit på søndag

Det är inte lång emellan söndagarna nuförtiden. Återigen är det dags för En smakebit på söndag, läsutmaningen på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. En bjuder på en smakbit av det en just läser. Enda regeln: No spoilers! Fler smakebitar HÄR
"Anna var en god hustru, för det mesta. Det var eftermiddag, och tåget hon reste med krängde till och smög genom spårkurvan innan det  bromsade in på Bahnhof Dielikon fyra minuter över halv, precis som vanligt. Det är inte bara ett talesätt, det är ett orubbligt faktum: schweiziska tåg är punktliga. S8-tåget avgår från Pfäffikon, en liten stad tre mil söderut och järnvägen skär i motlut genom strandsluttningen längs västra sidan av Zürichsjön, genom Horgen och vidare genom Thalwil och Kilchberg. Småstäder där människor levde sina småttiga liv. På så sätt var hennes tillvaro anpassad efter tågtidtabellen. Från Dietlikon gick det ingen buss in till Zürich. Taxi var dyrt och opraktiskt. Familjen Benz hade visserligen bilmen Anna körde inte. Hon hade inget körkort."
Sidan 11 i Hausfrau av Jill Alexander Essbaum
Översättning Inger Johansson
Brombergs förlag

Nora Webster

Nora Webster i romanen med samma namn av Colm Tóibín är en kvinna på några och fyrtio. Hon bor i Wexford i Irland med sina fyra barn. Som nybliven änka utsätts hon för vänners och bekantas närgångna och välmenta intresse. Staden är liten. Rykten färdas snabbt. Nora är känslig för vad folk ska säga. Till exempel när hon färgar håret och går ut i sin röda kappa. Är det förenligt med änketillvaron? Hennes döde man var en högt uppskattad lärare och kollega. Nora känner att omgivningens (i synnnerhet männens) syn på henne förändras när hon inte längre har Maurice, mannen, vid sin sida. Nu har Nora att fatta rader av beslut, tänka på ekonomin, motvilligt skaffa ett arbete och ta hand om sina barn. När hon gifte sig slutade hon utan saknad sitt arbete. Ett liv som hemmafru upplevde hon som höjden av frihet. Nora Webster har aldrig gillat sin mamma, men hon anar att de är ganska lika. Inte minst musikaliteten delar de, men Nora sjöng aldrig medan modern fanns i livet. Nu tar hon igen skadan. Steg för steg inrättar hon sig i livet som änka. Hon tar strid för sin känslige son Donal och oroar sig för sin politiskt intresserade dotter Aine. Hon deltar i demonstrationerna i Derry 1972, den blodiga söndagen, dock utan att komma till skada. Konflikterna katoliker/protestanter är ständigt närvarande. Romanen Nora Webster omspänner tre år. Den tar sin början i slutet av 60 - talet och slutar med att Noras systrar tar saken i egna händer och rensar ut Maurices kläder som någon sorts symbolhandling. En läser gärna romanen om Nora Webster. En kliver in i hennes liv och tar del av det och gläds med henne för varje steg hon tar framåt. Det är ett stillsamt kvinnoliv men fullt av vardagsdramatik. Några gånger flyger det för mig att det märks att boken är skriven av en man. Inte på något negativt sätt men som en skillnad. 
Översättare: Erik Andersson
Norstedts förlag

Tema Färöarna

Det har blivit en del om Färöarna på senaste tiden. Ett föredrag av Irving Nordqvist vars bekantskap med Färöarna sträcker sig långt bakåt i tiden. Vi fick se vackra bilder av ett fantastiskt landskap där vädret växlar inom loppet av minuter; fåglar, växter och vackra byggnader. I Föreningen Nordens regi läser vi också Barbara av Jørgen-Frantz Jacobsen i en bokcirkel. Jørgen-Frantz Jacobsen (1900 - 1938) är en färöisk författare som skriver på danska och som alla danskar känner till men inte vi svenskar. Boken är utgiven i ett otal upplagor och den är även filmad. Barbara bygger på den sanna berättelsen om Beinta Christine Broberg, född i Torshavn 1667, död 1752. Hon var gift med tre sockenpräster och ansågs ha vållat de två förstas död och den tredje blev sinnessjuk. 

Annars är ju William Heinesen (1900 - 1901) Färöarnas store författare. Gäster från månen och andra berättelser heter en novellsamling i serien Atlantis väljer ur världslitteraturen. Den innehåller ett urval noveller ur fem tidigare icke översatta diktsamlingar. Inge Knutsson har översatt och skrivit ett efterord. Bild: William Heinesens hem

Kvinnoalfabetet bokstaven G

enligt O är tillbaka efter Bokmässan och ger oss följande uppgifter vad det gäller Kvinnoalfabetet bokstaven G

1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på G.
 Gillian Rubinstein, mera känd som Lian Hearn. Hon har skrivit den underbara Sagan om klanen Otori. (Prequel och sequel kan en med fördel hoppa över.) Trilogins första del heter

Över näktergalens golv

2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på G vill du lyfta  fram   som är kulturell, men inte just författare?
Den danska skådespelerskan Ghita Nørby. Hon har gjort fantastiska roller både i  Sverige och Danmark.  Bl. a. spelade hon mot Ernst - Hugo Järegård i den underbara serien Riket.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på G som du beundrar. Det kan vara en känd eller  okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Indira Ghandi, en känd fars berömda dotter, Indiens premiärminister  tills hon blev mördad 1984. Hon var en kontroversiell politiker som hela tiden arbetade för att uppfylla sina ideal.

