Fem en fredag v. 24 2025: Reflektioner

elisamatilda: Fem en fredag v. 24: Reflektioner

1. Vad är det bästa som har hänt dig den här veckan? En ny läkare som tog sig tid, lyssnade, frågade, svarade, gav råd, kort sagt: gjorde det en kunde önska sig av var och en som valt att utbilda sig till läkare.
2. Om du fick välja en sak att göra idag som skulle göra dig riktigt glad, vad skulle det vara? Besöka mormors grav i Småland. Det blev inte på mors dag.
3. 
   Om du kunde ge ditt framtida jag ett råd, vad skulle det vara?  Jag citerar min nyfunna idol Kvartersdoktorn: Var inte rädd om dig! 
   Lev livet!
4. Vad är det mest kreativa du har gjort den senaste tiden? Tömt bokhylla medelst gallring och omlokalisering. Valt klädskåp.
5. Om du fick välja en sak att göra annorlunda imorgon, vad skulle det vara? Bilkörning

Veckans kulturfråga v. 24 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 24: Vilka priderelaterade kulturtips har du? Först kommer jag att tänka på en film med titeln Carringtonsom handlar om den omöjliga kärleken mellan konstnären Dora Carrington och  Lytton Strachey, historiker och essäist; båda tillhörande bloomsburygruppen. Hon var kär i honom hela sitt liv medan han vämjdes vid kvinnokroppen. Sang Young Park skrev romanen Kärlek i Soeul som har det självupplevdas prägel. Flickkompisen Jaehee är ett starkt stöd i alla väder, inte minst när hon uppdagat att han är homosexuell. De bor till och med tillsammans en tid. Den som lever stilla är en autofiktiv roman av Christina Leonora Skov. Hon har en svår uppväxt med en mor som har beröringsskräck och en far som lever helt för sin fru. Moden säger sig ha haft en så svår förlossning med dottern och när hon då får bröstcancer skyller hon det också på dottern. När Christina outat sin homosexualitet anser sig föräldrarna inte ha någon dotter längre. Det hade varit bättre om du varit knarkhora, säger far. Filmen Maurice bygger på en roman med samma namn av E M Forster. Maurica Hall, utmärkt spelad av James Wilby,  kommer till Cambridge 1909 och förälskar sig i den rike och intellektuelle Clive Durham, som spelas av Hugh Grant. De två inleder en passionerad kärleksaffär men tvingas hålla sina känslor hemliga eftersom homosexualitet är olagligt i Storbritannien på denna tid. Så småningom bestämmer sig Clive för att han nog är heterosexuell i alla fall och gifter sig plötsligt. Maurice är chockad och helt oförstående. 

Tisdagstrion v. 24 2025: Öar

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 24: Öar

1. Själarnas ö av Johanna bygger på verkliga händelser. Dårhuset på Själö var ett komplement till spetälskesjukhuset som fanns där. 1889 blev det mentalsjukhus enbart för kvinnor och många tillbringade hela sina liv där och behandlades med metoder som arbetsterapi, varma och kalla bad, tvångströja, isolering och ishjälm.

2. De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa. Berättarjaget, en ung författare, bor på en ö vid en liten flod som endast är tre meter bred. Henne mor var skulptris och fadern ornitolog. Föräldrarna, som nu är döda, hade ovanligt gott minne vilket inte var hälsosamt. Minnespolisen for omkring på minnesjakter. Saker och ting försvinner ifrån ön. I och med det förväntas människor också utplåna minnet av det som försvunnit. Berättaren/författaren skriver romaner om förluster.

3. Stormvarning av Maria Adolfsson är del två i Doggerlandserien,  har kriminalinspektör Karen Eiken Hornby två mord att hantera på Doggerlands nordligaste ö Noorö, ganska långt ifrån hennes eget hem på Heimö. På Noorö har hon sin mamma och en del andra, inte helt pålitliga släktingar.

Glad måndag

Carita på bloggen Debutsky´s Blog tycker inte att det är något fel på måndagar. De är precis lika bra som lördagar, söndagar och onsdagar och alla andra dagar. Därför har hon skapat Glad måndag där en kan dela med sig av sina positiva måndagar. Carita samkör dessutom med den äventyrlige Åke på bloggen NACKA 144.

Jag har länge odlat ett blåregn. Det finns där men blommar inte. Men plötsligt upptäcker jag att grannens blåregn har letat sig in till oss. Det är ett tilltag som jag verkligen uppmuntrar genom att dra lite i revorna som blir fler och fler. Hoppas att de trivs så att blommorna blir fler och fler.

En smakebit på søndag v. 23 2025

 

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger driver en söndagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers förstås. Min Veckans smakebit på søndag kommer ifråm boken Kvinnorna på Weyward Cottage av Emilia Hart.

"Stugan ligger tryckt mot marken, som ett ängsligt djur. Stenväggarna är ljusa av ålder och täckta med lager av murgröna. Stugans namn är inkuret med sirliga okstäver i dörrens övedstycke: Weyward. Ett märkligt namn  på et hus. Dörren ser murken ut, och från den nedre delen losdnst den grön färgen i långa flagor. Det gammaldagslåset är stort och täckt av spindelväv. Kate rotar i handväskan efter nycklar. Det klirrande ljudet bryter morgonens tystnad och något prasslar till i buskaget bredvid stugan och får henne att hoppa högt. Kate har inte varit inne i stugan sedan hon var barn - för länge sedan, då hennes pappa fortfarande levde. Hennes minnen av stugan - och av gammelfasgen - är dimmiga och dunkla. Ändå blir hon överraskad över känslan hon känner. Det är ju bara ett hus. Och hon har ingen annanstans att ta vägen."

Veckans mening v. 23 2025

MIN

Robert på Bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av en mening som av den ena anledningen eller den andra fått ossatt stanna upp. Min Veckans mening v. 23 kommer från  Jag ville leva på djupet. Essä av Peter Handberg (som i samband med den här boken gav ut ett stort urval av Thoreaus dagböcker på svenska.)

"Lika fraktmässigt som alla andra "resenärer" åkte jag bil, buss, pendeltåg, rullband och rulltrappor, checkade och loggade in och ut i systemen, kollade mejlen, försäkrade en bister man med revolver i hölstret att jag inte tänkte skjuta presidenten, lämnade fingeravtryck, blev fotograferad, åkte bil och tåg och bil och så, efter blott några minuters promenad, såg jag den spegelblanka sjön ute i skogen och efter ytterligare några steg, när jag muttrande hasade mig nedför en upptrampad slänt  i tunna gymnastikskor, stoppade jag ett finger i Waldens mörka vatten och väckte som med ett trollspö en bild till liv som var nästan 175 år gammal."      

Fem en fredag v. 23 2025: Distraktioner

elisamatilda: Fem en fredag v. 23: Distraktioner 

1. Vad är du på väg att avsluta? Tömning av en bokhylla
2. Var ligger ditt fokus just nu? På höstens program
3. Vad ser du fram emot härnäst? Läsecirkelhelg i sommarhuset
4. Vad hoppar du aldrig över i din morgon- eller kvällsrutin? På morgonen: Alltid ett glas vatten. På kvällen: Tandborstning
5. När firade du senast något? Idag firar jag Nationaldagen (i ösregnet)