måndag 23 maj 2022

Anne på Grönkulla

Anne på Grönkulla av den kanadensiska författaren Lucy Maud Montgomery, 1874 - 1942, kom ut 1908 och blev omedelbart en succé. Alla föll för den rödhåriga, fantasifulla flickan Anne Shirley. Redan 1909 kom den på svenska och sedan har det kommit några översättningar till, men det är först nu som det finns en fullständig översättning utan tidigare utgåvors strykningar och tillägg. Den är gjord av Eva Ström. Det är mycket länge sedan jag läste Anne på Grönkulla första gången så är väldigt roligt att läsa om den. Jag förvånar mig över hur fräsch den känns. Jag faller återigen som en fura för den lilla magra flickan med det röda håret, de stora ögonen och de spinkiga benen. Och en kan bara beundra henne som orkar hålla humöret och hoppet uppe genom allt som hänt henne. Och att hon dessutom får höra att hon egentligen skulle vara en pojke och tas emot med armbågen av den barska Marilla Cuthbert, som är lika hjärtlig som ett sandpapper. Matthew Cuthbert, brodern, bestämmer sig tämligen snabbt för att Anne Shirley bör få stanna även om hon inte är en pojke. 11 år är hon när hon kommer till den lilla byn Avonlea på Prins Edward Island i Kanada. Anne får snabbt en bästa vän i Diana Barry och ganska snart kan hon räkna byns leading lady, fru Rachel Lynde, bland sina vänner. Det händer mycket omkring henne; hon pratar ihjäl Marilla; hon namnger sjöar och skogar med romantiska namn; hon läser Ben Hur och dikter av Alfred Tennyson och hon är mycket duktig i skolan. Men geometrin är ett stort bekymmer. Idén till romanen fick LM Montgomery när hon såg en annons i en tidning. Ett äldre par annonserade efter en pojke som kunde hjälpa dem med arbete på gården men fick en flicka istället. Översättaren, Eva Ström, och hennes dotter, Anna Vogel, bokförläggare, språkforskare och författare, reste till Prins Edwards Island för att vandra i LMM:s/Annes fotspår. De fann att naturen var lika överväldigande som LMM beskrivit den och som de tyckt varit lite väl översvallande. De såg huset med de gröna gavlarna, den vackra sjön, de orange bergen och de olika naturtyperna. Och författaren är ingen idylliker. Det finns mörka stråk i Anne på Grönkulla. För ca tio år sedan kom det fram att författaren troligen begick självmord, 67 år gammal. Nu undrar vän av ordning om det månne kommer någon nyöversättning av de följande delarna?

Selfie nr 21


Kicki på travarenskennel står får Selfie nr 21

1. Drömyrke: Generalsekreterare i FN

2. Drömresa: Nippon (dvs Japan)

3. Önskedröm:  Nyval i Ryssland

4. Sanndröm:  Datorkrasch

5. Mardröm:  Hot mot barn och barnbarn

6. Drömställe: Nippon


7. Drömdjur:
Nihon teria (Japansk terrier)

8. Drömmiddag: Asiatiska revben med het kålsallad

9. Drömman/Kvinna: Dag Hammarskjöld

10. Drömsemester: Deltagande i japansk språkkurs i Kofu

11. Drömserie på TV: Ubåten (Das Boot)

12. Dröm, vilken som helst: Nytt tak

söndag 22 maj 2022

En smakebit på søndag v. 20 2022

 "Jag vill inte gifta mig med Morufu", säger jag. "Vem ska ta hand om er själv? Kayus och Born - boy är pojkar. Dom kan inte laga mat. Dom kan inte tvätta kläder och sopa hemmet." - "I morgon kommer Morufu ta med fyra getabockar hit till tomten här." Pappa håller upp fyra tunna fingrar och börjar prata engelska. "En, två, tre, fyr", säger han medan spottet flyger och landar på min överläpp. "Han ska ta med höns också. Riktiga värphöns, mycket dyra. Säck med ris, två stycken. Och pengar. Det har jag inte berättat. Fem tusen naira, Adunni. Fem tusen Jag har ett vackert flickebarn här hemme. I din ålder ska du inte bo hemma. Du borde ha fött åtminstone ett om inte två barn vid det här laget."