4. Vilken kvinna med för- eller efternamn på G är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?
Nadine Gordimer (1924 -2014), författare från Johannesburg med en lång rad av romaner, novellsamlingar, essäer och artiklar bakom sig. Hon var god vän med afrikakännaren Per Wästberg, vars tredje fru Anita Theorell, skrev en biografi om henne. Nadine Gordimer har fått Bookerpriset bl. a. och 1991 fick hon Nobelpriset i litteratur.

Uganda - Afrikas pärla

Foto: Magnus Mårtensson

Det är inte så mycket en vet om Uganda. De flesta tänker nog som jag - Idi Amin. Naturfotografen Magnus Mårtensson gav en mer varierad bild av Uganda i sitt föredrag Uganda - Afrikas pärla. Många otroligt vackra bilder illustrerade hans berättelse. En fick verkligen en uppfattning om hur vackert landet är och hel del om hur folk lever. Om alla motorcyklarna, om regnskogen, om de vilda djuren, om fukten som var våtare än något ösregn, om klättring i oländig terräng med infödda bärare som ovärderlig hjälp, om gerillan i gränslandet till Kenya, om skumma resebyråer som i konkurrens med varandra höll Magnus Mårtensson och hans sällskap som gisslan. Magnus Mårtensson  har flera föredrag i beredskap och han håller också kurser i fotografering. Ja, och så har han ju ett heltidsjobb också. Han berättade att han tar tusentals bilder på en resa och att det sedan blir ett långvarigt sorterings- och redigeringsarbete. Och för åhörarna blir det ett bekvämt resande eftersom föredragshållaren redan tagit alla strapatserna.

Regn i Nhã Nam

Nhã Nam är en provins och en stad i nordöstra Vietnam. Titelnovellen i Nguyen Huy Thieps novellsamling Regn i Nhã Nam tilldrar sig under tiden som fransmännen kolonialiserade Vietnam. Det pågår fredsförhandlingar mellan den mindre kände frihetshjälten Dê Thám och fransmännen. Förhoppningarna grusas efter ett blodigt slag då Dê Thám dödar alla inblandade fransmän. Parallellt med det historiska skeendet berättas en annan, personlig historia om en kvinna som Dê Thám tvingat till giftermål med en man hon inte vill ha. Men när berättaren återser henne efter ett halvt sekel frågar han henne om hur hennes liv blev. Inte helt överraskande har hon haft det svårt med elak man, svält, krig och umbäranden. Men hon hade stått ut på grund av en enda man... Jag ser det som en berättelse om hur det stora återspeglas i det lilla. Och nu prickar jag av nr
6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln i Ugglan & Bokens novellutmaning. Bokförlaget Tranan. Översättningen är gjord av Tobias Theander.

 

Män som skriver om kvinnor

Lyrans tematrio denna veckan gäller män som skriver om kvinnor. Och det finns det ju en och annan som gör. Alldeles utmärkt till och med.
1. Anna Karenina av Leo Tolstoj. ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt särskilda sätt.” Så inleds Anna Karenina, som handlar om Annas passionerade, olyckliga kärlek till Vronskij. Hennes man förbjuder henne att träffa deras son och Anna lider.
2. Salka Valka av Halldór Laxness utspelas på Grönland på 1920 - talet. Salka Valka och hennes mor sliter ont hos en fiskare som gör modern gravid och försöker våldta dottern. Salka Valka är inte så lätt att kuva. Hon skaffar sig en tjänst hos öns mäktige man och lär sig läsa och skriva. Hon får utstå hån och förakt av sina kamrater, men hon står emot.
3. Mary av Aris Fioretos. En sprillans ny roman om den unga Mary som lever i en diktatur. Hennes pojkvän är politiskt aktiv och planerar en revolt. En vacker dag grips Mary för statsfientlig verksamhet. Det är november 1973. Jag har just burit hem boken ifrån biblioteket och ser mycket fram emot att läsa den.

