Just nu

Kulturkollo: Just nu i augusti. 

Just nu läser jag Natten är ljuv av Scott Fitzgerald och Charleston av hans hustru Zelda Fitzgerald. Och En fest för livet av Ernest Hemingway. Jag har fastnat där på 20 - talet.

Just nu lyssnar jag på Pizzeria Romana av Elin Persson. Lennart Jähkel läser jättebra. Romanen handlar om Magnus som är svetsare och nu fått värk i ben och rygg och får Citodon mot smärtorna i väntan på operation. Det är en berättelse utan stora sensationer. Den handlar om ett helt vanligt människoliv. Men jag kan tycka att Magnus verkar äldre än sina 60, vilket ju kan bero på arbetet. Ingen har berättat för mig om en svetsares arbetsvillkor tidigare.

Just nu ser jag en besynnerlig men säkert väldigt bra kriminalthriller på SVT Play som heter The Shadow Line. Det svåra med den serien är att jag inte kan skilja mellan brottslingarna och poliserna. Det verkar finnas hemliga band kors och tvärs mellan de kriminella och de som borde vara icke - kriminella. Har sett tre av sju avsnitt.

Just nu njuter jag av utomhuslivet och att det faktiskt kommit ett par livgivande regn. Det går bra att läsa ute och det är ganska ljust klockan 22 på kvällen. 

Just nu längtar jag efter en förlängning av sommaren och ljuset och därmed en förlängning av utomhuslivet som bekommer en så väl.                                                                                                                                                                                                   

En smakebit på søndag v. 31 2025

Som det så ofta är när en läser leder det ena till det andra. Ernest Hemingway ledde till Scott Fitzgerald och jag hittade Den store Gatsby i min hylla. Men jag var inte sugen på den så jag lånade Natten är ljuv på biblioteket. Den kan ses som en fortsättning på Den store Gatsby och är dessutom ganska självbiografisk. Nya rön inom psykiatrin spelar också en viss roll i romanen. Här kommer hustrun Zelda och hennes roman Charleston in i bilden. Charleston skrevs under sex veckor som en del av terapin när Zelda var intagen på sinnessjukhus. Den kom ut 1932. Natten är ljuv kom ut 1934. Scott Fitzgerald drog nytta av sin hustrus erfarenheter och han hade rotat i hennes manus. Natten är ljuv beundrades mycket av Hemingway och räknas numera som Fitzgeralds bästa roman och en av de stora amerikanska romanerna. "Gatsby var ett kraftprov", men detta är en trosbekännelse", säger F. Scott Fitzgerald själv om Natten är ljuv.

" Några kilometer från havet, där pinjerna lämnar plats åt dammiga popplar, ligger en enslig järnvägsanhalt varifrån denna junimorgon 1925 en cabriolet förde en kvinna och hennes dotter ner till Gausses hotell. Moderns ansikte var fortfarande vackert, men hade börjat fläckas av tunna brustna ådror, ansiktsuttrycket  lugnt och uppmärksamt på ett trevligt sätt. Betraktarens ögon drogs emellertid snabbt till hennes dotter som hade ett magiskt skimmer i sina rosa handflator och kinder som lyste med en underbar glöd. Hennes känsliga, höga panna sluttade mjukt upp mot det ställe där håret, som omslöt den som en vapensköld, exploderade i lockar, vågor och virvlar av askblont och guld. Hennes kropp balanserade bräckligt på barndomens yttersta rand - hon var nästan arton men daggen vilade fortfarande på henne. När havet och himlen trädde fram under de båda i en tunn het linje sa modern: "Någonting säger mig att vi inte kommer att tycka om det här stället." - "Jag vill i vilket fall som helst åka hem", svarade flickan."

I nyöversättning av Linda Skugge. 

Just nu i augusti

Klimakteriehäxan har börjat med en lägesrapport när det är dags för månadsskifte.  I nedlagda Kulturkollos efterföljd. Och så klart hänger vi på! Just nu i augusti:

Just nu läser jag Natten är ljuv av Scott Fitzgerald och Charleston av hans hustru Zelda Fitzgerald. Och En fest för livet av Ernest Hemingway. Jag har fastnat där på 20 - talet.

