Liljorna på marken

Idag var det matiné kl 16.00 i Svt 1. Liljorna på marken (1963) efter en roman med samma namn av William Edmund Barrett. En ung, vacker Sidney Poitier (1927 - 2022) fick en Oscar för sin roll som den kringvandrande diversearbetaren Homer Smith. Under en bilfärd behöver ha skaffa vatten till bilen och råkar då på en liten grupp nunnor från Östtyskland anförda av moder Maria. De lever ytterst spartanskt; de har inget kapell och inga pengar. Men moder Maria tror på bönens makt och ser Homer som sänd av Gud. Han ska bygga deras kapell. Nunnorna kan inte engelska och Homer kan inte tyska. Då och då kommer en ambulerande präst som verkar ha problem med spriten och som också saknar ett kapell. Homer försöker ge sig iväg gång på gång, men på något sätt blir han kvar i alla fall. Homer lär nunnorna engelska; han lär dem sjunga på ett sätt de inte är vana vid och de har det ganska trivsamt i största allmänhet. Homer charmar alla som kommer i hans väg. Lyckligtvis hittar han en sylta där han kan få en ordentlig frukost för det kan nunnorna inte erbjuda. 1997 och 2007 var Sidney Poitier bahamansk ambassadör i Japan.  2009 tilldelades han Frihetsmedaljen, USA:s högsta civila hedersbetygelse, av president Barack Obama.
 

Veckans kulturfråga v. 9 2023

enligt O: Veckans kulturfråga v. 9 2023: Vilka beskrivningar får dig att vilja läsa en bok? Vilka avskräcker?

Jag läser gärna böcker från främmande länder och böcker som beskriver verksamheter jag inte känner till. Vissa historiska böcker lockar; gärna släkthistorier som samtidigt speglar en tid och ett samhälle. Titlar kan ju ibland utgöra en sorts beskrivningar liksom omslag. Böcker som beskrivs som innehållande psykologisk  karaktärsskildring lockar ofta.

Böcker som avskräcker är de som beskrivs som tegelstenar, romantiska, humoristiska, feel - good, SF, fantasy, vampyrskildringar, skräck - och zombieskildringar

Tisdagstrion v. 9 2023: Någon/flera av de sju dödssynderna

 

Ugglan & Boken: Tisdagstrion Vecka 9: Någon/flera av de sju dödssynderna i handling, titel eller på omslag (högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede eller lättja)

1. William Faulkner, Stormen och vreden. (1897 - 1962) fick sitt Nobelpris 1949. Han är den amerikanska söderns skildrare och räknas bland förnyarna av romankonsten.Liksom de flesta av Faulkners romaner utspelas Stormen och vreden i det av författaren påhittade Yoknapatawpha County. Det är en skildring av familjen Compsons tragedi och upplösning. I de tre första delarna berättar familjens tre bröder, Benjamin, Quentin och Jason, i var sin mardrömslik inre monolog om sin egen och familjens historia. I det fjärde kapitlet framträder den allvetande författarens röst för att skildra den svarta hushållerskan Dilsey.

2. Ivan Gontjarov, Oblomov som har lättja som huvudsysselsättning. En fullständigt oemotståndlig typ i all sin absurditet. Jag läste boken långt innan bloggen fanns och blev väldigt förtjust i den. Oblomov bor i St Petersburg. Han bryr sig inte om att inkomsterna från hans gods Oblomovka blir allt lägre. Han orkar inte gifta sig med flickan Olga som är kär i honom så hon gifter sig med Oblomos tysk-ryske vän Stolz. Stolz är den som ger upphov till termen oblomoveri, något som han tycker kännetecknar den ryska folkkaraktären

 

Gilead av Marilynne Robinson. Protagonisten i romanen är den älskvärde, mångfacetterade 76- årige prästen John Ames. Han älskar livet och sin lille 7 - årige son. Han är ödmjuk och humoristisk och gläds över de små tingen i tillvaron. John Ames är en mycket mänsklig präst vars största synd är avund.

