Rekviem för en mor

I Övergivenheten berättar Elisabeth Åström sin judiska familjs dramatiska historia.  Hennes pappa tog en vacker dag sina båda döttrar och pianot med sig och försvann. Hans namn fick aldrig nämnas mera. I uppföljaren till Övergivenheten, Rekviem för en mor, berättar hon om sorgen, saknaden, vreden och kärleken till den döda modern, med vilken hon alltid haft ett komplicerat förhållande. Modern var en stark personlighet med vilken dottern endast kunde umgås om hon uppfyllde villkoret total kapitulation. Modern talade ofta om att avsluta sitt liv. Två gånger hade hon försökt. Elisabeth var hennes enda skäl att leva.  I Rekviem för en mor skriver EÅ poetiskt och vackert korta stycken om speciella hågkomster och tankar som kommer för henne. Det är ingen dagbok utan en personlig, rak bearbetning av sorgen och minnena. "Jag tycker inte om henne. Jag är lättad över att hon är borta, äntligen. Den lättnaden gör mig ledsen." EÅ sörjer den mor hon aldrig haft men så gärna velat ha. Visst finns det enstaka stunder av samförstånd  som när dottern lämnar modern efter ett besök på hospice och säger: "Vi ses imorgon," och får till svar från sjuksängen "Möjligen." EÅ inser att hon lever med sin mor även när denna vilar i en urna som kommer att upplösas i jorden. Brahms Eins desutsches Requiem  är ett tema i boken liksom Roland Barthes Sorgedagbok i vilken han sörjer sin döda mor. 112 sidor om sorg som inte alltid är så ren och enkel. EÅ har mycket att lära ut och väcker många tankar. Vackert och poetiskt och mycket sorgset.

Titel: Rekviem för en mor

Författare: Elisabeth Åsbrink

Förlag: Polaris

Tryckår: 2025

Antal sidor: (112) 

Övergivenheten

Elisabeth Åsbrinks roman Övergivenheten vilar på självbiografisk grund. Tre generationer kvinnor skildras; Rita, mormor som levde i tjugo år med en ungersk - judisk man som var så hårt styrd av sin mor att han inte vågade gifta sig med Rita förrän modern dött. Så gör inte en jude, säger Vidal. Men Rita låtsas vara fru. Morfar var spansk jude. Jude är övergivenhetens synonym, skriver författaren. Så gör inte en jude, säger Vidal så småningom gift med Rita. Två döttrar fick Rita och Vidal Coenca. Rita firade sin smekmånad vid diskbaljan. Sally, äldsta dottern, var sju år när lillasyster, Yvonne kom. Sally blev inte glad. Hon var van att ha föräldrarnas och moster Mabels fulla uppmärksamhet. Sally var kvinnan som blev författarens mor. Hon flyttar till Sverige och det är där hon möter György, jude och politisk flykting. De blir störtförälskade. Han utbildar sig till läkare. Men säg den lycka som varar beständigt. En vacker dag är pappa, pianot, storasystrarna och katten försvunna. Katherines övergivenhet är total. (Författarens andranamn är Katherine.) Nu får hon passa sin suicidala mor och lära sig vilka ord - utöver pappa - som är förbjudna. Mor - dotter - relationen haltar på båda benen. K. saknar sin far och hans pianospel och böckerna han gav henne i födelsedagspresent. Modern - Orosmolnet - går till sitt arbete, kommer hem klockan sex, lagar middag och stänger sedan in sig med sina översättningar. Om nätterna gråter hon. K saknar en flock att tillhöra.Hon kommer att söka uppgifter om sin familj vilket visar sig inte vara det lättaste. Men hon vet ju vad som hänt judarna i olika länder och vid olika tillfällen och i dessa händelser döljer sig ju också familjemedlemmarnas liv. Slutet av romanen är en faktisk skildring av judisk historia med inslag av familjens. Övergivenheten har gått i arv och givit upphov till en speciell ensamhet. Det judiska var skambelagt och något att hålla hemligt. Övergivenheten är en bok att lära av och begrunda.

Titel: Övergivenheten

Författare: Elisabeth Åsbrink 

Förlag: Polaris

Tryckår: 2020

Antal sidor: 317