Från sidan 33 i Flickan som fick en röst av Abi Daré

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser, Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR .

lördag 21 maj 2022

Veckans mening v. 20 2022

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en läsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening ur vår läsning som av någon anledning fått oss att stanna upp. Min mening kommer från sidan 13 i Eurotrash av Christian Kracht.

"Man måste bara lämna henne i fred med sitt älskade Fenobarbital, lådorna med uselt Fendant - vitvinsflaskan med skruvkork för sju francs och femtio centimes - och den varje vecka av - och sedan återbeställda prenumerationen på Neue Zürcher Zeitung och de medelmåttiga expressionistiska målningarna som hennes man, min far, hade skänkt henne i äktenskapet, medan han naturligtvid själv behållit bilderna av Nolde, Munch och Kirchner, som han samlat ihop i DDR med Lothar- Günther Buchheim, hoprullade under sängen på sitt château vid Genèvesjön, där han hade bott efter skilsmässan från min mor."
 

fredag 20 maj 2022

Fem en fredag v. 20 2022: Om

 elisamatilda: Fem en fredag v. 20: Om

1. Om du kunde se en film igen för första gången, vilken skulle det vara?


Vägvisaren av Akira Kurosawa, Borta med vinden av David Selznick och Doktor Zjivago av David Lean (för Julie Christies skull)


2.Om du kunde begå ett brott och inte åka fast, vad skulle du göra?

Eliminera Putin och hans oligarker. Fast det skulle väl knappast räknas som ett brott


3. Om du skulle vara expert i ett ämne, vilket skulle det vara?

Hjärnkirurgi


4. Om du kunde skriva en toppsäljande bok, vad skulle du skriva om?

Människans oändliga ensamhet


5. Om du kunde lägga till en sak i din dagliga rutin, vad skulle det vara?

Yogapass

torsdag 19 maj 2022

Helgfrågan v. 20 2022


Mia undrar i sin helgfråga v. 20 om vi har någon mer i familjen som läser.

Jag kan inte säga annat än att hela familjen läser. Inte minst barnbarnen.

Maken läser dessutom en del tidskrifter och just nu en bok om Ukraina.

Bild: Heminreda
Om vi hade haft katt hade det säkert varit en läsande katt

Så mye hadde jeg

Den norska författaren Trude Marstein, född 1973, har gått författarskolan i Trøndelag. Hon har läst psykologi, pedagogik och litteraturvetenskap. Debuten kom 1998 med Sterk sult, plutselig kvalme. Den fick hon Tarjei Vesaas debutantpris för. 2006 får hon sitt stora genombrott med romanen Göra gott. Trude Marstein skildrar vardagen i norsk medelklass med precisa iakttagelser. I Så mye hadde jeg heter huvudpersonen Monika. En följer henne från det att hon är 13 år tills hon närmar sig 60. Författaren gör nedslag med några års mellanrum i hennes liv och skannar av läget. Hon väver skickligt in det som hänt i mellantiden utan att det egentligen görs någon resumé. Hur förhåller det sig med Monikas relationer till föräldrarna och systrarna? Vad sysslar hon med för tillfället? Och - framför allt - vilket manligt sällskap är det som gäller. Monika vill vara fri, tror hon, men hon förmår ändå inte ta vara på den "lediga" tiden mellan de olika pojkvännerna. Den unge lastbilschauffören, Bob, som hon träffar på en familjesemester är raka motsatsen till den betydligt äldre professorn Roar, som får Monika att släppa allt vad hon har för händer vid minsta vink. Han är en av de få som lämnar Monika. Det är vanligen hon som lämnar. Geir, en trevlig, mogen man som dessutom är kock, blir far till Monikas dotter Maiken. Men inte ens han förmår behålla Monika. Hon fruktar den stillastående vardagen och familjefångenskapen. En viss utveckling genomgår hon med tiden och i slutet av romanen verkar hon ha resignerat. Men jag håller ingenting för otroligt. Så mye hadde jeg är en mycket skickligt skriven roman. Trude Marstein är en kompetent psykolog och hon förmår förmedla sina iakttagelser. Norskan (bokmål) är väldigt lättläst. På svenska heter romanen Jag hade så mycket. 

Titel: Så mye hadde jeg

Författare: Trude Marstein

Förlag: Gyldendal

Tryckår: 2018

Antal sidor: 431