Transträck

Lånad bild

Igår såg och hörde vi en stor flock tranor som samlat sig inför den stora flytten söderöver. Deras karaktäristiska läten hördes mycket tydligt trots att de flög högt. Jag kom att tänka på den öländska poeten Nina Södergrens diktsamling Högt ärade trana. Nina Södergren f. 1924 är en poet som ofta använder tranan som motiv. Tranan är för henne avskedets och återvändandets fågel.
Högt ärade trana

Högt ärade
högbenta trana
Din trumpet
plöjer mina sinnen
som när en lovsång
oväntat
färdas genom kroppen
Uppflog
Trumpeter
Flykt
Vingar
högt ärade trana
Ditt vilda skri förbinder mig
med kärlekens kontinenter
Under dina vingar
kvarlämnad på jorden
- fast resklar -
står jag i en svallvåg av vingbrus
Högt ärade
högbenta trana
i den bränning av längtan
ditt skri efterlämnar

En smakebit på søndag

""Du måste vara dödstrött på dem. Ska de aldrig sluta komma hit?" Tom O´Connor, hennes granne, stod vid sin ytterdörr och såg på henne, inväntade ett svar.  "Jo". sa hon.  "Låt bli att öppna helt enkelt. Det skulle jag göra." Nora stängde grinden. "De menar väl. Folk menar väl", sa hon. "Kväll efter kväll, " sade han, "Jag förstår inte hur du står ut." Hon funderade på om hon kunde gå in igen utan att behöva svara mer. Han använde ett nytt tonfall mot henne, ett tonfall han aldrig skulle ha vågat sig på tidigare. Han pratade som om han hade någon slags makt över henne. "Folk menar väl, " sade hon igen, men när hon sade det den här gången blev hon ledsen och fick bita sig i läppen för att hålla tillbaka tårarna. När hon mötte Tom O´Connors blick förstod hon att hon måste ha sett stukad ut, slagen. Hon gick in till sig. "
Från sidan 7 i Nora Webster av  Colm Tóibín.
Fler smakebitar finns på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Vem som vill kan delta men smakebitarna ska inte innehålla några spoilers, så klart.

En smakebit på lördag.

Jag läste en andra novell när jag ändå var på gång. Av en händelse föll mina ögon på Katten av Willy Kyrklund, född 1921 i Helsingfors, död 2009 i Uppsala. Och så kan jag pricka av ännu en uppgift i Ugglan & Bokens läsutmaning: Läs en novell. 10. Läs en novell som handlar om ett djur. Jag fastnade direkt i första meningen i Kyrklunds novell. " Ska man skylla kattens död en majnatt i kvarteret Sparslanten vid Mälarhöjdsvägen - och vilken majnatt: med skira björktoppar mot en blek himmel, blek av måne och gryning, blek av en sakta bris på väg mot ett lågtryck söder om Spetsbergen, blek av förväntan, Nordens bleka förväntan i en vårnatt i kvarteret Sparslanten, och dessa stjärnor som kretsade i björkarnas toppar, björkarna som man hade lämnat kvar när Sparslanten byggdes för deras skönhetsvärdes skull, inspekterade och godkända av hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd och stadsplanenämnd m. fl. nämnder, Nordens bleka förväntan, dess nattfuktiga jord där ekorrbär, kovall och längtan bor." Här finns allt. Humor, samhällssatir, ironi och en musikalisk rörelse. Meningen börjar med en fråga som aldrig besvaras. Nästa mening börjar "Skall man skylla kattens död i denna majnatt av alla majnätter...
Novellen Katten ingår i Den överdrivne älskaren som först kom ut 1952 och sedan på Albert Bonniers förlag 2013.

Första novellen avprickad!

Nu har jag läst (om) en novell ur den japanske Nobel-pristagaren Kanzaburo Oe:s novellsamling Det visa regnträdet, som kom på svenska 1996. Planetens övergivna barn är titeln på novellen som hade platsat på flera ställen i Ugglan & Bokens roliga läsutmaning Läs en novell. Men jag väljer att pricka av nr 25: Läs en novell som utspelar sig i en stad/på en plats som du har besökt. Planetens övergivna barn tilldrar sig i Tokyo och man går på konsert i närheten av stationen i Tokyos förstad Ikebukoro, som ligger vid Yamanotelinjen. I april bodde jag på Kimi ryokan i Ikebukuro alldeles i närheten av stationen. Novellen är självbiografisk och handlar om den utvecklingsstörde sonen Hikari, kallad Ior, vars handikapp naturligtvis påverkar hela familjen bestående av mor, far och två syskon; en äldre syster och en yngre bror. Fadern har lätt att råka i humörmässiga svackor, "kriser", medan modern och dottern är mera av typen "Jävla skit! Jävla skit! Vi får väl stå på oss och marschera framåt även om framtiden är kolsvart!" Den hållningen möter även hos andra mödrar till handikappade barn. Ior utvecklar dock en säregen begåvning för kompisition. När fadern får en ny kris och är i behov av miljöombyte åker han och modern till Kalifornien och lämnar Ior i syskonens vårdnad. Ior komponerar ett stycke med den sorgsna titeln Övergivet barn. Så småningom visar det sig att titeln inte är så entydig. Planetens övergivna barn är en mycket levande novell. En får ta del av familjens och i viss mån släktens liv. Berättarperspektivet är Mas, dotterns och en kan inte undgå att reflektera över skillnaderna mellan söner och döttrar. Översättningen är gjord av Eiko och Yukiko Duka. Oe fick Nobel - priset 1994.

Så himla uppiggande!