Bonus: Klimatsynda! : så räddar vi planeten med lust, lättja, girighet, vrede, avund, högmod & frosseri av klimatoptimisten Mattias Goldmann

Straff

Straff av Ann-Helén Laestadius handlar om några  samebarn som har det gemensamt att de tvingats gå i nomadskolan och därmed skilts från sina renägande föräldrar i månader i sträck. Här är tiden 50-tal. Dessutom möter en dem trettio år senare som vuxna. Fortfarande bär de sina upplevelser från nomadskolan med sig, såväl fysisk som psykiskt. Husmor på skolan, Rita Olsson, är rent omänskligt hård mot de små sjuåringarna hon är satt att ta hand om. En och annan lärare försöker mildrabarnens sorger och smärtor men det går bara så länge som husmor inte upptäckt dem. Rita Olsson är ett hår av hin; jag kan tycka att hon är lite väl fyrkantigt tillyxad. Hon förbjuder de små att tala samiska och de får inte jojka. Ingen vågar protestera. Dessutom har de mobbaren Nilsa som är fullkomligt oberäknelig och dessutom gärna sätter andra i klistret. Författarens tidigare roman, Stöld, var jag oerhört förtjust i. Med små medel gör hon starkt intryck på läsaren. I Straff är är berättartekniken annorlunda; ruffare och grövre. Kapitlen från 50 - talet varvas med dem från 80 - talet. Kulturen kännetecknas av ordknapphet och svårigheter att uttrycka känslor. Barnen har fina föräldrar - i de flesta fall. De har äldre syskon och far - och morföräldrar. Varför får ingen veta? En lider med de små. Ett av de utsatta barnen, Marge, skaffar sedan som ensamstående en adoptivdotter vid namn Estela. Hon reflekterar över att hon ju gör samma sak mot Estela som de vuxna gjort mot de små barnen som skickas till nomadskolan. De har blivit uppryckta ur sin trygga hemmiljö; från föräldrar, syskon och renar. De lär sig att skämmas för samiskan och samedräkten. De kommer senare att få identitetsproblem och svårigheter i relationer. Straff är en lärorik bok. Ann - Helén Laestadius tror mycket på folkbildning och den bidrar hon verkligen till. Hon vill sprida kunskaper om samernas historia och nuvarande förhållanden. Ett stort plus i boken är ordlistan i slutet. Straff är del två i en tänkt trilogi.

Titel: Straff

Författare: Ann - Helén Laestadius

Förlag: Romanus & Selling

Tryckår: 2023

Antal sidor: 423

En smakebit på søndag v. 8 2023

 

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Ofta hejdade sig mamma mitt i en av alla de otaliga uppgifter som hela tiden avlöser varandra under en kvinnas dag (sopa gården, sprita och sortera bönorna, rensa durran, luckra upp jorden, gräva upp sötpotatisen, skala bananerna innan de tillagas...) och ropade på oss, de tre yngsta flickorna som fortfarande fanns kvar hemma, inte med de namn som vi hade fått när vi döptes, Jeanne, Julienne, Scolastique, utan med våra riktiga namn, de som pappa hade gett oss när vi föddes och vars betydelse alltid blev föremål för tolkningar och tycktes skissera vår framtid: "Umubyeyi, Uwamubyirura, Mukasonga!"

Från sidan 7 i Barfotakvinnan av Scholastique Mukasonga. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 8 2023

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Veckans mening v. 8: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på." Min mening kommer från Hemfärd till glömskan av Kjell Espmark.

Att lära sig leva i ögonblicket  

när man strax ska ta avsked från det -
 

Fem en fredag v. 8 2023: Veckan som gått

 elisamatilda: Fem en fredag v. 8: Veckan som gått

1. Blev det någon semla (i någon form) i veckan? Nej, men jag får nog en minisemla idag
2. Hur firade du din senaste födelsedag? Den firades lite nu och då eftersom den är mitt i semestern
3. Vilken var den senaste listan du gjorde? Igår gjorde jag två. En packlista för weekendresa och en liten kom-ihåg-lista för dagen idag.
4. När väntade du senast på en hantverkare? För tre år sedan. Han gjorde trappräcken
5. Vilken serie eller film har du senast börjat titta på? Kombattanterna på Netflix. Första världskriget