tisdag 26 april 2022

Tisdagstrion v. 17 2022: 1800 - talet

Ugglan&Boken: Tisdagstrion v. 17: 1800 - talet

1. Bremer (1801 - 1865) av Carina Burman

”likasom kjortlar flor och schalar äro särdeles hinderliga vid gärdesgårdars överstigande” var kvinnans levnadsförhållanden till hinders vid resor. ”Det hakar fast överallt.” Sådana problem blev färre med åren, även om klädseln inte blev mindre komplicerad. Fredrika Bremer var mycket intresserad av människor, politik, religion och kvinnofrågor och hon ville inte begränsa sig till Sverige enbart. Egentligen tyckte hon inte om att resa men hon började försiktigt, med småresor till grannländerna, men hennes längtan stod egentligen till Amerika. Framför allt var hon intresserad av kvinnornas villkor.

2. Awakening av Kate Chopin

I sekelskiftet mellan 18 - och 1900 - talen fanns det en massa intressanta kvinnor på olika håll i världen som skrev om kvinnors förhållanden och om kvinnor som bröt med sociala konventioner. En som blev utfryst av sin samtid och avbröt sitt författarskap när hon stod på toppen var Kate Chopin från St. Louis (1850 - 1904) i amerikanska södern. Hon skrev noveller från början och fick allt som oftast ändra i dem för att inte stöta sig med samtiden. När hennes roman, The awakening, kom ut 1899 kritiserades den så hårt att författaren slutade skriva.

3. Rött och svart av Stendhal

Stendhal var oförstådd av sin samtid, men i våra dagar ansedd som en av 1800-talets största författare. Efter ett äventyrligt liv med resor kors och tvärs i Europa fastnade Stendhal för Italien, passionernas hemland. Där skrev han sitt första mästerverk, Rött och svart, 1831. Berättelsen skildrar den unge Julien Sorels uppgång och fall i en bördsfixerad borgerlighet, som han samtidigt åtrår och föraktar. Två kvinnors passion för Julien driver dem att kasta alla sociala hänsyn överbord och följa sin unge älskare ända till hans tragiska slut.

måndag 25 april 2022

Selfie v. 17 2022: Före - efter

Klimakteriehäxan: Selfie nr 17 2022: Före - efter

1. Före jobbet: Lång studietid

2. Efter examen: Direkt ut i arbetslivet

3. Före badsäsongen: Tådopp i havet

4. Efter påsk: Postpåsk

5. Före resa: Koll av att-ha-med-på-resan-lista

6. Efter resa: Anpassning till vardagen

7. Före fest: Noggrant klädval

8. Efter fest: Lättjefull vila

9. Före insomnandet:  Avlyssning av "godnattsaga"

10. Efter tv-kväll: Avstädning

11. Före val av film: Grundlig research

12. Efter SELFIES:  Hanif Bali, Mina nio liv

söndag 24 april 2022

En smakebit på søndag v. 6 2022

"Fransiska W till Maria L Rosenvik d. 1 juni  18...

Här är jag nu, kära Maria, i mitt eget hus och hem, vid mitt eget skrifbord, med min egen björn. Och vem är björn? frågar du väl. Hvem skulle han vara, om ej min egen man? Jag kallar honom björn, emedan - det ej vill falla sig annorlunda. Jag sitter nära fönstret. Solen går ned. Två svanor simma i sjön och fåra dess klara spegel. Tre kor - mina kor, stå på den gröna stranden, stilla, feta och fundersamma, och tänka visst på ingenting. Hvad de är trefliga! Nu kommer pigan med pall och stäfva. Den herrliga mjölken på landet! Men hvad är ej godt på landet? Luft och menniskor, mat och och känslor, jord och himmel, allt är friskt och upplifvande der. Nu måste jag föra dig in i mit bo, nej! jag måste börja längre bort, upp på backen, hvarifrån jag för första gången såg dalen där Rosenvik ligger. Backen är några mil in i Småland. Ser du en dammig vagn på höjden? I den sitta björn och hans fru. Frun koxar nyfiken ut, ty framför henne ligger i aftonlugnet en dal så skön."

Från sidan 3 i Grannarne av Fredrika Bremer. 1837

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR
 

lördag 23 april 2022

Veckans mening v. 16 2022

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrina ord driver en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi väljer ut en mening som vi stannat upp inför av den ena eller den andra anledningen. Min mening kommer från sidan 141 i Ia Genbergs bok Detaljerna

"När jag besöker Birgittes grav på Skogskyrkogården undrar jag hur hennes liv hade gestaltat sig utan oron, men det är lika svårt att tänka sig som en dag utan väder."

fredag 22 april 2022

Fem en fredag v. 16 2022: Ysch

 elisamatilda: Fem en fredag v. 16: Ysch

Usch har jag hört och säger ofta själv. Isch, sa min mamma. Men ysch har jag aldrig stött på tidigare. 