Just nu lyssnar jag på Pizzeria Romana av Elin Persson. Lennart Jähkel läser jättebra. Romanen handlar om Magnus som är svetsare och nu fått värk i ben och rygg och får Citodon mot smärtorna i väntan på operation. Det är en berättelse utan stora sensationer. Den handlar om ett helt vanligt människoliv. Men jag kan tycka att Magnus verkar äldre än sina 60, vilket ju kan bero på arbetet. Ingen har berättat för mig om en svetsares arbetsvillkor tidigare.

Just nu ser jag en besynnerlig men säkert väldigt bra kriminalthriller på SVT Play som heter The Shadow Line. Det svåra med den serien är att jag inte kan skilja mellan brottslingarna och poliserna. Det verkar finnas hemliga band kors och tvärs mellan de kriminella och de som borde vara icke - kriminella. Har sett tre av sju avsnitt.

Just nu längtar jag efter en förlängning av sommaren och ljuset och därmed en förlängning av utomhuslivet som bekommer en så väl.

Veckans mening v. 31 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."
Min Veckans mening v. 31  kommer från Omöjliga varelser av Katherine Rundell. 

"Han såg ut som en brottsplats på två ben." 

Fem en fredag v. 31 2025: Mera sommar

elisamatilda: Fem en fredag v. 31: Mera sommar

1. Vad var du orolig för i början av sommaren som inte blev något alls? Regn, förstås

2. Vad har du unnat dig mer av än vanligt? Bigarråer

 

3. Vad har varit sommarens vackraste utsikt? Mina rosor från altanen

 

4. Vad har du fått nog av den här sommaren? Kliande insektsbett. Precis överallt och hela tiden.

 

5. Vad gav/ger dig verklig vila i sommar? Läsning under träden

Gula gardiner

Ugglan & Boken Novelltolvan 2025. I allra sista minuten blir det min tur att hämta Handbok i klardrömmar av finlandssvenska Johanna Holmström från biblioteket. Novellerna skrevs 2022. Jag läste den första novellen i samlingen, De gula gardinerna. En gravid kvinna, Elina, har skaffat gula gardiner med vita kronblad på och nu undrar hon ängsligt vad hennes man, Thomas, ska tycka. En förstår att hon är hemmafru. Thomas har minsann råd. Han är ganska kort, ljus, lite hjulbent; har stora öron och en guldkedja runt halsen.De har träffats som unga, men tydligen inte lärt känna varandra så väl. Kvinnan har vissa - outtalade - synpunkter på klimat och konsumtion men det är inget hennes man tar intryck av. Jörn Donners cyniska resonemang om sina oäkta barn som kommit till på grund av hans avsky för kondomer upprör Elina så att hon ger sig ut på landsvägen mot föräldrahemmet. Hon får svåra skavsår fortsätter barfota. Det går inte mycket bättre. Men som ett brev på posten kommer den ljusblå pickupen. Elina vet att hon är obildad, men det är inget som bekymrar henne. Läsaren ryser över hennes tomma och ensamma tillvaro. hennes ynka, lilla "utbrytningsförsök" kvästes ju i sin linda. Inte för att Elina själv skulle kalla det utbrytningsförsök. Det vilar något dovt olycksbådande över vanligheten i novellen. Jag gillar Johanna Holmström; både i roman - och novellform.