Vilken estradör! I en timme roade hon oss kungligt och meddelade emellanåt fakta om sig själv och sina båda romaner, Främlingsleguanen och Oscar Levertins vänner. Ledigt, lätt och välformulerat. Martina Montelius älskar kulturtanter i alla åldrar oberoende av kön. Hon längtar sig tjugo år framåt i tiden tills hon själv blir en vild kulturtant med glupande aptit på kultur. Svårt att inte tycka om en sådan författare! Finkulturens Malin Berghagen kallar hon sig. Främlingsleguanen handlar om ett barn på ca fyra och ett halvt år av obestämt kön. Barnet är föräldralöst och har drag av en professor emeritus i litteraturvetenskap. Romanen är läskig och ingenting för barn. Den senaste romanen, Oscar Levertins vänner, handlar om en 62-årig kulturtant, Boel Märgåker, som föreläser om språk och som överväger att börja knarka. Hon är gift med Greger, som saknar feeling, och har fyra barn. Boel Märgåker bär på en hel del vrede och det värsta ord hon vet är app. 
Ingen i min släkt har skrivit någon roman, men det har jag, sade Martina Montelius och tog tåget till bokmässan i Göteborg.

Händelser vid vatten

Händelser vid vatten var egentligen inte tänkt att bli en kriminalroman. Jag upptäckte det medan jag skrev, sa Kerstin  Ekman. Miljön är en den lilla byn Svartvattnet i Jämtland på gränsen mot Norge. Tidsmässigt rör det sig på två plan 70- och 90 -talen. Tidsmarkörerna från 70 -talet är många. Kollektiv, palestinasjalar, demonstrationer, Barbie - dockor, preludin som bantningsmedel, eternitplattor, Fred och Frihet, samhällskritik och rå falukorv på smörgåsen. Själva naturen/landskapet har egentligen huvudrollen i romanen; därnäst människorna. Kerstin Ekman är utan vidare vår främsta naturskildrare. Hon berättar att hon ofta sitter ute i skogen på en stubbe och läser eller skriver. En av huvudpersonerna Händelser vid vatten är lärarinnan Annie Raft, som kommer söderifrån för att undervisa barnen i kollektivet i Stjärnberg. Hon kolliderar bokstavligen och bildligen med kollektivets starke man horbocken Petrus. Det är inte lätt för en utböling att komma in i bygemenskapen. Annie är inte precis så diplomatisk heller. Unge Johan Brandberg är också en viktig person i romanen. Tre mord skakar byn. Ett holländskt par mördas under sömnen i sitt tält. Och den som börjar nysta upp trådarna många år senare och närmar sig sanningen får också plikta med livet. Det är mycket spännande. Språket är helt fantastiskt. Kerstin Ekman är en god psykolog och iakttagare. Hennes persongalleri känns mycket levande - på ont och gott. Hon gör sig inga illusioner om mänskligheten. Utvecklingen går obönhörligen framåt på bekostnad av naturen. Skog avverkas och uranbrytning planeras. Händelser vid vatten är en rik roman; så mycket större än själva kriminalgåtan. Den kom ut första gången 1993 och fick raskt Augustpriset, Deckarakademiens pris och Nordiska rådets Litteraturpris. Så roligt att Händelser vid vatten kommit ut i nyutgåva; Bonnier pocket i serien Albert Bonniers klassikerserie.

Top Ten Tuesday

The Broke &The Bookish: September 22: Top Ten Books On My Fall TBR
An Easy task! Difficult to choose ten only.

  1. Elisabeth Strout, Olive Kitteridge
 

  2. Patti Smith, M Train
  3. David Lagercrantz, The Girl in the Spider´s Web
  4. Albertine Sarrazin, Astragal
 

  5. Ian McEwan, The Children Act
 

  6. Colm Toibin, Nora Webster
  7. Jessie Burton, The Miniaturist
  8. Peter May, The Chess men

  9. Louise Penny, The Nature of the Beast
10. Jennifer McMahon Winter People

Bach som meditation

Att lyssna till orgelmusik av J S Bach är som att lyssna till vågbrus vid havet eller att utöva yoga. En tar semester från sig själv. 

Bach Organ Favourites hade professor Ralph Gustafsson satt som rubrik för sitt program. Ralph Gustafsson är professor i orgel vid Kung. Musikhögskolan i Stockholm och organist i Maria Magdalena kyrka.
Han började med att kort och pedagogiskt presentera sitt program och övergick sedan till att spela på den fina Markussenorgeln.

1. Preludium och fuga G-Dur (BWV 541). 
En glad och kraftfull inledning. Troligen skrev Bach detta under sin tid i Weimar.

2. Wachet auf, ruft uns die Stimme (BWV 645)
Spelas ofta på Domssöndagen. En s. k Schübler - koral.
Schübler var förläggare.

3. Triosonata d - moll (BWV 565). Andante - Adagio e dolce -Vivace.
Bach hade tjugo barn. Alla var musikaliska. De här etyderna komponerade Bach åt sonen Wilhelm Friedemann. De tre stämmorna skulle spelas med två händer plus pedaler

4. Schmücke dich, o liebe Seele  (BWV 645)
Ursprungligen en nattvardspsalm som även spelades av Mendelsohn och Schuhmann. En av de sex s. k. Schübler - koralerna.

