Fem en fredag v. 27 2026: Semesterläge

 elisamatilda: Fem en fredag v. 27: Semesterläge

1. 
   
   Vad skulle du vilja ha obegränsat av under sommaren? Tid
2. Vad är ett sommartecken du alltid blir glad av? Försommar
3. Vad är den bästa sommardoften? Nattviolen
4. Vad är ett tydligt tecken på att du har varvat ner? Tittar inte på klockan
5. Vad får plötsligt mer plats under ledighet? Läsning

Lucy vid havet

Lucy vid havet är fjärde delen i Elizabeth Strouts serie om Lucy Barton. Året är 2020 och pandemin har brutit ut. Lucy har svårt att ta det på allvar men William förstår vidden av det hela och hyr ett hus i Maine vid kusten i den lilla fiktiva staden Crosby. Williams gode vän Bob Burgess har hjälpt dem. Lucy vill ogärna lämna lägenheten i New York där hon går runt och sörjer sin andre man, cellisten David, som dog för ett år sedan. Men till slut ger hon efter. William och Lucy har tillsammans döttrarna Chrissy och Becka. De är nu vuxna och har sina egna liv, vilket naturligtvis inte hindrar Lucy från att oroa sig för dem. William är en bra och praktisk pappa som ser om sin lilla kärnfamilj efter bästa förmåga. Han har nyligen upptäckt sin egen mammas sanna historia och spåren leder till  - just Maine. Döttrarna muttrar om att deras mamma blir manipulerad. William hävdar att det enda han vill är att rädda Lucys liv. Lucy har svårt att finna sig tillrätta i Crosby. Det är färglöst, vindpinat och kallt. Dagarna blir relativt trista och händelselösa trots promenader, pussel och sällskapsspel. En kan känna igen en del pandemierfarenheter. Men det händer en hel del i Lucys inre. Hon begrundar sitt liv och inser hur märkt hon är av sin barndom och uppväxt. Egentligen lider hon av PTSD. Men hon har uppfunnit en snäll mamma åt sig i stället för den grymma som hellre slog än smekte. Och David var snäll och lyssnande. Lucy funderar också över sitt eget och Williams åldrande. Elizabeth Strout är en skarpsynt iakttagare och kan förmedla sina iakttagelser. Hon beskriver bland mycket annat alla olika sätt att bära munskydd på. USA stänger ner på ett helt annat sätt än vad Sverige gjorde. Hela min barndom var lockdown tänker Lucy. Elizabeth Strout får läsaren att känna sig inkluderad och det är kul att träffa på Olive Kittridges namn igen. Lucy vid havet kom ut 2025 och är kanske sista boken i serien? Författarens nästa bok heter Berätta allt och i den träffar en på kända personer. 2026 har The Things we never tell kommit ut och här möter en helt nya karaktärer. Elizabeth Strout är en sådan författare som en vill läsa allt av och en tröttnar inte.

Titel: Lucy vid havet

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Helena Hansson

Förlag: Brombergs

Tryckår: 2025

Antal sidor: 252

 

ABC+ bokstafen F

Klimakteriehäxan: ABC+ bokstafen F. Fina trevligheter på bokstafen F.

Fosterlandet, fäderneslandet eller fosterjorden. Jag är väldigt förtjust i Sverige. Det är fint och vackert och har mycket som är väldigt bra. Själva födelsebygden betyder mycket och besöks titt som tätt.

Folkskolan. 1842 fastställdes folkskolestadgan. Enligt denna stadga skulle minst en folkskola inrättas i varje socken, och alla föräldrar blev skyldiga att låta sina barn få undervisning inte endast i innanläsning och kristendom utan även i skrivning och räkning. Minimilönen för läraren skulle utgöra 8 tunnor spannmål och 53 riksdaler 16 shilling banco i penningar samt kofoder och bostad, bestående av ett litet rum. Det var en avsevärd förbättring av skollärarnas ekonomiska ställning, även om lönen inte gick upp mot vad som brukade bestås en bonddräng i Skåne. 