Titel: Handbok i klardrömmar

Författare: Johanna Holmström

Förlag: Albert Bonniers

Tryckår: 2022

Antal sidor: 302 

Camera obscura

Ugglan & Boken: Novelltolvan damer

Johanna Holmström slog igenom med Camera Obscura 2009, ett verk som tilldelades Svenska Dagbladets och Svenska Yles litteraturpriser. Om jag förstått saken rätt borde en läsa samtliga noveller i Camea obscura eftersom de hänger ihop tematiskt. Det har jag ännu inte gjort men jag har läst titelnovellen och Studentskan. Camera obscura kan sägas ha motviljan mot kapitalismen ocj konsumtionssamhället gemensamt. I Camera obschura handlar det om fotografen Laura som reser omkring och fotograferar turistmål. Hon är ganska trött på sitt liv och alla hotellrummen. Men så träffar hon på den chilenska städerskan Olivia under en modellfotografering. Olivia har svart hår röd keps och gula handskar. Hon är kortväxt och ganska rund. Laura börjar fotografera henne och hon ser att Olivia har ett speciellt ansikte som speglar hennes skiftande tankegångar. Laura är inte särskilt trevlig varken mot Olivia eller de tekniker hon arbetar med. Olivia exploaterar hon och slår igenom med bilder av Olivia badande i ett hav av oliver. Och så blir det stor utställning av bilderna med Olivia och hon känner sig verkligen utnyttjad. Det jag tycker bäst om i novellen är Lauras fotografiska utveckling och hennes resonemang om ljus och dagrar och hennes idéer om vad ett fotografi är i förhållande till verkligheten.

Titel: Camera obscura. Noveller

Författare: Johanna Holmström

Förlag: Söderströms

Tryckår: 2019

Antal sidor: 334 

Tisdagstrion v. 31 2025: Rovdjur

Välkommen tillbaka, Robert! Kul att Tisdagstrion är igång igen. Rovdjur är ämnet för dagen.

1. Mannen som älskade Sibirien av Roy Jacobson och Anneliese Pitz är en mycket spännande historia om vetenskapsmannen Fritz Dörries. Så oroligt spännande och med fantastiska skildringar av den storslagna, obevekliga naturen som Dörries fick kämpa hårt med under sträng kyla och olika strapatser. Han träffade många människor av olika folkslag som han knöt vänskapsband med. Dörries förefaller vara helt orädd. Han är mycket väl medveten om alla faror men inget avskräckte. Inte ens björn, vargar och tigrar. Allt för vetenskapen. 

2. När vargarna kom av McCognaghy är hennes andra bok och den handlar om att återinföra vargar i de skotska högländerna för att  återupprätta balansen i ekosystemet, i något som kallas Cairngorms vargprojekt. Landet översvämmas av hjortar, herbivorer.  

The Tiger´s Wife av Téa Obrecht. Det känns som att ha vinkat av en kär vän nu när The Tiger´s Wife av Téa Obreht är slut. Inte för att jag lärt känna Natalia som person särskilt väl. Men det var hon som berättade och det handlade allra mest om hennes morfar, läkaren, och vad han berättat för henne och det de upplevde tillsammans. Och alla djuren - tigern, hunden, elefanten och den gamla dansande björnen. Och myterna. Och den lilla isolerade byn Galina med den inbyggda misstron för den andre. Han är ju inte härifrån. Man befinner sig i gamla Jugoslavien men inga namn återfinns på kartan. Men staden med de två floderna är sannolikt Belgrad.

Zelda Fitzgerald

När jag letar i hyllan efter Den store Gatsby av Scott Fitzgerald hittar jag en biografi om Zelda Fitzgerald av Nancy Milford. Dessutom hittar jag Hjältinnor av Kate Zambreno. I inledningen skriver hon så här: "Modernismens galna fruar som dog på mentalsjukhus. Inlåsta, i säkert förvar. Glömda, utsuddade eller omskrivna. Vivien(ne) Eliot, so. hade Sibylla som alter ego i skrivandet, rösten i flaskan som inleder hennes makes dikt "Det öde landet". Zelda Fitzgerald, en glanslös, framgångsrik flicka i makens berättelser, som brann till döds i en eldsvåda på ett mentalsjukhus i Asherville, North Carolina. Det enda som fanns kvar för att identifiera henne: en förkolnad toffel. Jane Bowles slog sig fram, begravdes sedan i en omärkt grav i Málaga, Spanien, samtidigt som hennes make Paul aldrig slutade skriva."