5. Toccata och fuga d-moll (BWV 565)
Antagligen Bachs mest kända orgelverk. Men - sade Ralph Gustafsson - man är inte helt säker på varken att det är skrivet av Bach eller att det är en orgelkomposition...

6. Liebster Jesu, wir sind hier (BWV 731)
Koralbearbetning av en psalm som tidigare användes som doppsalm

7. Fantasi och fuga g-moll (BWV 542)
De två delarna är inte skrivna för att spelas tillsammans utan har tillkommit vid olika tillfällen. Fugan skrevs först och kan ha tillkommit för en provspelning när Bach sökte tjänst i Hamburg. Fantasin är dramatisk med djärva löpningar med drag av Stylus fantasticus.

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers!

"Min Albertine. Kanske är det fel att tala om sig själv när man skriver om någon annan, men jag undrar verkligen om jag skulle ha blivit som jag är utan henne. Skulle jag ha uppträtt lika stöddigt eller tagit mogtångar med sådan kvinnlig beslutsamhet om inte Albertine hade väglett mig? Skulle mina tidiga dikter ha haft ett så bitande språk om inte Astragal varit den bok som visade mig vägen."
Ur Patti Smiths förord till själva smakebiten som kommer här:

" - När jag satt i fängelse..., sa Julien. Jag visste: "Snacka inte med någon", den smygande gången, liksom från sidan, den fullkomliga och svårbegripliga samhörigheten mellan honom och mig... Ginette hade ju berättat för mig att hennes bror var en "bov", men jag hade i det sett en sorts vänlighet gentemot mig som kom från fängelset... långt innan hon sade det hade jag känt igen Julien. Det finns stigma som är omärkliga för den som inte suttit på kåken: ett sätt att tala utan att låta läpparna vara med, medan ögonen, för att förvilla, uttryckte likgiltighet eller raka motsatsen; handen runt cigaretten, att han valde natten för att göra saker eller bara prata, efter att ha varit tvungen att hålla tyst dagtid." Från sidan 40 i Astragal (1965) av Albertine Sarrazin (1937 - 1967) i nyöversättning av Maria Björkman Natur & Kultur

Filmtajm

Det blev ännu en filmkväll. Eller snarare filmnatt eftersom jag inte kunde sluta att se miniserien   Olive Kitteridge från HBO i fyra avsnitt ca 233 min. Den bygger på författaren Elizabeth Strouts Pulitzerbelönade berättelser om familjen Kitteridge, Olive Kitteridge, som just kommit ut på svenska. I huvudrollen som Olive (Ollie) Kitteridge ser en Frances McDormand och som hennes make apotekaren Henry Richard (Six feet under) Jenkins. McDormand minns jag väl från bröderna Coens Fargo från 1996 där McDormand spelar en gravid polis som jagar skurkar iförd pälsmössa i något snöigt och kallt landskap. Hon var strålande redan där. Till yttermeravisso är hon gift med Joel Coen.
Familjen Kitteridge, Olive, Henry och sonen Christopher, möter vi när äktenskapet är 25 år gammalt. Platsen är den lilla staden Crosby i Maine. Tonen vid det kitteridgeska middagsbordet är rå, men knappast hjärtlig. Olive, som är en krävande mattelärare, fäller sarkastiska kommentarer om allt och alla. Maken slätar över och sonen himlar med ögonen och suckar. Olive har ett sätt att snörpa på munnen som kan uppfattas som fördömande, men uttrycket i ögonen talar inte riktigt samma språk. Hon säger sig vara konstant deprimerad men nekar medicin. Olive är inte så begåvad vad det gäller social kompetens, men hon har osvikliga känselspröt när det gäller människor på väg mot sammanbrott. Hennes stora svaghet är att hon inte kan säga något annat än sanningen. Hon förstår helt enkelt inte varför hon inte skulle göra det. Henry slätar över, fnissar fånigt och älskar Ollie djupt. Det gör inte sonen. Relationerna är komplicerade och vad det gäller sonen blir de inte bättre med åren även om jag tycker att Olive mjuknar något. Olive har en drastisk humor och kan vid sällsynta tillfällen brista ut i gapskratt - oftast tillsammans med maken. Hennes kärleksfulla omvårdnad om Henry när han ligger sjuk är rörande. Det är en lisa för själen att se en film med en kvinna som åldras naturligt och utan att be om ursäkt för det. Man kan tycka att hon kunde månat om klädseln lite mer (kanske) men då hade hon inte varit Olive, på vars sida man står hela serien igenom. I vått och torrt, så att säga. 
Ett plus i kanten är att Martha Wainwright (syster till Rufus) spelar sångerska i olika sammanhang filmen igenom. Missa inte Olive Kitteridge!

