Tisdagstrion v. 7 2022: Framtidsskildringar

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 7: Framtidsskildringar

1. Is av Anna Kavan. Is kom ut första gången 1967 och föreligger nu i nyutgåva på Modernista förlag i översättning av Disa Törngren som också gjorde den första översättningen till svenska 1977. Is handlar om tiden efter en kärnvapenkatastrof som utlöst en istid. Isen väller fram och vållar extrem kyla, hungerkravaller, laglöshet, terrorism och flyktingkris. Huvudperson i denna arktiska mardröm är en ung namnlös spröd flicka med skimrande platinablont hår.

2. Minnet av vatten av Emmi Itäranta. Romanens huvudperson är temästarens dotter Noria som går i lära hos sin far och också invigs som temästare en tid innan fadern dör. Det har varit oljekrig och och den globala uppvärmningen har förändrat världen dramatiskt. Kina har tagit makten över Europa, så även över Skandinaviska unionen. Vatten är en bristvara.

3. De förlorade minnenas ö av Yuko Ogawa. På en namnlös ö sprider sig glömskan som en epidemi. Saker har börjat försvinna från ön, och strax därpå även ur männi­skors minnen. En dag finns det inte längre några fåglar, en annan inga mera rosor. Men för ett fåtal lever minnena kvar, och för dem är tillvaron skräckfylld: de vet att den hemliga polisen kan få även människor att försvinna. Står på läslistan.  

Hjärtat

Jag hade inte läst så länge förrän jag tänkte att Daniel Bergman är sin fars son. Och sin mors. En viss kyla, som inte var så värst sympatisk, gjorde sig påmind. Men alltefter som jag läser vidare i biografin, Hjärtat, ändrar jag ståndpunkt. Det är helt förståeligt om Daniel Bergman har svårt med kärleken till sina föräldrar, Käbi Laretei och Ingmar Bergman. Dessa båda genier låter hela tiden sina karriärer gå före sonen. Käbei Laretei har en barnflicka vars främsta uppgift är att se till att sonen inte stör när hon spelar. Föräldrarna kallas inte mor och far eller mamma och pappa. De heter din farmor och din farfar i den bok han skriver som ett långt brev till sin dotter. Det markerar ett avståndstagande. En gång säger han helt sakligt till sin mor att han hatar henne. Hon tar det med fattning, men han kan se att det smärtar henne. Daniel Bergman har ALS och lider dessutom av ett hoppande hjärta. Han vet att han inte kommer att få uppleva dottern som vuxen. Därför väljer han att berätta för henne medan han orkar. Han förstår att dottern ibland är rädd för att vara ensam med honom ifall han skulle dö. Boken tilldrar sig på två plan och en får bakgrunden till hans situation och en del släkthistoria, det bergmanska arvet, som han tycker att dottern lyckligtvis har sluppit. Daniel Bergman känner sig ensam. "Precis så ensam som man blir när man aldrig har kunnat känna tillit. Aldrig litat på någon enda människa". Jag tycker mycket om Daniel Bergmans hantering av språket. Han har påtagligt lätt att uttrycka sig och man har en stark känsla av att han försöker vara rättvis. Boken är starkt berörande på olika sätt och av olika skäl. Daniel Bergmans halvsyster, Anna Bergman, kommer i vår ut med en biografi med titeln Jag och min skugga.

Titel: Hjärtat

Författare: Daniel Bergman

Förlag: Polaris

Tryckår: 2022

Antal sidor: 430

En smakebit på søndag v 6 2022

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.  Min smakebit kommer från sid. 54 i Sly  av Sara Strömberg. Fler smakebitar HÄR

"Pappa var ute på den inglasade balkongen när jag kom. Han satt i rullstolen med blicken i fjärran. Trots äldreboendets namn, Åres solglänta, var det alltid skugga här. Om solen sken rann den i bergsskrevorna mittemot. Bakom honom fanns rummet med alla fotografier, alla minnen, uppsatta på väggarna. Moraklockan, sovrumsbyrån och flera favoritböcker hade han också fått med sig. Men allt såg malplacerat ut och jag visste att han saknade huset varje dag. Snöskottningen, vedeldningen och isfläckarna hade till slut tagit det ifrån honom. Benen var insvepta i en yllefilt, de knotiga fingrarna plockade med det tjocka tyget. Så vana att alltid ha något att göra, nu i stort sett obrukbara."

Veckans mening v. 6 2022

 MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning  som han kallar Min mening. Vi delar med oss av en mening vi av den ena eller andra anledningen stannat upp inför i vår läsning. 

Min mening v. 6 kommer ifrån s. 181 i Sly av Sara Strömberg.  "Att stå nedanför okända huskroppar och främmande människors lägenhetsfönster, kanske för att man behövde fundera eller för att man väntade på någon, gjorde man bara i storstäderna, inte i Ånn."                             

Fem en fredag v. 6 2022: Skräp

elisamatilda: Fem en fredag v. 6: Skräp

1. Var finns mest skräp hemma hos dig?   Skräp och skräp, men på mitt rum. Böcker , tidningar, tidskrifter, papper

 

2. Hur många mejl finns i din inkorg?        Många viktiga mejl; omöjliga att kasta

 

3. Vad är det äldsta som ligger i din frys?  Inget särskilt gammalt. Äppelmos

 

4. Vad har du sparat som är trasigt?         Min gamla trasdocka

 

5. Vilket rum tar längst tid att städa?        Mitt; det är det stökigaste

Helgfrågan v. 6 2022

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 6: Vilken bok var så dålig att du inte kan rekommendera den?

Jag kan inte erinra mig någon bok som jag skulle avråda någon annan ifrån att läsa. Jag vet bara några böcker som jag inte alls tyckte om om som jag därför inte läste ut. Men  bara därför kan jag inte säga att någon annan inte skulle läsa dem. Jag började på Fifty shades of grey och gillade den verkligen inte alls. Jag vill inte ha tråkigt när jag läser. Jag uppskattar övertygande karaktärsskildringar, bra miljöskildring och intressant tidsskildring. Jag hade svårt för Öhrlund & Butlers Grannen med allt våld och alla fyrkantigt skildrade personer. Antingen svart eller vitt. Och jag gillar inte kriminallitteratur där det raljeras med offren. Virginia Andrews böcker gillade jag inte. Inte Margit Sandemo heller.  Något bättre svar har jag inte att ge.

2022 års Tranströmerpris tilldelas Lennart Sjögren

Priset, vars ändamål är att ”belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda”, delas ut under en offentlig ceremoni den 14 maj klockan 15.00 i Västerås konserthus.

Juryns motivering lyder: För en poesi som gjuter nytt liv i naturlyrikens stora grenverk och visar grymheten men också omsorgen i det mänskliga.

Tranströmerpriset instiftades av Västerås stad 1997 för att hedra poeten Tomas Tranströmer som var bosatt i Västerås mellan åren 1965–2000. Tomas Tranströmer var ständig ledamot i juryn och tog aktiv del i arbetet så länge han levde. Priset delas ut vartannat år och prissumman är 200 000 kronor. Pristagaren utses av en jury där författaren Per Wästberg är ordförande.

Kvällsträd

När träden nu sluter sig mot kvällen

kommer de redan sammanvuxna hästarna

ändå varann allt närmare,

de tystnar och

inväntar natten

medan det sista ljuset

silar genom deras manar. 

 

Då uppstår den ristning i lövverket

som liknar våra egna flämtande andetag

i omfamningen före en lång resa. 

ur Dikter 1982 - 2004