torsdag 16 april 2015
Med hjärtat i halsgropen
söndag 12 april 2015
Söndagens smakebit
2009 kom Karolina Ramqvists roman Flickvännen ut. Karin är flickvän till en kriminell man, John, som lever ett farligt men inkomstbringande liv. Karin umgås endast med flickvännerna till de andra kriminella i Johns gäng. Hon lever lyxliv, men sitter i bur. Hur hamnade hon här?
Nu har uppföljaren, Den vita staden, kommit. Karins situation är helt förändrad. Hon sitter ensam i sitt (?) stora men nedgångna hus med den några månader gamla dottern, Dream. Hur blev det så?
"Hon undrade om det var så här alla hade sett att det skulle gå. Om alla andra hade sett att det var hit hon var på väg, om de förstått det långt före henne? Själv hade hon aldrig riktigt genomskådat lögnen. Hon hade känt avsky när han fick den där hettan i ögonen då han talade om sina olika upplägg och planer, den som kom av att han blev liksom hög på sig själv, sin egen oöverträffade styrka och hur han fuckade systemet igen och igen. Men hon hade trott honom när han sade att hon aldrig skulle behöva leva utan honom om hon inte ville. Det var lätt att tro på det när de var tillsammans. Om hon tvivlade lade hon sig bara tätt intill honom, så att hans ord och tystnaderna inuti honom blev också hennes och allt han sade var sant."
Från sidan 132 i Den vita staden av Karolina Ramqvist.
måndag 27 augusti 2018
Tematrio - VIT
1. Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht
De koreanska systrarna Hana och Emi bor på den koreanska ön Chejudo och modern och Hana är fridykerskor, s. k. haenyeo som dyker efter havsöron och annat som går att sälja på marknaden. Korea är invaderat av Japan och allt koreanskt är förbjudet, så till exempel språket. Modern har förmanat sina döttrar att akta sig för japanska soldater.
2. Den vita staden av Karolina Ramqvist
Karin sitter ensam i ett stort, tomt och kallt hus, utan telefon men med den några månader gamla dottern Dream. Hon ammar fortfarande och hon förstår också att hålla den lilla dottern varm i den kalla, snöiga och isiga vintern. Pengarna är på upphällningen liksom bensinen. På trappan står kronofogden.
3. Vitt hav av Roy Jacobsen
Vi följer Ingrid Barrøy, samma huvudperson som i De osynliga. Nu är hon i 35 - årsåldern och i romanens inledning arbetar hon på en fiskfabrik men beslutar sig för att återvända till sin barndoms Barrøy, en liten ö utanför den nordnorska kusten. Det blir en arbetsam och ensam tillvaro på den avfolkade ön.
tisdag 29 december 2015
Kaosutmaning 2015. Redovisning
En kul utmaning som jag hoppas kommer igen nästa år.
- Läs en bok med ett djur på omslaget. Slaktmånad av Lars Pettersson
- Läs en bok vari det inte finns någon telefon. Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek av UKON
- Läs en bok som utspelar sig under vintern. Den vita staden av Karolina Ramqvist
- Läs en bok vars författare var under 20 när hen skrev den.
- Läs en bok av en författare med initialerna M.M. Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson
- Läs en bok om gudar.
- Läs en bok som inte utspelar sig i Europa eller USA. Hiroshimas blommor av Edita Morris
- Läs en bok med en huvudperson som bloggar.
- Läs en bok som har en hbtq-huvudperson. Miniatyrmakaren av Jessie Burton
- Läs en bok som kom ut 2011.
- Läs en bok på ett annat språk än svenska. Pelle Erobreren av Martin Andersen Nexö
- Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord. Den som vill ha hare till frukost måste jaga om natten av Anna Hedlin
- Läs en bok vars titel består av endast ett adjektiv.
- Läs en bok där nycklar spelar en stor roll.