Turinhästen

Den ungerska filmen Turinhästen (regissör: Béla Tarr) inleds av Nietzsches berättelse om kusken som piskade sin utmattade häst. Nietzsche faller gråtande hästen om halsen, går hem och talar inte mer på 10 år.
Sedan vidtar den svartvita filmen där det stormar oavbrutet under sex dagar. Det yttras inte många ord under de två timmar och tjugosex minuter som filmen varar. Det handlar om en äldre man och hans dotter som bor i en enkel stuga på landsbygden. De äter var sin kokt potatis till frukost vid bordet som är gjort av grova plankor. En burdus granne kommer in för att låna en flaska brännvin. Han slår sig ner vid bordet och levererar en ödesmättad profetia rörande framtiden. Allt är förlorat för evigt. Så tvärvägrar den magra hästen att tjänstgöra, trämaskarna tystnar, brunnen sinar, elden försvinner och potatisen får ätas rå. 
Filmen är långsam och ledmotivet lätt hypnotiskt. Jag tycker att det känns som skapelseberättelsen fastän tvärtom. En avveckling. Det är en storslaget enkel dystopi och författaren Lázló Krasznahorkai, som skrivit manus är känd för ha en dyster syn på världen. Hans roman Motståndets melankoli kom på svenska 2014 på Norstedts förlag. Den kom på originalspråket 1989.

Kvinnoalfabetet bokstaven F

Enligt O:
Alfabetsutmaningen går vidare och idag är det dags för bokstaven F. Dags att leta i arkiven efter kvinnor som förtjänar att lyftas. Nästa vecka gör jag ett uppehåll för Bokmässan, men om två veckor kör vi igen. Kanske en chans att komma ikapp för dem som inte hunnit med alla bokstäver hittills.
Dagens uppgifter är följande:
1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på F?
KATARINA FROSTENSON, svensk poet och översättare, på stol nr 18 i Svenska Akademien. I oktober kommer en ny diktsamling, Sånger och formler. Katarina Frostensson har ett mjukt lyriskt språk  och det råder i det närmaste sagostämning i henne s böcker. Flodtid, som jag var mycket förtjust i nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2011.

2. Lyft fram ett kulturellt verk på F. Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum och gärna en kvinna som skapat verket.
Felicias svenska svit av Cornelis Vreeswijk. Absolut underbara sånger, både text och musik, med Felicia Venhaug ur Aksel Sandemoses Varulven i centrum. Jag blev mycket förtjust i Felicia redan när jag först läste Sandemoses böcker.

3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på F vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Frederica von Stade, amerikansk mezzosopran, "specialiserad på bel canto, Mozart och franska 1800 - talsoperor" står det i Wikipedia.
Lyssna HÄR

4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på F som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar. Fredrika Bremer (1801 - 1865) och Fredrika Runeberg 1808 - 1858), två kvinnor som levde under precis samma tid och hade ett patriarkaliskt samhälle att kämpa emot var och en på sitt sätt. 

Lila

Den amerikanska författaren Marilynne Robinson älskar vatten och ensamhet. Och det finns mycket av båda delarna i hennes senaste roman Lila. Huvudpersonen Lila är ett oälskat föräldralöst barn som kidnappas av den hemlösa, kringströvande kvinnan Doll, som inte orkar se hur Lila vansköts. Hon blir Lilas trygghet och lär henne en del om livets väsentligheter som till exempel att läsa och skriva. Doll misstror hela samhället; kyrkan, prästerna och andra människor. De båda flyttar omkring tillsammans med några andra hem- och arbetslösa. Men alla har sin stolthet och är noga med att sköta sin hygien och att se propra ut. De livnär sig på tillfälliga arbeten. En viss romantik finns i skildringen av det fria livet under himlen och på vägarna. Man tvättar sig i floden, sover ute och grillar sin mat över öppen eld. Men kyla och väta är det svårt att bortse ifrån. Doll hamnar så småningom i fängelse och Lila får klara sig själv. Det har gått en del år och hon hamnar på ett horhus i S:t Louis. Efter en tid rymmer hon. Då hon kommer till Iowa och den lilla staden Gilead möter hon en annan människa som hon kommer att fästa sig vid. Så ordentligt att hon friar till honom. Lila har fått en ersättare för sin älskade Doll. Den gamle prästen - som Lila kärleksfullt kallar honom - heter John Ames och är änkeman. Mellan dessa två ensamma människor växer en vacker kärlek fram. De promenerar och diskuterar Bibeln, framför allt Gamla Testamentet. Lila läser Job och Hesekiel och ställer John Ames mot väggen. Han är kalvinist och har lite svårt att svara på Lilas direkta, praktiska frågor. Han är i främsta rummet teoretiker. Om Doll representerar det fria, vilda så är John Adams den trygga gemenskapen. Lila är Robinsons fjärde roman sen debuten 1980. De tre senaste romanerna är en trilogi: Gilead (Pulitzerpriset 2005), Home the Orange Prize 2009), Lila. Lila är en fin, tät roman av ett slag en sällan träffar på. Den lockar till vidare Robinson - läsning. Men en sak förbryllar mig. På baksidan av boken står det att handlingen rör sig i 1920 - talet. Men Lila ser filmer som spelades in på 1940 -talet, till exempel, Sierra Madres skatt. 