Frasvåfflor. Det är inte ofta det serveras våfflor men ibland kan jag få riktiga abstinensbesvär. I Vår kokbok finns äggvåfflor som blir riktigt bra. Pulvervåfflor duger också. Jag vill inte ha socker, grädde eller glass till våfflorna men gärna någon god sylt.

Tisdagstrion v. 27 2026: Sommargott

 Tisdagstrion v. 27: Sommargott

1. Ett viktigt inslag under sommaren är jordgubbar. Jordgubben är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria) som hör till familjen rosväxter. Jordgubben kallas egentligen felaktigt för bär. I själva verket är jordgubben är en skenfrukt, en uppsvälld blombotten. Dess gula frön är de egentliga frukterna. Namnet jordgubbe har använts i Sverige sedan 1600 - talet

2. Nektarinen har för min del ersatt persikan. Jag tycker att nektarinen har en mer särpräglad smak, ett behagligare skal och vackrare färg. Nektarinen omnämndes första gången i England 1616 men har troligen levt längre och antas ha sitt ursprung i Asien. Nektarinen har uppkommit genom en mutation av persikan. Vanliga persikoträd kan bära nektariner, och träd som mestadels bär nektariner kan även bära persikor.

3. Körsbär/Bigarråer är lite svåråtkomliga. Det var mycket lättare förr under min lantliga uppväxt. Alla bigarråer är körsbär men inte alla körsbär är bigarråer. Skillnaden ligger i smak och användningsområde. Bigarråerna är sötkörsbär som är saftiga och söta och gör att de kan ätas som rent godis. Körsbär är ett samlingsnamn för flera arter av stenfrukter. Här ingår surkörsbär som klarbär och moreller som passar i pajer, saft, sylt och marmelad.

Åh William

Åh William är tredje delen i serien om Lucy Barton. Författare är Elizabeth Strout, född i Portland; mångfaldigt prisbelönt. För Olive Kitteridge fick hon Pulitzerpriset 2009.  I Åh William möter vi William som är 69 år; han arbetar som parasitolog på New York University och har just blivit lämnad av sin tredje fru, utan att han förstår varför. Hans första hustru var Lucy Barton.Tillsammans har de två vuxna döttrar, Chrissy och Becka. Deras äktenskap tog ett brått slut när Lucy upptäcker Williams otroheter. Hon blir ensamstående med två barn. Hennes näste man är David, lite rundnätt cellist och en fin lyssnare. Det är Lucy inte van vid. Nu har David dött och Lucy sörjer. Då passar hon på att även sörja William och tänka över deras gemensamma liv. William som har en helt annan bakgrund än Lucy som haft en eländig barndom med en mor som hellre slog än smekte. Svärmor Christina är väldigt rar på sitt sätt men hon visar sig ruva på hemligheter. William blir ofrivilligt intresserad av sin bakgrund och  uppväxtmilljö. Kan Lucy följa med honom? Lucy och William är på något sätt varandras trygghet. Flickorna är deras stora gemensamma intresse om än på helt olika sätt. William är en bättre far än han varit make. Han är också en bra far åt lilla Bridget som han fått med tredje hustrun, Estelle. Bridget blir allas angelägenhet. Elizabeth Strout har förtroende för sin läsare och bjuder generöst in i sin värld. Hon fortsätter Lucy Bartons berättelse som ett pågående samtal vänner emellan. Jag kommer att sakna Lucy Strout.

Titel: Åh William

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Helena Hansson

Förlag: Forum

Tryckår: 2022

Antal sidor: 182

En smakebit på søndag v. 26 2026

 Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 26

" Jag skulle vilja berätta lite om min förste make, William. William har på senare tid varit med om några mycket sorgliga händelser - det är det många av oss som har  - men jag skulle vilja säga något om dem, det känns nästan som ett inre tvång; han är sjuttioett år. Min andra man, David, dog förra året, och i min sorg över honom har jag känt att jag även sörjer William. Sorg är en så - åh det är en så ensam företeelse; det är det som är så fasansfullt, tror jag. Det är som att kana ner för utsidan av en väldigt lång glasbyggnad när ingen ser en. Men just nu är det William jag vill prata om."