Kate Zambrenos bok som är en blandning av biografi, litteraturkritik och feminism. Hon lyfter fram en rad v modernismens kvinnor som närt sina män litterärt men inte nått/släppts fram själva. Galenskapen har ibland blivit en tillflykt. Författaren är mycket personlig och mycket beläst. Hon har själv rollen som medföljande hustru. Hennes man sysslar med särskilt värdefulla gamla böcker och hennes arbete kommer i andra hand. KZ undervisar i kreativt skrivande och läser själv oerhört mycket. Hennes favorit är Zelda Fitzgerald som ofta dyker upp i resonemangen. Zeldas skriverier bevakas noga av maken Scott Fitzgerald. Hon skriver romanen Charleston som handlar om hennes tid på mentalsjukhus. Samma sak behandlar SF i Natten är ljuv. Zeldas bok kom ut på ett litet förlag på billigt papper och bands i grön linneväv. KZ associerar från det ena till det andra och hon identifierar sig med kvinnorna hon skriver om. Jag har koncentrerat mig på Zelda - delarna i boken men här finns mycket mer att hämta. Jag gillar den personliga entusiasmen, ilskan och all kunskapen.

Titel: Hjältinnor

Författare: Kate Zambreno

Översättare: Helena Fagertun

Förlag: Modernista

Tryckår: 2016

Antal sidor: 319 

Vecxkans mening v. 30 2025

MIN

Jag tränar lite på Veckans mening innan Robert på Mina skrivna ord kommer tillbaka nästa vecka. Jag väljer en mening ur Katherine Rundells hyllade fantasyroman Omöjliga varelser.

"Det finns en hemlig plats i vår värld, omsorgsfullt gömd för att skyddas från oss."

Papa Hemingway

Aaron Edward Hotchner (1917-2020) var en amerikansk redaktör, romanförfattare, dramatiker och biograf. Han har skrivit biografier om Hemingway, Sophia Loren, Doris Day och Ernest Hemingway. Tillsammans med skådespelaren Paul Newman bildade han livsmedelsföretaget Newman´s Own. Paul Newman var förövrigt tänkt att spela Nick Adams, en ofta förekommande person i Hemingways noveller. Det kan man läsa i Papa Hemingway. Personliga minnen av E A Hotchner. Under de tretton är de hann vara goda vänner och arbetskamrater hann de med otaliga samtal, resor, tjurfäktningar, bad och fester. Jag skulle tro att Hotchner även var ett stöd för Mary Hemingway som hade en ängels tålamod med sin mans infall och lynnen. En annan god vän till Hemingway var skådespelaren Gary Cooper som spelade huvudrollen i filmatiseringen av Klockan klämtar för dig (1943) och Farväl till vapnen (1932). Hotcher var en god vän som ryckte ut när det behövdes. Ibland blev det ett terapeutiskt samtal. Andra gånger var det bara att kasta sig på ett plan och inställa sig. Detta var ju de sista åren i Hemingways liv och hans tid som kraftkarl och äventyrare var över. Han var inte nöjd med det han skrev, han går ner i vikt och mår inte bra psykiskt heller. Han drabbas av vanföreställningar och paranoia och är inte mottaglig för resonemang från något håll. Slutet blir tragiskt. Boken är ganska pratig vilket ju inte är helt fel när den bygger på samtal. Och det vimlar av människor och namn. Ernest hade en otrolig .bekantskapskrets.