1. När blev du senast störd av ljud?

Det blir jag ofta. Igår senast

 
2. När senast höll du något hemligt?

Det gör jag ofta. Allt behöver inte sägas. Och om någon säger något till mig i förtroende tiger jag som muren. Avslöjar inte ens om vi blir osams.  

 

3. Vad är den längsta period du inte pratat?

Någon dag, tor jag. I sommarhuset vid havet. Fast antagligen har jag talat med rödhaken och Maggan (ekorren)

4. När är du som mest högljudd?

När jag ska försöka få min man att höra vad jag säger  

5. Vilket ljud ger dig mest obehag?

Motocykel som kör för fort och på högt varv åstadkommer ett ljud som skär genom märg och ben. Motorsåg är också jobbigt.

torsdag 21 april 2022

Helgfrågan v. 16 2022


Helgfrågan v. 16: Mia undrar om vi sett något i förlagens sommarkataloger som vi vill läsa. Klart att det finns. Jag tänkte dessutom läsa lite som jag inte hunnit med under våren. Jag såg en ny vacker bok av Nina Burton med titeln Variationer på imperfektum. Det är dikter. Omslaget är så vacker och titeln lockar också.

Fri. Om en uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi. Den handlar om flickan som växte upp i det stalinistiska Afghanistan och trodde att allt var gott och väl och hur det sedan blev i skiftet mellan kommunism och kapitalism. Det är en biografi.

onsdag 20 april 2022

The Vicar of Wakefield

Vi läste The Vicar of Wakefield i en av mina läsecirklar. Jane Austen lär ha varit förtjust i den här romanen som skrevs av Oliver Goldsmith och kom ut 1766 . Det var Goldsmiths vän dr Johnson som såg till att den blev utgiven när Goldsmith befann i penningknipa. Efter en lite trevande inledning - som säkerligen inte är Goldsmiths fel - kom jag igång med läsningen som sedan flöt galant. De övriga i cirkeln uttryckte något liknande. Den godhjärtade prästen hade en stolt och frispråkig hustru, Deborah, och sex barn.  Han hade också en liten personlig förmögenhet som familjen levde av. Lönen gick till de fattiga i församlingen. Inget samlande i ladorna. Han levde mera efter principen skåden liljorna på marken; de så icke ej heller skördar de. Det är inte riktigt Deborahs stil. Hon planerar för sina barn. Det går emellertid inte så värst bra för något av prästens barn och själv råkar han ut för det ena bakslaget efter det andra. Bl. a. brinner hans hus ner. När han inte kan betala sitt arrende (privatförmögenheten har försvunnit tillsammans med en trolös förvaltare) hamnar han i fängelse. Inte ens det sätter ner Charles Primroses humör. Han känner medlidande med sina medfångar och ser till att sysselsätta dem och att de kan tjäna pengar på det de gör. Romanen kritiserar rättssystemet. De rika skriver lagarna och de fattiga ska lyda dem. Förvecklingarna i The Vicar of Wakefield är många och en hinner undra många gånger hur det ska sluta. Någon gång har Oliver Goldsmith gjort det enkelt för sig, men det går att smälta. I början blir det lite övermäktigt med prästens godhet och förnöjsamhet. Men ganska snart antar han mera mänsklig gestalt; lite skadeglädje här och lite elakhet där, t. ex. när han "råkar" välta ut döttrarnas ansiktsvatten. Prästen avskyr smink, dans, teater och kortspel. Promenader, musik, jakt, danslekar, pantlekar och tedrickning är tillåtna aktiviteter. Måttlighet och dygd är fint. Frihet, jämlikhet och motstånd mot slaveri likaså. Charles Primrose tillryggalägger åtskilliga mil genom landet i olika ärenden, men ingenstans får en veta vad han ser på vägen. Miljöbeskrivningen är minimal. Inte heller får en veta hur folk ser ut eller hur de är klädda. Händelserna äger rum i ett tomrum. Äldste sonen George genomkorsar Europa till fots i något som kan närmast liknas vid en bildningsresa. The Vicar of Wakefield har drag av gotisk roman och här finns också spår av saga. Romanen räknas till the sentimental novels som kom ut vid den här tiden. Charles Primrose upplever sorger och bedrövelser som får en att tänka på Job. Men CP beklagar sig inte. Och hans tilltro till mänskligheten förblir orubbad. Hans troskyldiga naivitet och genuina godhet och värdighet får oss att älska honom. Med fel och brister. Döttrarna kan vara högljutt ogillande, men de vet precis när det är rätt och riktigt att göra som far säger. I läsecirkeln diskuterade vi boken både länge och väl och vi var helt överens om att The Vicar of Wakefield var ett bra val. (Valet var mitt!👀). Den svenska översättningen är gjord av Majken Johansson. Nästa titel är inte riktigt beslutad än.