Ur Åh William av Elizabeth Strout. Översättning: Helena Hansson

Veckans mening v. 26 2026

MIN

Jag vet att Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har semester från Veckans mening. Men jag fortsätter av bara farten. Min Veckans mening v. 26 kommer från Åh William av Elizabeth Strout, del tre i serien om Lucy Barton. De tidigare delarna har titlarna Mitt namn är Lucy Barton och Vad som helst är möjligt.

"Jag skulle offra alltihop, alla framgångar jag har haft som författare, alltihop skulle jag offra - på ett ögonblick skulle jag offra det - om jag istället fick en familj som var tillsammans och barn som visste att de var högt älskade av båda sina föräldrar, som fortfarande höll ihop och som också älskade varandra."
 

Fem en fredag v. 26 2026: Minutrar

elisamatilda: Fem en fredag v. 26: Minutrar

1. Vad hinner du alltid på fem minuter? Vattna blommorna
2. Vad tar bara fem minuter men känns betydligt längre? Tandläkarundersökningen. Den tar en evighet!
3. Hur många minuter snoozar du? 5 - 10
4. Vad får en timme att kännas som tio minuter? Livet
5. Vad skulle du vilja slippa lägga en enda minut på? Att tänka på vad jag äter

Vad som helst är möjligt

Vad som helst är möjligt av Elizabeth Strout är en fortsättning på Mitt namn är Lucy Barton. Den innehåller nio olika berättelser med huvudpersoner som alla har en anknytning till Lucy Barton och hennes fattiga uppväxt i ett garage i Amgash i Illinois. Liksom i läsningen av Lucy Barton blir det sträckläsning. I första berättelsen möter en skolvaktmästaren Tommy Guptill och får ta del av hans historia. Han har lagt märke till Lucy Barton. Hon är udda och vill helst stanna kvar i skolan efter skoldagens slut. Lucy kommer att åka till New York och bli författare. Hon åker hem efter tio år när hennes far begravs och en gång långt senare för att hälsa på två av sina syskon, den skygge Pete, som bor i det förfallna föräldrahemmet och den bittra Vicky. Vi får syskonens upplevelser av uppväxten och de människor som rörde sig i deras närhet. Många män var hemkomna från kriget med psykiska störningar av olika slag, vilket ofta drabbar både fruar och barn. Minnena ligger där som fantomsmärtor i själen. De nio berättelserna vävs ihop på ett sinnrikt sätt. Den amerikanska småstaden skildras övertygande och jag associerar till filmer jag sett med liknande miljöer. Här finns starka kvinnor som plötsligt bestämmer sig för att nu räcker det och bryter upp. Här finns berättelsen om en vuxen dotter som längtar efter sin mamma Mary, som går på sitt håll och längtar efter sin favoritdotter, Angelina. Jag tyckte mycket om även den här romanen. Slutklämmen i sista meningen i boken: " - han öppnade ögonen och ja, där var den, den perfekta insikten: Vad som helst var möjligt för vem som helst." Ingen spoiler precis. Nu väntar del tre i Lucy Bartonserien, Åh William.

Titel: Vad som helst är möjligt

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Kristoffer Leandoer

Förlag: Forum

Tryckår: 2017

Antal sidor: 245

ABC + Bokstaven E

 Klimakteriehäxan: "Vi kan aldrig få för många trevliga företeelser i vår vardag, små eller stora, eller hur? Visst vill vi fortsätta att plussa på med fler?! Det är det ABC+ går ut på. Tre exempel per bokstav, en ny varje onsdag, vi har hunnit fram till E+!" 