Weyler förlag
Övers.: Niclas Nilsson

Wendela Hebbe

Ami. Lönnroth, journalist, krönikör och författare, har arbetat på Göteborgs Handels - och Sjöfartstidning och Idagsidan i Svenska Dagbladet. Hon efterträdde där Marianne Fredriksson.
Under Elin Wägner - helgen på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö talade hon om Wendela Hebbe, född Åstrand,1808 - 1899, svensk författare, journalist, tonsättare och översättare. Hon blev anställd vid tidningen Aftonbladet år 1841 och anses vara Sveriges första kvinnliga journalist och den första att skriva socialreportage (som då kallades följetonger). W Hebbe var mor till tre döttrar som blev faderlösa efter att deras far hade flytt landet. Därefter födde hon även en son vars far var Lars Johan Hierta på Aftonbladet. Wendela Hebbe var en mycket vacker och bildad kvinna, som tilldrog sig många herrars intresse. Esaias Tegnér var en av dem och han skrev erotiska brev till henne. En annan beundrare var C J L Almqvist. De var något av tvillingsjälar och deras brevväxling lär vara fantastisk. Wendela Hebbe utnyttjade sin ställning som journalist till att göra upprop för de fattiga i Aftonbladet (starkt ogillat av Ellen Key!). Hon gick även ut och besökte de fattiga i deras hem. Hon insåg att det var viktigt att hitta berättelser som berör och att ha en röst texten.  
Hon var inspirerad av Charles Dickens. Wendela Hebbe var en pionjär vad det gällde s.k. inlevelsejournalistiken. Wendelas vänner är en litterär förening i Södertälje som bl. a. handhar Wendelas hus, som är väl värt ett besök. Ordförande är Per Eric Mattsson, Ami Lönnroths man, och vice ordförande är Ami Lönnroth.
Lästips: Brita Hebbe, Wendela: en modern 1800-talskvinna. 

Empati och engagemang : en kvinnolinje i svensk journalistik / red.: Ami Lönnroth ; Wendela Hebbe ... 2008.

Tematrio: Ett liv (eller år) utan Bokmässan

Lyrans TEMATRIO handlar om att inte åka till årets Bokmässa. Ett liv (eller år) utan Bokmässan. Vi är många som inte ska göra det - av det ena eller andra skälet. Och visst är det surt! 
Berätta om tre titlar som beskriver hur en kan känna sig när en inte ska till det stora evenemang alla pratar om! uppmanar Lyran.

1.  Jag ska läsa Vem ska trösta Knyttet av Tove Jansson. Den är helt underbar och jag har inte läst den på länge så det blir ett kärt återseende. Sicken tur att jag inte ska på bokmässan utan har tid med Knyttet...Ska rota fram skivan också med Peter Lundblads kongeniala tonsättning.

2. Sucka mitt hjärta, men brist dock ej av Mark Levengood. Här finns en del av ML:s texter där en möter hela hans stolliga familj. Den frånvarande mamman  är på semester och skriver hem till barnen: "Här är underbart och jag saknar ingen av er!" När en läser hör en ML:s röst i andanom.

3. Jag unnar mig lite tröstätande också. Vin, Apelsin, Choklad, den s.k. mattrilogin av Joanne Harris i en läcker presentbox. Det var med den tredje boken om choklad som JH fick sitt internationella genombrott. Lasse Hallström filmatiserade; huvupersonerna spelas av Johnny Depp och Juliette Binoche.

Vad är väl en Bokmässa i Göteborg...?

Utmaning: Läs en novell!

Så här skriver UGGLAN&BOKEN: "Jag har satt ihop en lista med fyrtio beskrivningar av noveller att utgå ifrån. Utmaningen startar nu och håller på fram till och med den 19 juni 2016 (vecka 24). Om man lyckas läsa allt på listan blir det alltså i snitt en novell i veckan, men för att klara utmaningen och vara med i utlottningen av fina novellpriser, räcker det att man prickar av minst 20 av beskrivningarna (varje novell får bara vara med en gång)."
Om du vill vara med anmäler du ditt intresse här kommentarsfältet och skriver sedan gärna en rad om utmaningen på din blogg. Jag kommer sedan att sammanställa en lista på de deltagande bloggarna så att vi kan klicka oss runt, få tips och bli inspirerade av varandra.
Om vi blir några stycken som vill vara med kommer jag också ungefär en gång per månad skriva ett inlägg där ni kan länka era inlägg som rör utmaningen under perioden. Till sist tänker jag mig att jag - med hjälp av er - kommer att sammanställa en lista över de noveller som vi tyckt allra bäst om.
Visst vill du vara med?!"

Det här kan jag inte motstå. Jag är med!

