Mitt liv i Japan

2011 flyttade serietecknaren och illustratören Åsa Ekström till Tokyo. Hon hade utbildat sig på serieskolan i Malö och var en av  de första i Sverige att teckna manga. Väl i Japan började hon med manga i en blogg och det gicks å bra att hon sedan har givit ut sex böcker. En av dem har nu översatts till svenska, nämligen Mitt liv i Japan. En svensk  mangatecknares bekännelser. Åsa Ekström hade i hela sitt liv drömt om att flytta till Japan och teckna serier. Mitt liv i Japan innehåller mycket som kan vara bra att veta när en åker till Japan. Till exempel får en veta hur en tar sig in i en risbollsförpackning, hur en hanterar de avancerade toaletterna, oskrivna regler, att det inte är comme il faut att visa någon del av BH:n medan ett litet stycke trosa är helt OK. Munskyddet används för andras skull. Allt i Japan är gulligt, det vill säga kawaii; husen är kalla och pappersväggarna är tunna. Det är compact living som gäller. Ätpinnarna kan inte hanteras hur som helst och i badhusen gäller speciella regler. Åsa Ekström nämner inget speciellt om tatueringar men det har jag lärt mig att det inte tolereras på badhusen. För oss svenska är manga detsamma som japanska serier medan manga för en japan är serier över huvud taget. Att läsa serier är inte min starkaste gren, men Mitt liv i Japan har jag läst bakifrån och framåt som en läser i Japan. 

Titel: Mitt liv i Japan

Författare: Åsa Ekström

Översättare: My Bergström

Förlag: Kartago

Tryckår: 2020

Antal sidor: 175

En smakebit på søndag

"När jag steg i kammaren för första gången sedan ungdomen, ryckte jag till inför åsynen. Inramade bilder av mig fanns  såväl på bordet som på byrån och väggarna. Till största delen var det gulnade, urklippta tidningsannonser för allt som kunder erbjudas med hjälp av kvinnliga kurvor, från fläckmottagningsmedel till reservdelarbilar för. Jag hade själv sänt bilderna till mamma som bevis på att jag jobbade som modell, och inbillat mig mig att de hamnat i hennes klippbok, men hon hade byggt upp ett altare av dem som ett som sträckte sig genom hela rummet, ett altare där signalfärger och nedsatta priser konkurrerade sins -  emellan. Bilsrna innehöll varken något att fira eller minnas med stolthet. De fick mig att må illa."

Från sidan 8 i Hundparken av Sofi Oksanen

Idag är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådanrna. Fler smakebitar HÄR

Efter mörkrets inbrott

Efter mörkrets inbrott var en för mig okänd roman av Haruki Murakami. Det är en märklig bok som växer efter att läsningen är över. Det är så mycket en går och funderar över. Efter mörkrets inbrott är fylld av dubbelheter av olika slag; de två systrarna Eri, som är äldst och för det mesta sover "hennes medvetande har dragit sig tillbaka", och Mari som sitter på olika kaféer i Tokyo nattetid och läser. Någonstans har systrarna förlorat närheten. Den västinfluerade jazztrombonisten Takahashi tar kontakt med Mari och för honom kan Mari berätta om sin saknad efter systern. Hans valspråk är: Promenera långsamt, drick mycket vatten. Den vänlige Takahashi har sin "dubbelgångare" i den kalle, korrekte, välklädde kontoristen herr Shirakawa som är en ulv i fårakläder; en dubbelnatur i sig själv. Kärlekshotellet Alphaville drivs av Kaoru, en före detta brottare. På Alphaville blir en ung prostituerad misshandlad av en okänd förövare. Hon kommer från Manchuriet och har blivit såld från Kina till Japan. Mari, som talar kinesiska, blir tillkallad som tolk. Kvinnors villkor belyses på olika sätt. Berättaren gör gemensam sak med läsaren. "Vi förvandlar oss till en observationspunkt... som tar formen av en kamera." - " En imaginär kamera är vår observationspunkt."  De yttre förutsättningarna beskrivs ganska detaljerat. Resten får läsaren fylla i själv. Efter mörkrets inbrott är en filmisk roman som tilldrar sig i Tokyo under en natt 23.56 - 06.52. Som så ofta hos Murakami förekommer åtskilliga musikaliska referenser. Och katter. Läsaren glider ut och in i verkligheter, tid och rum. Humor blänker till då och då. Andra gånger sticker det till av samhällskritik. Visst är detta Haruki Murakami och som sådant intressant och läsvärt. Men inte når Efter mörkrets inbrott Kafka på strandens höjder.