Ekorren. Vid vårt sommarhus finns alltid en eller för det mesta flera ekorrar. De heter alltid Maggan och har funnits där så länge vi kan minnas. De är ganska argsinta och slåss en hel del och retar sonens katt.

Elektricitet. Vad vore vi utan den? Jag har suttit i nyssnämnda sommarhus under brakande åskväder utan ström och utan någonting mera än en jätterädd liten dotter och den mera samlad liten son. Vi hade tack och lov stearinljusoch tändstickor och en transistorradio. Men vi hade ingen telefon av något slag så vi var hänvisade till telefonkiosken uppe i byn. Regnet var våldsamt.

Elegansnejlikor. På min ålders höst har jag plötsligt börjat uppskatta elegansnejlikor. De har alltid funnits där och jag har alltid tyckt illa om dem. Men plötsligt tycker jag att de är söta och strävsamma och står riktigt länge om en sköter dem. Många olika färger finns det också. 

Veckans kulturfråga v. 25 2926

enligt O: Veckans kulturfråga v. 25 2026:

Vilka verk förknippar du med sommaren?

Vi på Saltkråkan  är ett utmärkt sommarprogram. Den tröttnar en aldrig på. Tyvärr krockade den ju med den bedrövliga matchen mellan Sverige och Nederländerna. Den vackra sommarpsalmen, En vänlig grönskas rika dräkt, Carl David af Wirsén skrev texten. Waldemar Åhlén tonsatte. Någon bok av Thomas Hardy, till exempel Heden/Hemkomsten hör till sommaren.

Sill, körsbär och jordgubbar är sommar. Samt uteläsning. 

Ellens bukett

Juninatten 

Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de har mörknat

spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Sjölikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort mot ljusa hav.

Harry Martinson, ur Cikada, 1953)

En smakebit på søndag v. 25 2026

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 25 

"Hade det varit ett misstag, undrar han, att ta barnet med sig? Men pojken måste ha ett yrke, lära sig ett arbete, lära sig ett arbete. Tomás vill inte att han ska möta världen utan att ha några framtidsutsikter, så varför inter lära upp honom, göra honom till sin lärling? Pojken är ovanligt duktig i matematik och ritning, men Tomás anar ett motstånd, att pojken inom sig trängtar efter något annat. Det är ren och skär otacksamhet, har han sagt till pojkens mor. Han bryr sig inte om arbetet, han lägger inte manken till. Men Tomás, svarade hon, han är liten. Man är inte liten när man är tio, invände Tomás, som tioåring var jag faktiskt..."

Veckans mening v. 25 2026

 MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!" Min Veckans mening v. 25 kommer från Vad som helst är möjligt av Elizabeth Strout Översättning: Kristoffer Leandoer

"Man vet aldrig någonting, och alla som tror att de vet någonting - tja, de får nog räkna med en rejäl övwerraskning."

Fem en fredag v. 25 2026

elisamatilda: Fem en fredag v. 25: Midsommar

1. 
   Hur spenderar du midsommar i år? Hemma. I trädgården. I skuggan under ett träd
2. Befinner du dig mitt i sommaren eller har den bara börjat? Den har bara börjat. Hoppas jag
3. Vad betyder midsommar för dig – tradition, fest eller något helt annat? Tradition
4. Kommer du dansa runt en midsommarstång? Nej, tack och lov!
5. Vad kommer finnas på ditt lunchbord? Dillkokt nypotatis, gräddfil, sill, gräslök, öl, snaps

ABC + bokstaven D +

Klimakteriehäxan: "Trevligheter är väldigt bra att samla på sig, de kommer till pass hela tiden och man tröttnar ju aldrig! Där har ni startpunkten för mitt positiva alfabet. I ABC+ får varje bokstav tre bra saker belysta, onsdag efter onsdag. Som exempelvis dessa när vi kommit till D+:"

1. En väl fungerande DATOR är en väldigt viktig trevlighet. Så mycket som blivit enklare med datorernas hjälp. Och samtidigt, så många ställen där en tycker att datorerna skulle fungera som hjälpmedel men ändå inte gör det. Sjukvården verkar vara ett sådant exempel. Svårtillgängliga hemsidor kan göra en gråtfärdig. Och visst finns det många andra avigsidor också med den myckna datoranvändningen, men i min enkla värld har jag mycken glädje av min lilla Mac.