- Läs en bok om någon som pratar med djur. Oceanen vid vägens slut Neil Gaiman
- Läs en bok vars omslag är till största del grått. De osynliga av Roy Jacobsen
- Läs en bok vars omslagsbild består av ett mönster. Evighetsbarnen av Beate Grimsrud
- Läs en bok vars filmatisering du såg innan du visste att det fanns en bok.
- Läs en bok med ett pronomen i titeln. Mina hjältinnor av Samantha Ellis
- Läs en bok som till viss del (eller helt) utspelar sig på internet. Powerbook av Jeanette Winterson
- Läs en bok med idrottsanknytning. Om du vågar av Megan Abbott
- Läs en bok om att resa. Fallers stora kärlek av Thommie Bayer
- Läs en bok inom en genre du vanligtvis inte läser. Legend av Richard Matheson
- Läs en svensk ungdomsbok. När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
- Läs en bok med en flagga på omslaget.
- Läs en bok om en skolklass.
- Läs en bok med en hund i. Blodsbunden Augustin Erba
- Läs en bok som handlar om ett föräldralöst barn. Lila av Marilynne Robinson
- Läs en bok som utspelar sig på en annan planet (månen är också godkänt, för den som vill använda tex Uppstigandet för att pricka av den här).
- Läs en novellsamling. Elva sorters ensamhet av Richard Yates
- Läs en bok från ett för dig nytt förlag. Lära min mor att föda. Warsan Shire. Rastlös förlag
- Läs en bok som utspelar sig i Malmö. Ondskans pris av Set Mattsson
- Läs en bok du fått av någon annan. Expeditionen av Bea Uusma
- Läs en bok på vers.
- Läs en bok vars titel är en allitteration (det vill säga: alla ord börjar på samma bokstav. Till exempel: Mio, min Mio.)
tisdag 9 juni 2015
Sverige idag?
I tematrion ska vi i lyfta fram något svenskt, nämligen samtida litteratur som säger något om vår tid. Berätta om tre böcker som gestaltar Sverige som det är idag, säger hon. Jag gör en fri tolkning av uppgiften.
1. Den vita staden av Karolina Ramqvist. Den skildrar en verklighet som
dessvärre inte alls är omöjlig. Den unga ensamma mamman som har det eländigt men instinktivt försöker hålla sitt barn skadeslöst fast hon egentligen inte har en aning om hur man hanterar en baby. Riktigt eländigt att någon kan vara så ensam och prisgiven. Dumt av henne att inte ta kontakt med föräldrarna. Man får skylla på hennes ungdomliga oförstånd. Antagligen skulle föräldrarna ta hand om sin unge utan att fråga varför och hur?
2. All inclusive av Hans Gunnarsson. Egentligen vill jag kanske inte tro att det är så alldeles typiskt för Sverige idag, men en del stämmer säkert. Och bitvis är det taget på kornet. Bitvis är det roligt och/eller tragiskt, välj själv. Den ganska misslyckade författaren C. G. får i uppdrag att skriva en myllrande, kalejdoskopisk kollektivroman. "Ett charterturismens prosaiska kväde."Den som gillar skrönor kan nog nicka gillande.
3. På delad tredjeplats kommer feministerna Ebba Witt - Brattström och Carina
måndag 2 september 2013
Tokyo noir
Människor är trötta, hungriga, förnedrade och plågade av revorm och löss. Kriminella gäng -som polisen på en gång måste samarbeta med och bekämpa - tar över staden och korruptionen brer ut sig.
Tokyo år noll tar avstamp i kejsarens tal och kapitulationen i kriget den 15 augusti 1945 - "Den femtonde dagen i den åttonde månaden av det tjugonde året i Shova."
Vi följer den sömnpillerknaprande inspektör Minamis jakt på en man som mördar och våldtar unga flickor. Någon sorts ordning tycker Minami att det får vara även i ett samhälle som detta. Han vill ge flickorna upprättelse och ett avslut för deras föräldrar. Berättelsen bygger på ett verkligt rättsfall.