Titel: Efter mörkrets inbrott

Författare: Haruki Murakami

Översättare: Vibeke Emond

Förlag: Norstedts

Tryckår: 2019

Antal sidor: 236

Fem en fredag v. 4 2021: Isbrytare

 elisamatilda: Fem en fredag v. 4: Isbrytare

                                                 Isbrytaren Ymer
 

1. Skulle du hellre ha 10 hobbys eller 1 passion?

Jag skulle inte hinna med 10 hobbys. Det räcker med två passioner:

Läsning och Japan

 

2. Vad är det konstigaste i ditt kylskåp?

Konstigt är det kanske inte, men jag vet inte hur den kommit dit. förpackningen är dessutom oöppnad och har stått där länge.

 

3. Vilken är den vackraste plats du har sett?

Det blir någonstans i Sverige. Kan inte välja. Sverige är ett vackert land.

 

4. Vilken låt har du spelat mest den senaste veckan?

Spelat har jag inte. Men  Albin Lee Meldaus tonsättning av Det är vackrast när det skymmer av Pär Lagerkvist i det utmärkta TV -programmet Helt lyriskt flyttade in i mitt huvud direkt och där sitter den bra.

 

5. Är du en sparare eller spenderare?

Det beror nog lite på vad saken gäller. Kan vara båda delarna.

Helgfrågan v. 4

 Mia undrar i sin helgfråga om vi har någon serie vi tänker följa?

Har precis börjat läsa Przewalskis häst vilket är nr 3 i Maja Lundes romanserie om klimatet. Del ett och 2 har titlarna Binas historia och Blå 

Bonusfråga: Är det något ni längtar efter att göra när pandemin är över?

Jag vill krama barn och barnbarn; gå på bio, konsert och rea. Och resa, förstås!

Brev från min barndom

Radioföljetongen Brev från min barndom av Emma Reyes har gått som radioföljetong till och med idag 28/1. Emma Reyes föddes Bogotá i Colombia 1919 och dog i Bordeaux 2003. Mellan åren och 1969 och 1997 skriver hon tjugotre brev till vännen Germán Arciniega, historiker och kritiker, och berättar om sin barndom. Denne visar breven för Garcia Marquez som ringer upp henne och berättar att han haft stor nöje av läsningen. Emma Reyes blir rasande över att Germán Arciniega svikit hennes förtroende. Det tog tjugo år innan hon skrev brev till honom igen. Emma R lärde sig inte att läsa och skriva förrän långt upp i tonåren vilket naturligtvis präglar hennes språk. Boken skulle ges ut med alla felaktigheter kvar, tyckte hon. När vi först träffar Emma är hon fyra år och bor tillsammans med sin syster Helena och en liten pojke som kallades Lusen i ett enda fönsterlöst rum där en ung kvinna vid namn Maria ger dem mat och låser in dem om dagarna. En grannkvinna hjälper till med att ge barnen mat när Maria behöver åka bort. Emma är minst av barnen. och hennes uppgift är att gå och tömma pottan på sophögen varje dag. Det var ett  förfärligt uppdrag för henne. Men när hon tömt pottan gömde hon undan den och lekte på sophögen med de andra barnen. Efter en tid flyttas flickorna iväg till ett kloster på landsbygden. Religionen var sträng och gav upphov till underliga regler och sådant de inte förstod. Nunnorna var hårda och flickorna arbetade 10 timmar om dagen. De skrämdes med döden, helvetet och djävulen. En vacker dag bryter Emma upp och liftar och arbetar sig mot Frankrike där hon blir konstnär och umgås med Frida Kahlo, Diego Rivera, Alberto Moravia och Elsa Morante. Men det faller utanför den här boken. Vilken otrolig styrka hos de här barnen som inte visste vad föräldrar var än mindre hade en aning om sina egna. Köld, hunger och död var de väl förtrogna med. Och vad hände Emma under de fyra första åren. Vilka var hennes föräldrar? Varför blev hon bortlämnad? Vem var Maria? Det får man aldrig veta. Men jag har svårt att tro att hon var flickornas mor. Den raka och osentimentala berättelsen gör ett starkt intryck.

Brev från min barndom

Författare: Emma Reyes

Översättare: Manni Kössler

Förlag: Norstedts

Tryckår: 2012, 2019

Antal sidor: 221

Veckans kulturfråga v. 4 2021

enligt O: Veckans kulturfråga v. 4 : Vilken programledare på TV är din favorit

Jag funderar och liksom enligt O själv har jag svårt att säga bara en. Carina Bergfeldt lovar gott. Josefin Johansson i Programmet Smartare än en femteklassare är duktig på att hantera både barn och vuxna och hon har en underbar humor. Men jag tror att det får bli Fredrik Lindström som jag efter år av tillvänjning lärt mig att uppskatta. Han är lingvist och historiker; har en underbar humor och är väldigt allmänbildad. Om någon missat programmet Helt lyriskt som går på onsdagskvällar i SVT 1 kl 21 så se det ikväll. Förra onsdagen tonsatte Albin Lee Meldau Det är vackrast när det skymmer av Pär Lagerkvist samt Gustaf och Viktor Norén Frödings En fattig munk från Skara. Programmet har gått en säsong tidigare. Allt finns på SVT Play.