2. Skulle verkligen önska att jag fortsatt att skriva DAGBOK om än aldrig så sporadiskt.Kunde Anaïs Nin, Årstafrun och Tage Erlander ta sig tid att skriva dagbok så borde väl jag kunna få plats med lite dagboksskrivande bland mina dagliga sysslor. Begrunda livets ögonblick. Det hade varit en trevlighet. En trevlighet är ju också att läsa andras dagböcker.

3. DRÖMMAR - och då tänker jag mindre på kakorna - även om drömmar när de är som de ska vara är väldigt goda. Min mamma kunde baka dem så de blev alldeles perfekta. Men drömmar om vad en skulle vilja göra, vad en skulle vilja bli, vart en skulle vilja resa, vem en skulle vilja träffa, hur en skulle vilja ha sin trädgård, och så vidare. Drömmar blir en aldrig för gammal för.

Tisdagstrion v. 25 2026: Pensionärer/Seniorer

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 24: Pensionärer/Seniorer

1. Känslan av ett slut av Julian Barnes. Redan på sidan 75 i vinnaren av Booker priset 2011 Känslan av ett slut av Julian Barnes är huvudpersonen Anthony (Tony) Webster hunnit bli pensionär. Borta är den sorglösa tiden då Tony och hans närmaste tre vänner överlägset och med ungdomlig aningslöshet betraktade världen. Nu har de mera eller mindre tappat kontakten med varandra. Tony,som aldrig varit någon karriärist eller för den delen deltagit i livet med något större engagemang är nöjd med att pyssla i sin lägenhet och låna ut böcker på sjukhuset.

2. Resa med rabatt av Merete Mazzarella.Den 1 november 2008 var det dagen P för Merete Mazzarella. Då pensionerades hon ifrån sitt arbete som professor i nordisk litteratur vid universitetet i Helsingfors.Resa med rabatt. Konsten att vara pensionär är titeln på boken som just har kommit ut - ett år efter pensioneringen. (Reducerad biljett, heter det i Stockholm) Det börjar innan det börjar för det börjar med nedräkningen (inte uträkningen). Den pågick i ett helt år och hon rustade sig efter bästa förmåga. Hon intervjuade bekanta som redan var pensionerade, hon reflekterade över detta med roll och identitet. Att vara pensionär får inte bli en identitet. Att vara en läsande och skrivande människa är däremot en identitet.

3. The Stone Agel av Margaret Laurence. För många år sedan läste jag en jättebra bok som heter Marmorängeln av den kanadensiska författarinnan Margaret Laurence. Jag minns att jag gillade den gamla ampra damen som är över nittio år och som sonen och svärdottern vill lämpa över till ett vårdhem. Hagar Currie Shipley blir rasande när hon ser petuniorna utanför vårdhemmet. "I hate Petunias!" rasar hon. Men hon tänker ju i vilket fall som helst inte stanna på Silver Elms så det kan göra detsamma. Nu har jag sett filmen också med Ellen Burstyn i rollen som Hagar.

En smakebit på søndag v. 24 2026

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 24.

"Maj i Ayemenem är en het, ruvande månad. Dagarna är långa och fuktiga. Floden krymper och svarta kråkor frossar på glänsande frukter i stilla, dammgröna mangoträd. Nätterna är klara men genompyrda av slöhet och surmulen förväntan.  Men i början av juni kommer sydvästmonsunen och så följer tre månader av vind och vatten med korta perioder av skarpt, gnistrande solsken. Landskapet blir skamlöst grönt. Gränser suddas ut när tapiokastängsel slår rot och blommar. Tegelmurar blir mossgröna. Pepparrankor klättrar upp i elstolparna. Vilda klängväxter bryter igenom lateritbankarna och väller ut över de översvämmade vägarna. Båtar går i skytrteltrafik i basarerna. Och småfisk simmar i vattnet som samlats i groparna på landsvägarna."

