Jag har ju ägnat mig mycket åt MarcelProusts Spaningen del 5, Den fångna, men en del annat har jag läst också.
1. Blomsterdalen av Nivaq Korneliussen innehåller mycket mörker trots den romantiska titeln. Romanens namnlösa protagonist reser till Danmark för att studera antropologi och där krockar kulturerna. Familjerna försöker stötta varandra i vått och torrt. Ingen förstår riktigt varför självmordsstatistiken är så hög.2. Älven av Rosa Liksom tilldrar sig under Lapplandskriget 1944. En ung flicka beger sig på vandring undan kriget tillsammans med sina älskade kor och en väninna och hennes flock. De möter ryska, tyska och finska soldater och vanligt folk som ger dem mat och husrum. Flickans far befinner sig ute i kriget och den gravida modern har givit sig på flykt tillsammans med Farbror, barnets far.
3. Kaffe med mjölk av Ella - Maria Nutti handlar om en mor som har något viktigt att säga sin avvisande dotter. Avståndet mellan dem är avsevärt både fysiskt och mentalt. Dottern, Tilda, bor i Stockholm och modern i Gällivare. Det är tveksamt om moderns besök i Stockholm egentligen förbättrar deras förhållande, men dottern får i alla fall klart för sig vilket moderns ärende var.