Helgfrågan Sommar v. 27 2024

Mia har bestämt sig för en Helgfråga Sommar där vi tipsar varandra om utflyktsmål, bra TV - serier, läsning, musik, mm.

Jag kan genast tipsa om en bok som jag har bingelyssnat på i nästan två dagar. Andnöd (länkat till Bokus) av Amy McCulloch. Jag läste nyligen om den på ett par bloggar och blev omedelbart intresserad och laddade ner den som e-ljudbok. Trots att jag inte var riktigt förtjust i uppläsaren har jag lyssnat varje vaken minut känns det som. Cecily Wong, journalist på fallrepet, ska bestiga världens åttonde högsta berg, Manaslu, 8 163 m ö h, för att få göra en intervju med en världsberömd bergsbestigare, Charles McVeigh, som klättrar utan rep och syrgas. Mycket står på spel för Cesily. Hon skriver för tidskriften Vildmarksäventyr och hennes chef gör ingen hemlighet av att hon egentligen inte tror att Cecily är rätt person för uppdraget. Cecily får inget betalt förrän hon presenterat sin artikel. Jo, resan, kanske. Cecily är orädd och egentligen ganska dumdristig ibland, men som regel tar hon sig ur de prekära situationen hon ställer till för sig själv. Amy McCulloch blev själv yngsta kanadensiska kvinna att ha bestigit Mansalu i Himalaya. Hon är en van klättrare och kan branschen vilket ju också framgår av berättelsen. Det blir mycken syrgas, kyla, storm, laviner is och snö och som om inte det vore nog rör sig en mördare i gruppen av mer eller mindre proffsiga bergsbestigare. Cecily hör tunga steg utanför sitt tält i natten och en speciell visslad melodi. Det är ohyggligt spännande. Jag uppskattar nog klättringen och alla fakta omkring den allra mest. Jag misstänker nästan alla männen i gruppen i tur och ordning för att vara mördaren och kanske tycker jag att det blev det några fnurror på tråden för mycket alldeles på slutet. Men det är petitesser och ska inte hindra någon från att läsa boken.

Titel: Andnöd

Författare: Amy McCulloch

Översättare: Gabriel Setterborg

Förlag: Modernista

Tryckår: 2024

Antal sidor: 389

Mrs Ganapathys blygsamma triumf

Ugglan & Boken: Novellresan juli: Indien

Första Indien - novellen: Mrs Ganapathys blygsamma triumf. Av Manjula Padmanabhan

Redan klockan sex på morgonen har mrs G tagit det första av tre dagliga bad. Nu sitter hon och grubblar över sin hopplösa yngsta dotter. De två äldsta har skött sig exemplariskt och är därtill mycket vackra. De har gift sig med bra män och fått trevliga, välartade barn. Men den yngsta. Hon har envisats med att flytta från hemmet i Madras till Bombay för studier. Hon har klippt håret väldigt kort - som en igelkotte - och bär jeans och säckiga skjortor. Vilken indisk man vill ha en sådan hustru? Mrs Ambu en barndomsväninna till mrs G har två söner som studerat i USA. Nu har de återvänt till Indien för att skaffa sig indiska hustrur. Ryktet går; det köps dyrbara sariblusar, smycken och sandaletter. Mrs G:s hem blir en sorts sambandscentral. Mödrarna preparerar sina döttrar, men ingen tänker på mrs G:s yngsta i sammanhanget. Förväntningarna trissas upp. Alla kommer att träffas vid en bröllopsmottagning. Då visar det sig att den yngste, mest attraktive unge mannen har funnit sin brud i Bangalore. Mrs Ambu har alltså bara en son att visa upp och den sonen vill ha en modern hustru. Och plötsligt kommer mrs Ambu att tänka på Anjalie, mrs G:s yngsta. Skulle Anjalie vilja träffa mrs Ambus äldste son? Mrs G:s svar känns bra både för henne och läsaren.