1. Läs en novell av en fransk författare

2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll

3. Läs en novell med en siffra i titeln

4. Läs en novell som är utgiven 2015

5. Läs en novell som utspelar sig i Afrika

6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln

7. Läs en novell som har deckartema

8. Läs en novell som är skriven på 1800-talet

9. Läs en vintrig novell

10. Läs en novell som handlar om ett djur

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling

12. Läs en novell på engelska

13. Läs en skräcknovell

14. Läs en novell med jultema

15. Läs en novell som är skriven på 1950-talet

16. Läs en novell vars titel börjar på s

17. Läs en novell som utspelar sig på havet

18. Läs en novell av en augustprisvinnare

19. Läs en novell på danska eller norska

20. Läs en novell med kärlekstema

21. Läs en novell som har ett personnamn i titeln

22. Läs en novell med något kallt i titeln

23. Läs en novell av en rysk författare

24. Läs en novell som har samma namn som titeln på novellsamlingen den är med i

25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på en plats som du har besökt

26. Läs en novell vars titel innehåller ett verb

27. Läs en novell där böcker spelar en stor roll

28. Läs en novell som handlar om syskon

29. Läs en somrig novell

30. Läs en novell av en japansk författare

31. Läs en novell som utspelar sig i skogen

32. Läs en novell med en färg i titeln

33. Läs en novell vars titel slutar på n

34. Läs en novell som handlar om att resa

35. Läs en novell av en nobelpristagare

36. Läs en novell där ett barn är en av huvudpersonerna

37. Läs en novell av en författare som du tidigare bara läst roman/er av

38. Läs en novell av en författare som har samma för-, mellan- eller efternamn som du

39. Läs en novell av en finländsk författare

40. Läs en novell som utspelar sig i framtiden

Årets väckarklocka

Elin Wägner - sällskapets ordförande Ann-Margreth Willebrand delar ut årets väckarklocka till Ebba Witt Brattström, professor i litteraturvetenskap, för hennes sätt att påvisa patriarkaliska strukturer i  litteraturen och litteraturhistorien. Detta ägde rum idag som avslutning på Elin Wägner - helgen på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö.  Ebba Witt  Brattström höll sedan en livfull föreläsning med avstamp i boken Stå i bredd - 70 - talets kvinnor, män och litteratur. Lästipsen stod som spön i backen. Här kommer de vid senare tillfälle. En ovanligt välförtjänt väckarklocka om ni frågar mig.

En smakebit på søndag

Söndag betyder att Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten inbjuder oss att dela med oss av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers! Där hittar vi också flera smakebitar.
"Barnet bara satt där på verandan i mörkret, med armarna om kroppen mot kylan, tömd på tårar, sov nästan. Hon orkade inte gasta mer och de hörde henne ändå inte, och om de råkade höra henne skulle allt bara bli värre. Någon hade skrikit: Få tyst på den där annars kommer jag! och med ett ryck i armen drog en kvinna ut henne från den plats där hon satt under bordet och knuffade ut henne på verandan och stängde dörren och katterna kröp in under huset. Numera vägrade de låta henne komma i närheten eftersom hon lyfte dem i svansen ibland. Hennes armar var täckta av rivsår och rivsåren sved..." 
Från sidan 7 i Lila av Marilynne Robinson

Mera till TBR-listan

Elin Wägner - sällskapets hösthelg på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö 12 - 13 september har temat "Opinionsbildare då och nu."
Birgitta Ney, fil dr i litteraturvetenskap, höll en mycket entusiasmerande föreläsning med rubriken Kvinnosakens många dimensioner. Om några opinionsbildare under tidigt 1900 - tal. 
Hon rekommenderade en hel del läsning:

Mia Leche - Löfgren, Ideal och människor
Elin Brandell, En enkel kvinnas funderingar
Else Kleen, Hur där såg ut: Över England till Frankrike
Anna Lenah Elgström, Tidens kvinnor
Lotten Ekman, Tidningskvinnor
Margareta Stål, Bansai. Om Ester Blenda Nordström
Kristina Lundgren, Alltför mycket kvinna : en biografi om Else Kleen och den nya kvinnan som samhällsförbättrande journalist 
Kristina Lundgren, Solister i mångfalden. Bang, Attis, Maud
Birgitta Ney, Kvinnosaken i pressen
Lotten von Kraemer, Gud som haver barnen kär.

Dessa kvinnor skrev om övergrepp mot barn, fattigdom, rösträtt, förhållanden i andra länder, wallraffande, om kvinnliga journalister och deras villkor och så vidare. Det här får jag arbeta vidare med.
 

Emily Dickinson

Eva i Torpabacka tipsade mig om Gång på gång är skogarna rosa av Emily Dickinson i en kommentar på mitt inlägg i läsutmaningen Kvinnoalfabetet bokstaven D. Där skrev jag att jag tänkte utforska den amerikanska poeten Emily Dickinson, som jag läst någon dikt av då och då men aldrig riktigt fastnat för. Ann Jäderlund har översatt diktsamlingen som är utgiven på Albert Bonniers förlag. Staffan Söderblom har skrivit ett förord. Efterord, kommentarer och litteraturhänvisningar av Ann Jäderlund. Jag väljer titeldikten som smakprov.

Gång på gång är skogarna rosa -
Gång på gång är de bruna
Gång på gång klär höjderna av sig
Bakom min födelsestad -
Ofta kröns en topp
Jag vant mig vid att se -
Och lika ofta en skreva
Där den brukade vara -
Och Jorden - berättar man för mig
Snurrade på sin Axel!
Underbara rotation -
Av blott tolv iscensatt!