Titel: Papa Hemingway 

Författare: A E Hotchner

Översättare:Olovo Jonasson

Förlag: Norstedts 

Tryckår: 1989

Antal sidor: 275  

De sista smekningarna

Ännu en fin titel från Flo förlag: De sista smekningarna av Kjersti Anfinnsen. Poeten Marie Lundquist har gjort översättningen. I korta kapitel får en lära känna Birgitte Solheim som är pensionerad hjärtkirurg. Romanens början: "Gudrun är död" för tankarna till Camus, Främlingen. Birgitte Solheim stryker Gudrun från listan över vänner och bekanta som ska ha julkort, födelsedagshälsningar, mm. Sedan river hon hela listan. Och är ganska nöjd med det. Birgitte Solheim är en kärv kvinna som haft framgångar i ett mansdominerat yrke och som på olika sätt isolerats i arbetsgruppen. Hon har vigt sitt liv åt kirurgin. Det har inte funnits plats varken åt man eller barn. Någon gång har tankarna gått åt artificiell insemination men det blev bara en tanke. Den två år yngre systern, Elisabeth, bor kvar i Norge, har man, barn och barnbarn. Systrarna har hon ett mycket märkligt förhållande. De har sporadiska kontakter över nätet och har ett behov av varandra även om de för det mesta är elaka mot varandra. Av deras knapphändiga samtal förstår en att de haft en känslokall mor och att de upplever sin barndom väldigt olika. Birgitte sitter nu mest i sin favoritstol vid fönstret och ser ut på livet som rör sig på gatan. En frisör kommer hem till henne och gör i ordning det lilla hår hon har under peruken. Åldrandets tillkortakommanden, avigsidor, ensamhet och förluster funderar hon över med osentimental klarsynthet. Colin, som äger det lilla matstället Chez Colin tvärs över gatan blir hennes vän. För en tid. De sista smekningarna är inte enbart dyster; den är rolig också. Och Birgitte Solheims hårda skorpa krackelerar till slut en aning. Jag beundrar Kjersti Anfinnsen, som vid snart fyllda femtio, kan sätta sig in i vad det vill säga att åldras. Och hon gör det utan att slösa med orden. Del två har titeln Ögonblick för evigheten. 

Titel: De sista smekningarna

Författare: Kjersti Anfinnsen

Översättare: Marie Lundquist 

Förlag: flo förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 149 

Klockan klämtar för dig

Klockan klämtar för dig av Ernest Hemingway handlar om sprängexperten Robert Jordan från Amerika som gått med som frivillig i spanska inbördeskriget. Han har fått i uppgift att tillsammans med en grupp andra män ur lokalbefolkningen spränga en viktig bro. Det känns som en  får vänta länge på den där sprängningen men under tiden hinner en bekanta sig med de övriga människorna som gömmer sig i en grotta i de spanska bergen. Pilar, en stor, klok kvinna är den som styr i grottan. Hennes lille man, Pablo, är en komplicerad, osympatisk men, i vissa lägen, duglig man. Helt pålitlig är han dock inte. Maria är en ung, krigsskadad kvinna som Pilar tagit under sina vingars beskydd. Anselmo är en gammal man som Robert kärleksfullt kallar "den gamle", en annan, som kallas kallas zigenaren, älskar att tetas med de andra. Sju män och två kvinnor finns i grottan när Robert kommer dit. Han försöker ta pulsen på dem alla för att försöka utröna vilka som kan användas till vad och vilka han kan lita på. Hela berättelse utspelar sig under 3 - 4 dygn. Det pratas mycket i grottan och diskuteras. Språket är inte det bästa och tonen är rå men för det mesta hjärtlig. Vid sidan av krigsdiskussionerna, politiken, livsberättelserna och planeringen av brosprängningen utspelar sig en finstämd kärlekshistoria mellan Maria och Robert Jordan. Det fanns mycket för kritikerna att sätta tänderna i. Jag har sträcklyssnat på Storytels inläsning  bra gjord av Martin Halland. Återigen förvånar jag mig över den närvarokänsla Ernest Hemingway skapar. Och att han får läsaren/lyssnaren med på tekniska resonemang om krig, vapen och broar. Han lyckas välja de rätta orden, de enkla, okonstlade. och han underskattar inte läsaren. Han berättar för en jämlike över en whisky eller ett glas öl på Sloppy Joe´s bar eller El Floridita i Havanna. Romanen filmades 1943 med Ingrid Bergman och Gary Cooper i huvudrollerna. Romanens titel är ett lån från 1500 - talspoeten John Donne och dennes dikt Meditation XVII som slutar: "Any man's death diminishes me, because I am involved in mankind. And therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." 

Titel: Klockan klämtar för dig

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Andreas Vesterlund

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2015

Antal sidor: 478 

Årstfruns dagbok 20 juli 1818

Märta Helena Reenstierna (1753 – 1841) på Årsta gård. 

