söndag 2 januari 2011

Morden i Midsomer - minus morden



År 2000 kom Rosamunde Pilchers sista bok, Midvinter.
I alla fall påstår hon att hon slutat skriva.
Författarinnan, som i början skrev under pseudonymen Jane Frazer, slog igenom 1987 med Snäcksamlarna som följdes upp av September 1990.
Rosamunde Pilcher föddes 1924 i Cornwall men flyttade när hon gifte sig till Dundee i Skottland och bor fortfarande där. Hon slutade sitt yrkesliv som sekreterare och blev hemmafru med fyra barn. Redan som sjuåring hade hon börjat skriva berättelser och nu fortsatte hon att skriva under tiden som hon arbetade i hemmet.
Midvinter är mycket engelsk. Ingenting saknas av Agaspisar, varmvattenflaskor, leriga stövlar, tedrickning, ideella kvinnoföreningar, hyggliga präster, knarriga godsägare, taskiga arvingar, ridande godsägarinnor, präktiga hembin, pubar där allt ventileras, trevna stugor, hundar, lanthandlar, begravningsentreprenörer som också är taxiförare, o.s.v.
Miljön är Cornwall, Hampshire och Skottland.
Tidsmässigt är det mera flytande. Tidsmarkörerna är få, men det skulle kunna röra sig om början av 1990-talet. Mobiltelefoner är inte så utbredda och datorer nämns knappast; det långsamma livet på landet är att föredra framför stressen i staden. Det är de små sakerna som är betydelsefulla. Förnöjsamhet, empati och omtanke är till stor hjälp i en vardag som inte alls saknar sorger och bekymmer. Elfrida Phipps, utrustad med morotsfärgat hår och ett stort hjärta, inleder vid den förfärande åldern 62 en lösaktig förbindelse med den stilige, nyblivne änklingen och likaledes urgamle Oscar Blundell, 67 .
Kring Elfrida och Oscar samlas av olika skäl några vinddrivna människor och de firar tillsammans en insnöad jul i Oscars stiliga hus i Sutherland i Skottland.
Precis lagom småputtrigt och kravlöst att läsa när man försvagats av midvinterförkylning och/eller inte kan sova.

7 kommentarer:

  1. Åh, du får den verkligen att låta trivsam och mysig, men jag kunde ändå inte låta bli att reta mig på att det var FÖR mysigt. Sorger och bedrövelser överkoms FÖR snabbt och enkelt. Och de gräsliga, egocentriska och ytliga mor&dotter (Lucys mamma och mormor) är så endimensionella och klyschiga.
    Men alla gummistövlar, hundpromenader och agaspisar är underbara, förstås! Kanske jag inte ska försöka gräva så djupt i den här boken - för det tål den inte - men jag skulle vilja veta vad som händer med Oscar (och Elfrida och deras relation) när det sjunkit in att han faktiskt förlorat sin dotter. För det tar tid att förstå sådan sorger.

    SvaraRadera
  2. Ja,Oscars snabba "tillfrisknande" förvånade mig.Och mors och mormors attityd till stackars Lucy blir man riktigt upprörd över. Men hon har ju en överjordiskt vacker och sympatisk moster i alla fall. Nej Midvinter lämpar sig inte för djupgrävning. Midvinter är ren och skär underhållning för stunden och det har också sitt berättigande. Det har jag alltid hävdat.

    SvaraRadera
  3. Ja, jag vet. Midvinter är helt okej som underhållning, men jag ändå inte låta bli att gräva...

    Du kan låna The Small Hand av mig! Om du står ut med mina hundöron...

    SvaraRadera
  4. Snällt! Det gör jag gärna. Stryker ut hundöronen, helt enkelt!

    SvaraRadera
  5. Rosamunde Pilcher är min stora mysfavorit, som anglofil njuter jag verkligen av hennes böcker. Efter Midvinter har hon skrivit Mellan ebb och flod, Huset vid havet och Det blå sovrummet, jag har dem i min bokhylla. Hennes son har också skrivit några böcker, har inte läst honom än.

    SvaraRadera
  6. Jag har ett minne av att Snäcksamlarna var bra.
    Annars har jag inte läst något mera av vare sig mamma Rosamunde eller sonen Robin Pilcher.
    Det engelska är svårt att stå emot. Därför blir det Cranford ikväll. Mrs Gaskell är en favorit.

    SvaraRadera