Översättare: Boel Unnerstad

Ur Kärlek, uppror och kardemummakärnor. Berättelser från Indien. Tranan 2001

Tisdagstrion v. 27 2024: Bästa läsningen under första halvåret 2024

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 27: Bästa läsningen under första halvåret 2024

1. Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén, född 1988, måste sägas vara en ovanlig debut. Författaren, doktorand i sociologi, forskar om manlighet och känslor på den norrländska landsbygden. Hennes protagonist är Bo, 89, som lever ensam i sin lägenhet så när som på jämthunden Sixten. Hemtjänsten besöker honom allt oftare. Hustrun, Fredrika, har fått flytta till Brunkullagården i Östersund efter det att hon blivit höggradigt dement. Bo saknar henne mycket och har en av hennes sjalar i en burk för att bevara doften av henne. Bos gradvisa åldrande och tilltagande ensamhet är rörande och skrämmande. Romanen borde vara kursbok och över huvud taget läsas av många.

2. Kniven i elden av Ingeborg Arvola Författaren Ingeborg Arvola är född i Tromsø. Kniven i elden (2022) är hennes genombrottsroman som kommit på svenska i år i översättning av Marianne Mattsson. Undertitel: Sånger från Ishavet. Tiden är 1860 - talet och miljön är Nordkalotten. Huvudperson och berättare är Brita Caisa Seipajærvi, 35, mor till två söner som dessvärre har två olika fäder. Brita Caisa är inte gift med någon av fäderna och hennes livsvillkor är inte de bästa. Under fyra söndagar får hon lida kyrkostraff under gudstjänstfirandet för sitt umgänge med gift man.

3. Tabita av Iben Mondrup. Författaren är danska och bodde femton år under sin uppväxt i Grönland. Hennes roman, Tabita, tilldrar sig i byn Upernvik  i Grönland och Humlebæk i Danmark. Eva och Berthel är välbeställda danska handelsmän i byn. De har ett hembiträde som heter Abelone. Hon är 25 år och har redan tre barn som ingen riktigt vet vem som är far till. Barnen i Grönland i mitten på 60 - talet är ofta lortiga och fulla med löss, tycker fru Eva, men de går ju att tvätta av och adopterar två av dem, Tabita och lille Vitus.

Sommarregn

En stugby i skotska högländerna. Det regnar och alla semesterfirarna har det riktigt trist. De är i skiftande åldrar från pensionärer till riktigt små barn. Någon är där för att de alltid varit där om somrarna. Någon annan längtar hem och lovar sig själv att aldrig komma tillbaka. Tonårsflickan Becky vill bara dö. Det finns inte ens wifi i stugan. Ett rådjur vaktar sitt lilla kid och räven letar mat till ungarna. Det är årets längsta dag i romanen Sommarregn av Sarah Moss. Småbarnsmamman Claire får en timmes egentid av maken Jon, som är lärare. Han tar barnen och går ut i regnet. Claire vankar omkring och funderar över sina alternativ; bada, måla tånaglarna, sova, städa, läsa? Slutligen brygger hon två stora koppar té och går ut med till sin man i regnet. Jordugglan överväger också sina alternativ. Får hon inte mat snart så dör hon. Ger hon sig ut i regnet tynger vingarna ner henne och hon hamnar på marken och blir ett lätt byte för en räv, till exempel. Ett fint grepp det där med att även skildra djurens situation i det grå regnvädret. Sarah Moss har skrivit en annorlunda sommarroman. Jag blir nyfiken på att läsa mer av författaren. Thrillern Offermur finns sedan 2021. Båda romanerna är översatta av Rose-Marie Nielsen vilket ju bara det borgar för kvalitet.

Titel: Sommarregn

Författare: Sarah Moss

Översättare: Rose - Marie Nielsen

Förlag: Atlas

Tryckår: 2024

Antal sidor: 199

Novellresan juni 2024: Skärgården

Jag tar ett samlat grepp om månadens uppdrag att läsa skärgårdsnoveller. Jag lånade hem Iskalla ögonblick. Tio skärgårdsberättelser av Viveca Sten. Tidigare har jag nog sett en eller annan del av Morden i Sandhamn i TV. I Iskalla ögonblick möter en olika karaktärer ur Stens författarskap; och först och främst Thomas och Nora. I dessa tio minideckare får en kika in bakom kulisserna, säger författaren. Jag läste bl. a. Gömt i det förflutna. En livslång sorg och saknad får sin chockerande förklaring.