Den 20 juli 818 skriver hon: Måndag. Jag tror den värst heta dag. Margarethas dag. Hagströms hustru böd först Mig, Mamsell och samtl: mitt folk på Caffée och Maja Greta med vin och brännvin. Jag glömde för dagen annotera, att den så kallade blomsterkungen, Trädgårdsmästaren Zimmerblad från Heleneborg, var här i går och omtyckte mycket både om min trädgård, tobak, rosor och boningsrum. Herr Löfstedt och Gesällen Malmberg voro här idag hela dagen, nu ådrades förmaket uti en agat facon, uti Sängkammaren påklistrades en ny borde, och sluteligt betaltes 100 RDr. Eftermiddagen hitkom min Systerson Gustaf samt en Herr Baumgardten, och då, de hade gått bort, hitkom herr Sundell och Dess fru. Den sist lagda hönan kläckte 9 kycklingar af de egg, som Moltzer skickade mig, hvilka voro 10 - jag tillade ett egg och satte därpå ett märke, af vilket en unge först framkom. Ett var fetegg, ett hade hönan förut krossat. Jag har således inalles i år fått 40 kycklingar. Nu en lång tid har varit här varit mycket ruckel och besvär med Kakelugnsmakare, Sotare, Murare, Målare och bakning och annat mer.

Gattet

"Alltför få har ännu läst Åsa Nelvins enda diktsamling, men jag vet att de som har gjort det i sanning har knockats", skriver författaren och poesiforskaren Niclas Schiöler i understreckaren i dagens Svenska Dagbladet. Jag blev knockad bara av att läsa Niclas Schiölers text med korta citat ur Gattet: Sånger från barnasinnet som kom ut postumt 1981 efter Åsa Nelvins självmord. Hon blev bra 30 år. När hon var sju år gammal dog hennes mor och Åsa flyttades till ett par mostrar i Skåne. Hon avskyr dem och hånar deras skröplighet: "De har spottbubblor i mungiporna - som små/ pratsamma tumörer av glas." Vuxenvärlden är frånstötande i största allmänhet: "Bulliga läppar, tandluckor, varkulor, nakna fläckar i skallen."

Det gäller/ att kunna s v ä l l a/ när man blivit fullständigt tillplattad./ Ett hjärta av jäst.

Boken är reserverad på biblioteket. 

Writers in crisis

Writers in crisis. The American Novel 1925 - 1940 av litteraturvetaren Maxwell Geismar. 1947.

Long, too long America

Travelin roads all even and peaceful

you learn´d from joy and prosperity only,

But now, ah now, to learn from crises and anguish

Kapitel 1 behandlar satirikern och humoristen Ring Lardnder, som egentligen hette Ringgold Wilmer Lardner. Han arbetade som sportreporter och det är också sportens värld han skildrar i sina noveller. 

Kapitel 2 handlar om Ernest Hemingway och det är så klart honom jag kommer att koncentrera mig på. Ernest Hemingway: You can always come back

Kapitel 3 är också väldigt intressant i samband med Ernest Hemingway. Det handlar nämligen om John Dos Passos. Undertitel: Conversion of a Hero

Kapitel 4 William Faulkner: The Negro and the Female. W F föddes 1897; ett år innan Hemingway och ett år efter Dos Passos. Han växte upp i amerikanska södern där slaveriet satt sin prägel på samhället. Det räglar också Faulkners porträtt av amerikanska södern.

Kapitel 5 presenterar en författare som jag inte läst något av, nämligen Thomas Wolfe: The unfound Door. Kuriosa är att William Faulkner klassade Thomas Wolfe som den främste författaren under The Lost generation-eran, och sig själv som nummer två. Henry Miller skulle senare, på 1950-talet, jämföra beatförfattaren Jack Kerouacs prosa med just Wolfes, vilket inte är så konstigt då Kerouac hade Wolfe som sin främsta förebild i litteraturen.

Kapitel 6 ägnas John Steinbeck: Of Wrath or Joy. Vredens druvor har jag i varje fall läst. Och Öster om Eden. Nobelpriset. Vredens druvor handlar om berättelsen om en fattig familj som flyr från torkan i Oklahoma och försöker hitta ett nytt liv i Kalifornien.

