ABC+ bokstafen F

Klimakteriehäxan: ABC+ bokstafen F. Fina trevligheter på bokstafen F.

Fosterlandet, fäderneslandet eller fosterjorden. Jag är väldigt förtjust i Sverige. Det är fint och vackert och har mycket som är väldigt bra. Själva födelsebygden betyder mycket och besöks titt som tätt.

Folkskolan. 1842 fastställdes folkskolestadgan. Enligt denna stadga skulle minst en folkskola inrättas i varje socken, och alla föräldrar blev skyldiga att låta sina barn få undervisning inte endast i innanläsning och kristendom utan även i skrivning och räkning. Minimilönen för läraren skulle utgöra 8 tunnor spannmål och 53 riksdaler 16 shilling banco i penningar samt kofoder och bostad, bestående av ett litet rum. Det var en avsevärd förbättring av skollärarnas ekonomiska ställning, även om lönen inte gick upp mot vad som brukade bestås en bonddräng i Skåne. 

Frasvåfflor. Det är inte ofta det serveras våfflor men ibland kan jag få riktiga abstinensbesvär. I Vår kokbok finns äggvåfflor som blir riktigt bra. Pulvervåfflor duger också. Jag vill inte ha socker, grädde eller glass till våfflorna men gärna någon god sylt.

Tisdagstrion v. 27 2026: Sommargott

 Tisdagstrion v. 27: Sommargott

1. Ett viktigt inslag under sommaren är jordgubbar. Jordgubben är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria) som hör till familjen rosväxter. Jordgubben kallas egentligen felaktigt för bär. I själva verket är jordgubben är en skenfrukt, en uppsvälld blombotten. Dess gula frön är de egentliga frukterna. Namnet jordgubbe har använts i Sverige sedan 1600 - talet

2. Nektarinen har för min del ersatt persikan. Jag tycker att nektarinen har en mer särpräglad smak, ett behagligare skal och vackrare färg. Nektarinen omnämndes första gången i England 1616 men har troligen levt längre och antas ha sitt ursprung i Asien. Nektarinen har uppkommit genom en mutation av persikan. Vanliga persikoträd kan bära nektariner, och träd som mestadels bär nektariner kan även bära persikor.

3. Körsbär/Bigarråer är lite svåråtkomliga. Det var mycket lättare förr under min lantliga uppväxt. Alla bigarråer är körsbär men inte alla körsbär är bigarråer. Skillnaden ligger i smak och användningsområde. Bigarråerna är sötkörsbär som är saftiga och söta och gör att de kan ätas som rent godis. Körsbär är ett samlingsnamn för flera arter av stenfrukter. Här ingår surkörsbär som klarbär och moreller som passar i pajer, saft, sylt och marmelad.

Åh William

Åh William är tredje delen i serien om Lucy Barton. Författare är Elizabeth Strout, född i Portland; mångfaldigt prisbelönt. För Olive Kitteridge fick hon Pulitzerpriset 2009.  I Åh William möter vi William som är 69 år; han arbetar som parasitolog på New York University och har just blivit lämnad av sin tredje fru, utan att han förstår varför. Hans första hustru var Lucy Barton.Tillsammans har de två vuxna döttrar, Chrissy och Becka. Deras äktenskap tog ett brått slut när Lucy upptäcker Williams otroheter. Hon blir ensamstående med två barn. Hennes näste man är David, lite rundnätt cellist och en fin lyssnare. Det är Lucy inte van vid. Nu har David dött och Lucy sörjer. Då passar hon på att även sörja William och tänka över deras gemensamma liv. William som har en helt annan bakgrund än Lucy som haft en eländig barndom med en mor som hellre slog än smekte. Svärmor Christina är väldigt rar på sitt sätt men hon visar sig ruva på hemligheter. William blir ofrivilligt intresserad av sin bakgrund och  uppväxtmilljö. Kan Lucy följa med honom? Lucy och William är på något sätt varandras trygghet. Flickorna är deras stora gemensamma intresse om än på helt olika sätt. William är en bättre far än han varit make. Han är också en bra far åt lilla Bridget som han fått med tredje hustrun, Estelle. Bridget blir allas angelägenhet. Elizabeth Strout har förtroende för sin läsare och bjuder generöst in i sin värld. Hon fortsätter Lucy Bartons berättelse som ett pågående samtal vänner emellan. Jag kommer att sakna Lucy Strout.