Ur De små tingens gud av Arundhati Roy. Översättare: Gunilla Lundborg

Solnedgång

Osamu Dazai levde sitt korta liv, 36 år, som en rockstjärna typ Kurt Cobain och Jim Morrison. Den 13 juni 1948 tog han sitt liv; alltså på dagen 78 år sedan.

I romanen Solnedgång, som kom ut 1947 och blev hans genombrott, skildrar han hur Naoji, som hade tvingats avbryta sin författarkarriär för att gå ut i kriget, nu kommit hem till mor och syster som ett vrak och en opiummissbrukare. Systern Kazuko är den som berättar. Familjen tillhör överklassen (liksom Osau Dazai) som efter kriget får kännas vid en demokratisering och en förlust av mark. Japan i stort har tappat ansiktet i och med förlusten i kriget. Syskonens mor ”den sista vackra, aristokratiska kvinnan i Japan", behandlar sin dotter som sin personliga tjänarinna och gör ingen hemlighet av att hon håller sonen högst. Mor och dotter säljer smycken och kläder för att finansiera Naojis missbruk. Han tillbringar större delen av tiden tillsammans med författaren Uehara Jiro, som blir någon slags mentor för honom. Uehara är ingen lämplig vän för Naoji. Kazuko får plötsligt en idé. Åren går och hon har inga barn. Hon tänker be Uehara att bli far åt ett barn. Hon har läst alla hans böcker och finner en del av intresse. Kazuko är annars ingen läsande kvinna. Hon vill bara vara Ueharas älskarinna. Hon vill inte förstöra något för Ueharas trevliga fru och rara dotter. "Människan är född till att älska och göra revolution. Gud lär inte straffa mig. Jag är inte det minsta ond. Jag älskar honom verkligen och bryr mig inte." Kazuko är den som anpassar sig efter nya förhållanden. Hon väljer kärlek och gör sin egen revolution som ensamstående mor i Japan. 80 år gammal kommer Solnedgång äntligen ut på svenska i översättning av Lars Vargö. Den 13 juni 1948 kastar sig Osamu Dazai i floden Tamagawa i Tokyo tillsammans med sin älskarinna Tomie Yamazaki. Han har försökt begås självmord många gånger tidigare men misslyckats. Varje år samlas hans fans den 13 juni vid hans grav för att minnas. Frans Wachtmeister har skrivit efterord. En lista med ordförklaringar finns. Jag tycker mycket om den här sorgliga boken. Kazukos handlingskraft väger upp det dystra. 

Titel: Solnedgång

Författare: Osamu Dazai

Översättare Lars Vargö

Förlag: Bokförlaget Tranan (Tranans klassiker)

Tryckår: 2026

Antal sidor: 174

Veckans mening v. 24 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!"

Min Veckans mening v. 24 kommer från  Om skrivande av Per Magnus Johansson

"De dagar vi inte läser har vi hamnat på fel spår; vi har förkastat be-hovet av att förkovra oss och ta del av en värld vi inte känner till."

Bonusmening: "Skrivandet och läsandet har också ett förhållande till talet och lyssnandet".

Fem en fredag v. 24 2026: Avslut

 elisamatilda: Fem en fredag v. 24 2026: Avslut

1. 
   Vad var det senaste du avslutade? Ett surdegsbak
2. Vad är den bästa fiktiva avslutningen du vet? Den som känns logisk.
3. Vad är det mest typiska dig att inte riktigt avsluta? Diverse broderiprojekt
4. Vad är det bästa sättet att avsluta en bra dag? Att somna ovaggad
5. Vad är något du alltid vill ha en backup för? Mina bilder