Från Lark Rise till Candleford

Ny engelsk TV-serie i 10 delar. Den började i Svt1 i söndags
(25/10) kl 18.15.
Flora Thompson (1876 - 1947) har skrivit Lärkans flykt till Candleford som ligger till grund för serien. Lark Rise to Candleford kom ut 1938 och översatt till svenska 1984. Första avsnittet bådar gott. Ibland gick tankarna till och med till Thomas Hardy. Så bra var det.
Det lilla fattiga Lark Rise kämpar som David mot det större och rikare Candleford/Goliat.
Det var då det. Och ikväll hördes i Rapport att lilla Malung kämpar för sin överlevnad mot närliggande större tätorter. Fast nu gäller det andra saker än avgifterna för telegram, vilket var ämnet för första avsnittet av Från Lark Rise till Candleford.
Repris SVT24 30/10. Jag tror att jag ska se om det...

Oryx och Crake av Margaret Atwood

Det är svaret på citatfrågan.
Oryx och Crake är en kuslig (och ibland rolig) dystopi som i många stycken ligger nära i tiden. Och vissa avseenden är vi redan där.
Doris Lessing har också skrivit dystopiska SF-romaner och Jeanette Wintersons Stengudarna (2009) hör hemma i samma genre.
Läs mer: http://www.jeanettewinterson.com/

Vilken bok?

Några citat:

Ni mixtrar med livets byggstenar. Det är omoraliskt. Det är... helgerån.

"Håll fast vid orden", uppmanar han sig själv. De udda orden, de gamla orden, de sällsynta. Kornisch. Norna. Serendepitet. Teorb. Slipprig...

Det är kanske en krokodil som har rymt från en avsomnad kubansk handväskodling och är på väg norrut längs kusten.

Ingenting är värre än förra årets adjektiv.

Hon tyckte om att äta med fingrarna, hon avskydde bestick. Varför stoppa ett stort stycke vass metall i munnen?

Hela kroppen kändes som en stukad tå, domnad men samtidigt värkande.

Man kan utläsa mycket om en person med hjälp av deras kylskåpsmagneter, fast när det begav sig hade han inte tänkt så mycket på dem.

Författaren är mycket känd och har skrivit böcker i flera genrer; skärpt, rolig och vass. Och vilken fantasi! Svar en annan dag

Augustprisnomineringarna

Varken

Alfvén, I, När förnuftet sover

eller

Pleijel, A, Syster och bror

eller

Fagerholm, M, Glitterscenen

eller

Claeson, S, Än jublar fågelsången

eller

Coelho Ahndoril, A, Mäster

eller

Hansson, C, Med ett namn som mitt

MEN

Steve Sem-Sandberg, De fattiga i Lodz.

Han gästar Kulturhuset i Hässleholm tisdagen den 26 januari kl 19 - tillrest ända från Wien där han bor under en tid framöver.Augustpriset delas ut måndagen den 23 november.

Atiq Rahimi

Tålamodets sten av Atiq Rahimi. Leopard förlag 2009.
Ett kammarspel nära besläktat med den grekiska tragedien. Förtätat, klaustrofobiskt och starkt berörande. Författaren föddes i Kabul 1956 och är numera bosatt i Frankrike. 2008 fick han Prix Goncourt för Tålamodets sten som översatts till svenska av Åsa Larsson.
En ung kvinna vakar över sin medvetslöse, svårt skadade man i ett litet rum med bara ett fönster. Hon flyttar kulorna i sitt radband efter hans andetag. Allt emellanåt läser hon verser ur Koranen.
Så småningom övergår kvinnan till att berätta händelser ur sitt eget liv. Hon har blivit bortgift av sin familj och mannen har aldrig egentligen sett henne eller varit intresserad av henne som människa. Till slut avslöjar hon det mest förbjudna. Någonstans hoppas hon väl på en reaktion från mannen i sängen. Slutet skall inte på något sätt avslöjas, men en sak är klar och det är att det kan tolkas på olika sätt. Total katastrof? Eller kanske ett rent mirakel?
En fantastisk bok, helt enkelt, skriven på ett enkelt avskalat språk. Det är mycket innehåll på 130 sidor.

Läs eller lyssna till Per Svenssons inlägg i biblioteksdebatten Obs i P1 fredagen den 2 oktober kl. 13.45!
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=503

Litteraturhistorikern Britt Dahlström
gör en historisk tillbakablick och drar slutsatsen att man inte ska ge sig på bibliotekets hjärta: boksamlingarna!
Läs eller lyssna:
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3140441

Intressant med debatt om biblioteken. Synd att allmänheten tiger still.

Vilhelm Ekelund 1880 - 1949

Den 3 september var det 60 år sedan den skånske diktaren Vilhelm Ekelund dog. Alla har väl läst om de trötta kastanjeträden och de simmande vita ranunklerna, men vem visste att författaren egentligen heller ville kalla sig aforistiker än diktare? Och varför det? När man skriver så underbara dikter? Plötsligt slår det mig också att det är lite av samma stämning i Kväll i inlandet (Tyst gåtan speglas) av Harry Martinson och dessa två dikter av Vilhelm Ekelund. Fast att de är så olika på andra sätt.
I en intressant understreckare i SvD berättas om den motvilligt moderne lyrikern VE som längtade tillbaka till en svunnen idyll och som drevs till skapande av en känsla av brist, längtan och ångest. Tågresan, som betyder uppbrott, är ett ofta återkommande motiv hos VE liksom hemlösheten. Läs vidare:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_3458381.svd

Vilhelm Ekelund hade helt säkert krävt att få delta i den Kattfestival som går av stapeln på Markan i Hässleholm fredagen och lördagen den 7 och 8 november. Jenny Wesséus håller i tåtarna. Som vanligt. Men först frågar hon sina katter och Ninja.