Lolita

En av mina nätläsecirklar beslöt sig för att läsa Lolita av den ryske författaren Vladimir Nabokov (1899 - 1977), som bosatte sig i USA och började skriva på engelska, som var hans tredjespråk efter ryska och franska. Någon hade aldrig läst boken; någon annan ville läsa om. Jag hade läst för länge sedan och kände ingen riktig entusiasm inför uppgiften. Men - vi blev som besatt utan Dolores Haze. Bokens protagonist och berättare, Humbert Humbert, var ju besatt av sin dröm om Dolores, det vill säga Lolita. När romanen tar sin början har Dolores ännu inte fyllt 12, men det gör hon 1947, när Humbert blivit änkling och hämtar sin moderlösa styvdotter och ger sig ut på en lång bilresa med henne. Övergreppen börjar ganska snart. Humbert anser sig vara en stilig och belevad man med kvinnotycke. Han gör sig döv för Lolitas snyftningar. Och till vem skulle hon vända sig? Hon har ju bara honom i hela världen. Men hon önskar att någon skulle fråga henne hur hon mådde. Ju mer vi läste desto flera dörrar öppnades. Det finns så mycket att upptäcka i romanen. Och så många dörrar att öppna. Nabokov hade sina hatobjekt och de får sina åsnesparkar då och då; Freud, Virginia Woolf, Marx, Picasso, Sartre och Jane Austen. Han avskydde totalitära ideologier och bolsjevism. Han var schackspelare och fjärilssamlare och det finner en också spår av i Lolita. Reklam, konsumism och dålig smak häcklas. Lolita var det perfekta konsumenten. Romanen är full av intressanta dubbelheter. Humbert Humbert har sin motsvarighet i en Clare Quilty, som är teaterdirektör och som betyder en del för Lolita. Europa ställs emot Amerika; 324 är gatunumret familjen bott på och 324 är numret på det första hotellrum Humbert och Lolita bor på. Det vackra språket kontrasteras av det våldsamma innehållet. Annabel Leigh hette Humberts ungdomskärlek som motsvarar Lolita. Lolita tilldrar sig mellan åren 1947 och 1952. Utgivningen förde problem med sig. Ingen ville ge ut den förrän det obskyra förlaget North Olympia Press förbarmade sig över den 1955. Men den väckte ingen uppmärksamhet förrän författaren Graham Greene rekommenderade den som julklappsbok! Nabokov hade länge arbetat med temat. Upprinnelsen var egentligen ett verkligt fall från 1948 där en man kidnappade en ung flicka och höll henne som kärleksslav i tjugo månader. Läsecirkeln diskuterade i två och en halv timme. Vi fortsätter med Sara Stridsbergs Darling River där huvudpersonen heter Dolores, som betyder smärta. Lolita har ju givits ut i många upplagor i många länder och om en är intresserad av 210 olika omslag från några olika länder går det bra att titta HÄR

Titel: Lolita                                              

Författare: Vladimir Nabokov

Översättare: Aris Fioretos

Förlag: Albert Bonniers. Klassiker

Tryckår: 2007

Antal sidor: 453 sidor                   

Fem en fredag v. 17 2021: Kunskap

 elisamatilda: Fem en fredag v. 17: Kunskap

1. Vad är något du håller på att lära dig?

Jag skulle vilja säga att det är mycket. Varje dag lär jag mig något nytt. Igår lärde jag mig en hel del om utomjordiska språk, det vill säga sådana som talas i Sagan om ringen, Startrek och Game of Thrones till exempel. En xenosociolingvist vid namn Yens Wahlgren föreläste.