Inspektör Minami vet att ingen är den de ger sig ut för att vara och att man inte kan lita på något eller någon. Minnena plågar honom liksom lössen och det eviga hamrandet från byggnadsarbeten. Tokyo luktar död och ruttna aprikoser.
David Peace bor själv i den östra delen av Tokyo som 1923 skadades svårt av en jordbävning och sedan bombades under kriget. Man har stor glädje av en liten karta över centrala Tokyo i början av boken. Polisen har inga bilar så de måste använda kommunala färdmedel. Det finns vagnar för segrarna, för medlöparna och mera privilegierade medborgare och så boskapsvagnar för de vanliga människorna.
De svarta jeeparna med vita stjärnor som far runt med tuggummituggande, skrattande amerikaner symboliserar den hatade segrarmakten. Nästan lika hatade är koreaner, kineser och taiwaneser.
Tokyo år noll liknar inget annat jag läst. Den är otroligt suggestiv och man läser fascinerat och andfått. Stilen är korthuggen, jagad och plågad. Tokyo år noll är första delen i en trilogi.
Andra delen, Occupied city, är egentligen annonserad på svenska - Ockuperad stad - av förlaget COLTSO i september 2013, men uppgifterna är oklara.
David Peace kommer egentligen från Yorkshire och har bl. a. skrivit Red Riding Quartet som tilldrar sig i Yorkshire sedan han kommit till Tokyo och fått mera perspektiv på hemmiljön. Det var dessa mörka kriminalromaner, som också utgår ifrån verkliga brott, som blev hans internationella genombrott.
Tokyo-trilogin däremot kunde aldrig skrivas någon annanstans än i Tokyo. David Peace vet för han flyttade tillbaka till Yorkshire under tre år och försökte skriva om Tokyo där. Men han gav upp och flyttade tillbaka.
tisdag 8 oktober 2019
Tisdagstrion: Sverige idag
1. Inlandet av Elin Willows
En mycket fin debutroman om flickan som flyttar med sin pojkvän ifrån Stockholm till Norrlands inland. Det blir inte riktigt som hon tänkt. Arbetskamraterna är det inget fel på, men förhållandet tar slut.
Flickan känner sig utanför.
2. Helena von Zweigbergks senaste roman Totalskada tyckte jag var väldigt bra. Den skildrar Agnetas och Xaviers liv under ett antal år. Författaren nagelfar förhållandet och samhället. Läsaren ser med Agnetas ögon. Agneta är mycket psykolgiskt trovärdigt skildrad.
3. Den vita staden av Karolina Ramqvist skildrar Karin, en ung mamma som väl kan sägas vara i stort sett ensamstående. Pojkvännen är kriminell och hon vet aldrig när eller om han dyker upp. Nu sitter hon i ett stort, kallt hus med sin lilla några månder gamla flicka, Dream. Karin mötte en först i Karolina Ramqvists roman Flickvännen.