Hemingway & Gellhorn

”Vi var bra under krig. När det inte var krig förde vi vårt eget. Ingen av oss överlevde familjelivet.”  Det var Martha Gellhorns lakoniska sammanfattning av sin relation med Ernest Hemingway. Hon var krigskorrespondent, skrev för Collier´s och rörde sig över hela världen. Hon tackade inte nej till något uppdrag för Hemingways skull. Hon borde packat väskan direkt när Hemingway snodde ett uppdrag från Collier´s mitt framför näsan på henne. Men hon gjorde något ännu bättre. Martha Gellhorn lyckades slinka med på ett sjukhusfartyg för att skriva om sjuksköterskor. På D - dagen var hon den enda journalisten som såg landstigningen på nära håll. Hemingway satt på redden och betraktade det hela genom en kikare. Det var i Madrid de träffades på allvar. Där fanns också författaren John Dos Passos som ofta kom i vägen för Hemingways giftpilar. Trots att de var vänner och båda tjänstgjorde som chaufför och sjukvårdare i ambulanskåren. Hemingway var över huvud taget ganska elak mot nästan alla omkring sig och hade lät att ta till smockan. "En självisk jävel," sa Dos Passos om Hemingway. Martha Gellhorn skrev sitt sista reportage vi 81 års ålder. Om filmen kan jag bara säga att Clive Owen var utmärkt i rollen som Hemingway medan Nicole Kidman saknade den kraftfullhet som jag förknippar med Martha Gellhorn. Men hon blev bättre med tiden. Som 81 - åring var hon riktigt bra. 

Och solen har sin gång

1926 debuterade journalisten Ernest Hemingway med romanen Och solen har sin gång; en fantastisk debut måste man säga. Han var då 27 år. Året efter skilde han sig från första hustrun, Hadley Richardson, för att genast börja sitt liv tillsamman med gemensamma väninnan Pauline Pfeiffer. Skrivandet var han diciplinerad med antingen det gällde tidningsartiklar eller det egna skönlitterära.  Har han bara en bra mening kan han utgå ifrån den. Han litar på sin skrivförmåga. Romanerna ligger alltid nära självbiografin tillstår han. I Och solen har sin gång följer en författarens alter ego amerikanen Jake (Jakob) Barnes och hans entourage i Paris. De flesta saknar sysselsättning. De rör sig mellan barer, kafeer och olika matställen. De dricker kopiösa mängder av whisky, pernod och champagne. Somliga har krigsskador på ena eller andra sättet; Jake också. När jag först läste den här boken var jag mycket ung och undrade mycket vari den där skadan bestod. Jag anade väl. Och så var det. Lady Brett Ashley  är den vackra kvinnliga medelpunkten i gänget. Förebild är Duff från Skottland. Brett och Duffy har androgynta namn och röker och dricker som någonsin en karl. Brett har en ful maskulin filthatt men uppfattas likväl som vacker och elegant. Alla männen faller som käglor omkring henne. Värst drabbad är juden Robert Cohn. Han står utanför gänget och det fälls ganska råa och inte sällan antisemitiska omdömen om honom. Nu bestämmer sig Bill Gorton och Jake sig för att åka till Spanien och fiska och sedan åka direkt till fiestan i Pamplona. Jake har beställt rum och ordnat biljetter till tjurarnas ankomst och till själva tjurfäktningen. Brett ber att få följa med tillsammans med sin fästman Mike Campbell. Hon ska snart skiljas från sin man med titeln. Miljöbeskrivningen under vandringarna och taxifärderna i Paris gör staden levande. Naturen i de spanska bergen under fisketuren beskrivs så en tycker att en är med på fiskafänget. Det är öring som gäller och de fiskar både med agn och fluga. Man får en tydlig bild av hur manlig vänskap ser ut. Det pratas inte så mycket ; män är med varandra. Ibland klipper de till varandra i fyllan och villan men faller sedan gråtande i varandras armar och ber om ursäkt. Stämningen under veckan som fiestan pågår är väldigt speciell och beskrivs väl. Hemingway är vad som kallas en aficionado. Han kan det det där med tjurfäktning som han betraktar som en konst. Tjurfäktningen kan ses som en metafor för hans skrivande liksom sedare kampen med den stora fisken i romanen Den gamle och havet som han sedan fick Nobelpriset för. Hemingway kunde vara charmerande men han kunde också vara direkt oförskämd mot människor som hjälpt honom i nödlägen. Han avskydde att stå i skuld. Fruarna hade det inte lätt heller. Innan Hemingway begärde skilsmässa hade han försäkrat sig om nästa kvinnliga sällskap. En människa svek han dock aldrig och det var lady Brett Ashley. När hon kallade kom han. Myckt kan sägas om honom men ingen kan förneka att 1954 års mottagare av Nobelpriset i litteraturvar en stor och betydelsefull författare. Och jag känner att fascinationen jag kände i unga år finns kvar.

