En smakebit på søndag

"Bakom skranket tronar polismästaren i egen hög person, och bredvid honom skrivaren, en ung man. De ser båda lite trötta ut, polismästaren försöker med jämna mellanrum dölja en gäspning bakom handen. Det här målet har stått och stampat länge, det vore skönt om de kunde komma vidare. Men nu är målsäganden  här, så kanske finns det hopp. Ett misshandelsmål bland många. En ung kvinna som blivit slagen av en man. Det är inte ovanligt. Heller inte självklart straffbart - en husbonde får slå både sina familjemedlemmar och sitt tjänstefolk ifall det är påkallat. Men kvinnan är visst lite ovanlig. Besvärlig på något vis. Galen, enligt vad den anklagade anfört. Ett oskyldigt offer för överdrivet våld, enligt ett expertvittne. Kvinna i fråga sitter på en bänk. En ung kvinna, ganska vacker. Om den utsända från tidningen får gissa kommer hon inte härifrån, utan från landsorten: kanske är det något med klänningen. Eller så är det håret - det är något med frisyren som ser lite slarvigt ut. Över ögat en svullnad där huden redan börjat skifta i lila och gult. På halsen fläckvisa blåare partier under öronen och hakan. På de vita armarna, som sticker ut ur klänningens halvlånga ärm, röda rispor i ett oregelbundet rutnät." 

Från sidan 14 i Jag måste när ingen annan vill. Kvinnorättskämpen Sophie Sager av Karin Milles

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.