onsdag 10 maj 2017
Idyll och äventyr
torsdag 18 april 2024
Middagen
Den argentinske författaren César Aira är mycket speciell. På alla sätt. Inte brukar en författare bara sätta sig ner vid det tomma vita papperet och skriva utan att ha planerat titel, handling, början eller slut. Aira börjar med en idé eller en tankelek och en känsla. Och visst brukar författare redigera det de skrivit? Inte Aira. Han började skriva på 1970 - talet och det har blivit 120 titlar om ca 100 sidor. (Kortprosan har en stark ställning i Argentina med förattare som Borges och Cort´zar). César Aira skriver en sida per dag och ger ut tre titlar om året. Han skriver för hand med en reservoarpenna av märket Mont Blanc. Bläcket är svart. Middagen som jag just läst är ovanligt omfångsrik och omfattar 118 sidor. Middagen inleder och avslutar boken. En man i 60 - årsåldern är berättare. Han är tämligen "misslyckad"; han har inget arbete, ingen fru, inga barn och bor hemma hos sin mor. Hon tycker inte att det är något fel på honom alls. De har just varit på middag hos en granne och kommit hem. Modern känner sig lite trött och går och lägger sig efter att ha förmanat sonen att inte sitta uppe för länge. Han slår på TV:n och hamnar mitt i ett hemskt reportage utifrån lördagsnatten. De döda på kyrkogården i Coronel Pringles har rest sig ur sina gravar och rusar mot staden för att jaga endorfiner. De är omöjliga att värja sig mot. En liten flicka slinker in i ett hönshus och gömmer sig under hönstrappan. Skildringen av hur de endorfintörstande zombierna snor in sig i hönsens sittpinnar och varandra medan hönsen kacklar och flaxar och fjädrarna ryker är naturligtvis förfärlig men samtidigt otroligt rolig. Morgonen efter vaknar huvudpersonen: "När jag vaknade nästa morgon kände jag mig deppig redan innan jag visste att jag var deppig." Söndagsdepressionen är den värsta för en man i hans belägenhet. César Aira är ironisk (snällt; Ironi är en hövlighet mot läsaren. Man får inte ta sig själv på för stort allvar, säger han), rolig, sorgsen och helt oförutsägbar. Aira upplever skrivandet som en njutning och en flykt framåt. Hans språk är enkelt medan intrigen är mera komplicerad. James Joyce gör tvärtom och arbetar mera med språket. I Magasinet Konkret talar men om den experimentelle nobelpriskandidaten César Aira. Jag blir nyfiken på att läsa mer av honom.
torsdag 21 september 2023
Brudar i svart
Titel: Brudar i svart
Författare: Sirpa Kährkönen
Översättare: Mattias Huss
Förlag: Lind & Co
Tryckår: 2021
torsdag 9 maj 2013
"Jag är inte den jag var"
Ovidius föddes år 43 f. Kr i Sulmo utanför Rom och dog år 17 el. 18 i landflykt i staden Tomis vid Svarta Havet (numera Rumänien).
I Brev till min dotter av Theodor Kallifatides låter författaren sin huvudperson Ovidius skriva till sin älskade dotter från exilen. Han berättar om hela sitt liv, sin uppväxt, sin utbildning, sina kärlekar och sin oförmåga att låta bli att skriva vers. Trots faderns uttalade missnöje.
Ovidius berättar om hur han i Tomis betraktas som en barbar. Den primitiva folkstammen geterna förlöjligar främligen som inte kan göra sig förstådd, klär sig som en kvinna, ligger till bords när han äter och har en färgad man som sin tjänare. Ovidius skriver brev till alla sina vänner och bekanta och försöker få dem att verka för hans sak. Men hans böner klingar ohörda.
Plötsligt märker man att en annan exilförfattare smugit in på scenen. Det dyker upp ungdomar som springer ut med vita mössor på huvudena, man badar vinterbad, man dyrkar solen, man äter glass, man firar midsommar. Man kan fnissa lite, men jag föredrar ändå Ovidius egen berättelse.
Ovidius arbetar bland annat mycket med de grekiska myterna. Han vill ge dem nytt liv, berätta dem på sitt sätt och sitt språk. Myterna är gränsen för vad som är möjligt i denna värld. Arbetet får namnet Förvandlingarnas böcker.
Kallifatides språk är som alltid njutbart. Åtskilliga gånger stannar jag till och antecknar aforistiska meningar, som till exempel "I gliporna mellan rollerna uppstår friheten"; "Det finns faktiskt ingenting så övertygande som självklarheter";
"Att leva är att alltid komma försenad till mötet med sig själv".
Vad är frihet?. Hur förhåller sig greker till romare? Hur är författarnas villkor? Finkultur kontra fulkultur?
Det är frågor som Ovidius funderar på medan åren går. Han smälter undan för undan in i stadsbefolkningen, lär sig språket och byter slutligen ut pennan mot svärdet för att delta i försvaret av Tomis som "en människa bland människor".