🐈‍⬛Därefter läste jag två väldigt korta och väsensskilda noveller av Tove Jansson i ett och samma lilla Novellix - häfte. Katten handlar egentligen om två katter. Sophia och farmor är på ön. Sophia jobbar ihärdigt med den lilla katten Ma Petit - i vardagslag Mappe - men Mappe hade sin egen uppfattning om allting och det var alltid Mappe som hade rätt. Sophia tycker att det där med kärlek är ett problem. Ju mer en älskar någon desto mindre kärlek får en tillbaks. Farmor instämmer. Så är det. Mappe växer och börjar jaga. Åtskilliga små fåglar får sätta livet till och alla måste stolt bäras in och visas upp. Sophia står inte ut. Hon önskar att Mappe aldrig blivit född. Eller att hon själv aldrig blivit född. En dag kommer Övergårds på kaffe och Sophia hittar en vit, tillgiven katt i båten. Raskt byts Mappe mot fromme Svante med en flaska rom som underpant. Och nu blir Sophia älskad så det räckte och blev över. Till slut står henne kärleken upp i halsen och hon förstår att det egentligen är Mappe hon älskar.

Novellen Ön inleds: Det är förvånansvärt många människor som går omkring med drömmen om en ö. - Ön; äntligen det privata, det avlägsna, det intima, en avrundad helhet utan broar och staket. Man går barfota, kläderna bleknar och mjuknar och håret tar formen och färgen av strandgräs. Man lyssnar annorlunda; gamla tankar förnyas eller dör ut. Så småningom blir livet på ön annorlunda. Fåglarna tystnar och vattnet blir kallt. Det blir mörkt och kusligt. Fotogenlampan måste tändas. Stadsmänniskorna fladdrar iväg i förskräckelse. "Du sommarkräk, tänker man. Du tror du att du älskar din ö och har aldrig uthärdat en vinter tillsammans med den." Men - i båten halvvägs till fastlandet - kommer en obehärskad längtan efter ön.

Bland mina egna böcker hittade jag Noveller nu. En svensk antologi från 50 - tal till 70 - tal. I den hittade jag Jag hette Marina (Afrodites död) av Ralf Parland; en suggestiv novell med mytiska inslag. Den blev jag helt fascinerad av. Den inleds som följer: Vågorna de viga risslar i mitt strandgrus: solflätat vatten klänger uppför mina bara ben, skummande, svämmande, vändande ned i sitt eviga kar. Poetiskt och tidlöst; med en vågrörelse genom hela berättelsen som tilldrar sig på en ö.

En smakebit på søndag v. 26 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås. Min smakebit v. 26 kommer från sidan 77 i Spridda över jordklotet av Yoko Tawada.

"Ursäkta mig, jag har hört att det ska hållas en umami - festival här idag." Hon gjorde en grimas och svarade: " Umami? Är det någon indisk gud eller något? Det har vi inte här." Jag visste av erfarenhet att kvinnor som hon med långa lösögonfransar, tjockt lager läppstift, enormt uppförstorade bröst och högklackade skor inte gillade sådana som mig som flyttar över från ett kön till ett annat. Men eftersom hon varken hade gjort narr av mig eller sagt något sårande bestämde jag mig för att betrakta henne som vidsynt. Att hon trodde att umami kunde vara en indisk gud tydde dessutom på att hon kanske hade ett öppet sinne när det gäller andra kulturer. Jag sade därför halvt om halvt raljerande :"Har ni någon annan indisk gud då?" Hon svarade med allvarlig uppsyn: "Javisst, det är klart att vi har. De är ju mycket populära. Titta, där borta står buddhor och Ganesha - figurer. Alla kostar en euro." Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 26 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng på! Och länka i kommentarsfältet!"

"En kollega till mig som forskade i litteratur hade sagt att menyer är en litterär genre." 

Min Veckans mening v. 26 kommer från sidan 30 i Spridda över jordklotet av Yoko Tawada. I översättning av Vibeke Emond