2. I vilket ämne vill du förkovra dig mer?

Japanska

3. Karriärmässigt, vad ville/vill du egentligen bli?

Hjärnkirurg

4. Hur får du din kunskap?

Jag läser, lyssnar på föreläsningar, iakttar, diskuterar, ifrågasätter

 

5. Vad skulle du behöva bli bättre på?              

Det mesta, men definitivt japanska            

Haven som skiljer oss åt

Året är 1941; platsen Croydon, London. I ett flyganfall bombas Jacks och Mollys hus. Jack är fem år; Molly är hans mamma; fadern har har blivit dödad i kriget. Jack och Molly förlorar kontakten med varandra. Jack hamnar på ett barnhem och väntar varje dag på att Molly ska hämta honom. Alla säger åt honom att inte vänta. Hans mamma är död. Men Jack tror dem inte. Molly hittas irrande omkring i en helt annan del av London. Hon är skadad och har tappat minnet. Molly har en vag aning om att hon saknar något men hon kan inte komma på vad. Så småningom får Jack och många andra barn ett erbjudande om att åka till Australien och vistas på en hästgård . Det sägs att de kommer att kunna plocka apelsiner direkt ifrån träden. Jack vantrivs i sin trista, grå och obehagliga vardag och tycker att erbjudandet låter lockande. Det ska visa sig att verkligheten ser helt annorlunda ut. Men Jack får i alla fall en vän i den judiske pojken Sam. Genom honom lär han känna antisemitismen. Han kommer också att få känna av rasism in på bara skinnet. Åren går. Jämförelsevis kommer Jack att få det ganska väl förspänt. Men han upphör aldrig att vänta på sin mor. Haven som skiljer oss åt omspänner åren 1941 till 2010. Berättelsen är kronologiskt ordnad. I början tyckte jag att berättelsen var lite valhänt, men ganska snart blev jag fångad av Mollys och Jacks öden. Själva storyn är välkomponerad. De många tusen barnen som åkte till Australien efter andra världskriget kallades barnemigranter och sades ha till uppgift att göra Australiens befolkning vitare. Romanen bygger alltså på verkliga händelser. Den trafiken hade för övrigt pågått sedan 20 - talet. Haven som skiljer oss åt är Gill Thompsons debutroman.  Den är välskriven men jag skulle önska fördjupning av person - och  miljöskildring i nästa roman, som jag givetvis kommer att läsa. Gill Thompson bor i London och undervisar på deltid. Resten av tiden är hon författare.

Titel: Havens som skiljer oss åt

Författare: Gill Thompson

Översättare: Eva Andreasson

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2021

Antal sidor: 412
 

Veckans kulturfråga v. 17 2021

I Veckans kulturfråga v. 16 undrar enligt O: Vilka favoriter har du bland de nominerade till Årets bok?

Vilka titlar saknar du bland de nominerade?

Kriterier för nomineringen: Hög språklig kvalitet, Väl berättad historia sett till handling, karaktärer och miljö, Tilltala en bred läsekrets, Svenskt och utländsk skönlitteratur (spänning och roman), Utgiven på svenska i Sverige (oberoende av förlag/egenutgivning) under 1 maj 2020 – 30 april 2021

Amerikansk jord av Jeanine Cummins 

Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson

De kapabla av Klas Ekman

Flickan som fick en röst av Abi Daré

Hoppets tåg av Vioa Ardone

Je m´appelle Agneta av Emma Hamberg 

Stöld av Ann - Helén Laestadius

Rotvälta av Tove Alsterdal

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Samtal från en ängel Guillaume Musso

Vänligheten av John Ajvide Lindqvist

Älskade barn av Ashley Audrain (recensionsdag 4/5)

På min läslista står Amerikansk jord, Stöld, Shuggie Bain och Brinn mig en sol.  Den enda boken jag läst är De kapabla av Klas Ekman.

De jag saknar är Renegater av Klas Östergren, Klara och solen av Kazuo Ishiguro, Jag skriver över ditt ansikte av Anna - Karin Palm, Morgonstjärnan av Karl ove Knausgård och Den sista migrantionen av Charlotte McConaghy

Tisdagstrion v. 17 2021: Noveller eller novellsamlingar

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 17: Noveller eller novellsamlingar

1. Våren 1945 är en novell av Marlen Haushofer. En kvinna tar hand om sin mor som planterar penséer i sin balkonglåda. När flyglarmet går tar kvinnan med sig moderna  till en lövhög undeer en bok. Modern somnar och dottern sitter och ser hur staden brinner. När modern vaknar börjar hon planera vad hon ska plantera härnäst.

