torsdag 17 december 2015

En framgångssaga med feministiska förtecken

Katolska kyrkan har inlett sitt jubelår med temat barmhärtighet. Elisabeth Hesselblad blev s.k. vördnadsvärd 1991; heligförklarades år 2000 av påven Johannes Paulus och nu uppgraderas hon till helgon av påven Franciscus. Det är 642 år sedan Heliga Birgitta blev helgon och nu är det dags för Sverige att få sitt andra andra helgon. Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Herrljunga och dog 1957 i Rom i Birgittahuset, där hon själv väckt nytt liv i Birgittaordern. "Hon är verkligen en förebild på konkret barmhärtighet. Mitt under den tyska ockupationen av Rom gömde hon flera judar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synagoga. Staten Israel har tillerkänt henne – som en av få svenskar – utmärkelsen Righteous among the Nations", skriver katolska kyrkan i Sverige, i ett pressmeddelande. För att få bli helgon ska man ha utfört ett mirakel, något som inte kan förklaras medicinskt. Elisabeth Hesselblad botade en cancwrsjuk pojke på Kuba och en rullstolsbunden kvinna i Mexiko. Det var under en vistelse i USA där hon arbetade som sjuksköterska som Elisabeth Hesselblad konverterade till katolicismen. Birgittasystrarna finns i ett femtiotal kloster runtom i världen och i Sverige bl. a. i Falun, Vadstena, Djursholm och Åbo. "En framgångssaga med feministiska tecken", kallar Arne Lapidus i Expressen Elisabeth Hesselblads historia. Det är säkert en mycket bra karaktäristik för om jag förstått saken rätt var Elisabeth Hesselblad lika skicklig på att hantera maktens män som föregångaren Heliga Birgitta. 
Läs mer i: Kallad till helighet (saliga Elisabeth Hesselblad) utgiven av Birgittasystrarna i Djursholm och Falun. 2000

Moder Elisabeth av Marguerite Tjäder. 1977
 

11 kommentarer:

  1. Jag har en känsla av att jag sett den här filmen.

    SvaraRadera
  2. Nu hamnade denna kommentar fel. Den skulle vara vid When the last sword i drawn :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. den kan mycket väl ha gått i TV

      Radera
  3. Drottning Christina hade nog också platsat som helgon - själv har jag inte såna ambitioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Valamokloster heter det i Åbo, självklart har jag en Valamo-ros i min trädgård (Fredrika Bremer-rosen har dock dött)

      Radera
    2. nej, jag hade inte passat som helgon. och knappast drottning Christina heller. ska kolla upp Valamo-rosen

      Radera
  4. Svar
    1. http://hannelesparadis.blogspot.se/2010/07/min-valamo-ros.html

      Radera
    2. fin ros, Hannele. men visst är den lite lik vresrosen? rosa rugosa?

      Radera
    3. Detta är en en gallicaros, skiljer lite.

      Radera
  5. Läst om detta jätteintressanta i veckan. Fast där stod inte vilka hon hade botat. Ett tips på en bok om henne *hurra och tack* Har läst en bok om Heliga Birgitta och den var intressant. Kul att saker händer och sker även i vår nutid/ kram

    SvaraRadera