Titel: Och solen har sin gång

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Christian Ekvall

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2012

Antal sidor: 270 

Hemingway et al.

Föga anade jag när jag läste nästa läsecirkelbok Edens lustgård av Ernest Hemingway vad det skulle föra med sig. Helt plötsligt sitter jag där med massor av författare och andra människor som jag måste gå vidare med. Utöver alla andra Hemingway - titlar jag måste läsa och som nu finns i nyöversättning av Christian Ekvall och nyutgivning på Bakhåll förlag finns det rader av andra namn att kolla upp. De fattiga Paris - åren på 20  - talet - som inte hade behövt vara fattiga - delade Hemingway med första frun, Hadley Richardson. Det finns beskrivna i Åren i Paris av Paula McLain Hemingways tredje fru, krigskorrespondenten Martha Gellhorn som var den enda av fruarna som övergav honom. Naomi Woods bok Mrs

Hemingway  lyssnar jag på. (Tack Klimakteriehäxan för tips!) Hemingways fjärde hustru Mary Welsh har jag inte mycken kunskap om, men hon verkar ha varit en spännande kvinna, krigskorrespondent också hon. De fick 17 år tillsammans. Hemingway räddade livet på Mary när hon skulle föda den dotter båda längtade efter. Men hennes ena äggstock brast och hon var nära att dö. Det var Hemingway själv som räddade livet på henne efter det att kirurgen gett upp. Poeten Ezra Pound var Hemingways mentor och genom honom träffade Hemingway T. S. Eliot som också varit Pounds lärjunge. Scott Fitzgerald och hans hustru Zelda tillbringade mycken tid tillsammans med Ernest och Hadley Hemingway trots att Ernest och Zelda avskydde varandra. Författaren Sherwood Anderson hjälpte Hemingway med introduktionsbrev, men det hade han inte mycket för. Hemingway hade lätt för att komma i gräl med sina författarkolleger och nedvärderade dem i sina  romaner och noveller. Men det fanns en författare han hade respekt för och det var James Joyce. Hemingway hjälpte Joyce med utgivningen av Ulysses. Gertrud Stein får inte glömmas bort. Det var hon som myntade begreppet den förlorade generationen. Allt Hemingways skönlitterära skrivande gränsar till det självbiografiska. Jag gräver vidare i det gåtfulla isberget Ernest Hemingway. 

Ur Årstadagboken

13 juli 1829. Måndag. Rättaren Malmbergs stora Hustru, kallad Britta, fick i största hast en stor flickunge - De hafva nu 6 barn, men som min Brors (min Arrendators) Befallningsman och Gårdsdisponent, försörjer och kläder sig och de sina, samt deras Svin och Höns, ganska bra. 

15 juli 1829. Onsdag. Stundom smått Duggrägn. Tomten slogs.  - Alnerus var här med. - Jordgubbar, Krusbär, Dill, Persilja m:m: plockades till salu. - Trädgården slogs först. - Malmbergs flicka döptes. - Den bedragaren Strand med sin hustru och Bobergskans fina syster Ulla som varit Prästen Strandbergs Maitresse voro faddrar, flickan kallades Ulrica Sophia. - Boberg med flera voro efven bjudna som gäster och sades att ingen sort välfägnad hade fattas in på sena qvällen - men barnet döptes i Prästgården.