Titel: Åh William

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Helena Hansson

Förlag: Forum

Tryckår: 2022

Antal sidor: 182

En smakebit på søndag v. 26 2026

 Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 26

" Jag skulle vilja berätta lite om min förste make, William. William har på senare tid varit med om några mycket sorgliga händelser - det är det många av oss som har  - men jag skulle vilja säga något om dem, det känns nästan som ett inre tvång; han är sjuttioett år. Min andra man, David, dog förra året, och i min sorg över honom har jag känt att jag även sörjer William. Sorg är en så - åh det är en så ensam företeelse; det är det som är så fasansfullt, tror jag. Det är som att kana ner för utsidan av en väldigt lång glasbyggnad när ingen ser en. Men just nu är det William jag vill prata om."

Ur Åh William av Elizabeth Strout. Översättning: Helena Hansson

Veckans mening v. 26 2026

MIN

Jag vet att Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har semester från Veckans mening. Men jag fortsätter av bara farten. Min Veckans mening v. 26 kommer från Åh William av Elizabeth Strout, del tre i serien om Lucy Barton. De tidigare delarna har titlarna Mitt namn är Lucy Barton och Vad som helst är möjligt.

"Jag skulle offra alltihop, alla framgångar jag har haft som författare, alltihop skulle jag offra - på ett ögonblick skulle jag offra det - om jag istället fick en familj som var tillsammans och barn som visste att de var högt älskade av båda sina föräldrar, som fortfarande höll ihop och som också älskade varandra."
 

Fem en fredag v. 26 2026: Minutrar

elisamatilda: Fem en fredag v. 26: Minutrar

1. Vad hinner du alltid på fem minuter? Vattna blommorna
2. Vad tar bara fem minuter men känns betydligt längre? Tandläkarundersökningen. Den tar en evighet!
3. Hur många minuter snoozar du? 5 - 10
4. Vad får en timme att kännas som tio minuter? Livet
5. Vad skulle du vilja slippa lägga en enda minut på? Att tänka på vad jag äter

Vad som helst är möjligt

Vad som helst är möjligt av Elizabeth Strout är en fortsättning på Mitt namn är Lucy Barton. Den innehåller nio olika berättelser med huvudpersoner som alla har en anknytning till Lucy Barton och hennes fattiga uppväxt i ett garage i Amgash i Illinois. Liksom i läsningen av Lucy Barton blir det sträckläsning. I första berättelsen möter en skolvaktmästaren Tommy Guptill och får ta del av hans historia. Han har lagt märke till Lucy Barton. Hon är udda och vill helst stanna kvar i skolan efter skoldagens slut. Lucy kommer att åka till New York och bli författare. Hon åker hem efter tio år när hennes far begravs och en gång långt senare för att hälsa på två av sina syskon, den skygge Pete, som bor i det förfallna föräldrahemmet och den bittra Vicky. Vi får syskonens upplevelser av uppväxten och de människor som rörde sig i deras närhet. Många män var hemkomna från kriget med psykiska störningar av olika slag, vilket ofta drabbar både fruar och barn. Minnena ligger där som fantomsmärtor i själen. De nio berättelserna vävs ihop på ett sinnrikt sätt. Den amerikanska småstaden skildras övertygande och jag associerar till filmer jag sett med liknande miljöer. Här finns starka kvinnor som plötsligt bestämmer sig för att nu räcker det och bryter upp. Här finns berättelsen om en vuxen dotter som längtar efter sin mamma Mary, som går på sitt håll och längtar efter sin favoritdotter, Angelina. Jag tyckte mycket om även den här romanen. Slutklämmen i sista meningen i boken: " - han öppnade ögonen och ja, där var den, den perfekta insikten: Vad som helst var möjligt för vem som helst." Ingen spoiler precis. Nu väntar del tre i Lucy Bartonserien, Åh William.

Titel: Vad som helst är möjligt

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Kristoffer Leandoer

Förlag: Forum

Tryckår: 2017

Antal sidor: 245