2. Av blygsel blev Adele fet av Susanne Rignell. Författaren berättar en liten historia för varje bokstav i alfabetet; en del ganska drastiska. Adele åt med målet att bli fet. Det blev hon till slut. Då var hon äntligen nöjd!

3. Arvsled är en novell i Annika Norlins lovordade novellsamling Jag ser allt du gör.
Annika Norlin är låtskrivare och författare. Novellsamlingen Jag ser allt du gör är hennes första skönlitterära verk. Novellen Arvsled handlar om Susanne,  som är ensamstående mor och arbetar inom hemtjänsten. Dottern Miranda har en far som kommer ifrån Brasilien och lyser med sin frånvaro. Susanne berättar för Miranda om faderns stora mod och godhet.

Jag skriver över ditt ansikte

Jag skriver över ditt ansikte är Anna - Karin Palms varsamma och kärleksfulla porträtt av sin vackra och begåvade mor och hennes borttynande i Alzheimers sjukdom. Familjen bestod av mor, far, en halvbror, Anna - Karin och en lillasyster. De bodde trångt och barnen levde på ärvda kläder som de fick av en släkting. Från början sydde mor, men vid 38 års ålder började hon i högstadiet och fortsatte sedan utbildningen vidare till läkare. Och då blev det ju inte så mycket sytt. Dottern tänker att hennes mor måste ha varit en bra läkare. Men hon minns också att modern anfäktades av vanföreställningar som var mycket svåra att ta henne ur. Hon led också av ångest och depressioner och hon hade ett stort kontrollbehov. Selma Lagerlöf var hennes favoritförfattare, men hon hann inte uppleva Anna - Karin Palms strålande Lagerlöf - biografi, Jag vill sätta världen i rörelse, som kom 2019. Modern var stolt över dotterns skrivande och uppmuntrade henne. Men på samma gång ville hon tävla med henne. Under dotterns cancersjukdom och skilsmässa var hon ett ovärderligt stöd. Anna - Karin Palm talar om deras stridigheter, men av dem märks inte mycket i boken. Hela familjen anpassade sig till modern och hennes behov ända in i det sista. Anna - Karin Palm skriver fram sin mors liv och delar av sitt eget på samma gång som biografin över SL växer fram. Författaren funderar mycket över hur minnet fungerar. Moderns stora skräck var just Alzheimers och hon blev förtvivlad när hon fick diagnosen. Men hon glömde den snabbt. Hon var också livrädd för att bli levande begravd. Anna - Karin Palm bor nu i hälsingehuset som är moderns verk. Hon är glad över att hon kunde vara med under moderns sista timmar i livet. Allt känns avklarnat och försonat. Jag skriver över ditt ansikte är en sparsmakad och storslagen bok; uppbyggd av korta kapitel på ett rent och enkelt språk där varje ord känns helt rätt och på sin rätta plats.

Titel: Jag skriver över ditt ansikte

Författare: Anna - Karin Palm

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2021

Antal sidor: 233

En smakebit på søndag v. 16 2021

 

Läsutmaningen En smakebit på søndag, går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna .

"Cornelius Vanderbilt, John Jacob Astor, Andrew Carnegie - stora män med små bakgrunder. De talar om dem ibland. Det gör alla som är på väg. I synnerhet de som dricker, de som är så fyllda av drömmar att de gjort sig omaket att släpa med sig ett lager dövande brännvin gör överfarten. Ett par tomma händer och smarthet och en vilja av stål. Det är klart att de vet att berättelsen om the self - made man är en amerikansk myt. Åtminstone de flesta av dem. De riktigt stora, riktigt förmögna, riktigt framgångsrika som har rest sig från samma stadie av relativ egendomslöshet som de själva är försvinnande få. De är extremer och undantag, men likafullt finns faktiskt. Och man måste inte bygga ett järnvägsimperium eller bli en fastighetsmagnat för att vara en great man."

Från sidan 17 i Broarna av Sebastian Johans (Nominerad till Nordiska Rådets Litteraturpris). Fler smakebitar HÄR.