Helgfrågan v. 32

Mias helgfråga

       "På Bokus kan man lägga in sin "recension" på sidan om man är inloggad.

  Jag borde lägga in mitt tycke om böcker oftare men det blir sällan av."

"Det finns i alla fall några stycken som jag lagt in.

Det jag finner är konstigt är när jag ibland får förfrågan från författare om att läsa en bok, så går man in på Bokus och kollar på recensionerna och då finns det kanske två stycken med högsta betyg. Men den personen som lagt in den recensionen har bara lagt in denna enda  recension och ingen annan. (jag hoppas ni förstår vad jag menar)"

Vad tror ni det beror på?

Bonusfråga: Lägger ni omdömen på Bokus?

På själva frågan svarar jag pass. Jag kände inte till att en kan lägga in omdömen på Bokus. Och det Mia beskriver om enstaka personer som lägger in högsta betyg låter ju väldigt konstigt.

Eftersom jag passat på huvudfrågan blir svaret nej på Bonusfrågan.

Däremot:

Papputen och hans son. Goliat och David. Mammuten av Jörn Donner, 1126 sidor.

Vildhavre. Sista brevet till pappa av Otto Gabrielsson. 221 sidor.

Det är vad jag läser just nu. Bland annat.

Omslagsonsdag: Böcker med färg i titeln

Boklysten driver läsutmaningen Omslagsondsdag. Den här veckan gäller det Böcker med färg i titeln. Det finns det ju hur många som helst. Jag tänkte en stund på mina föräldrars bokhyllor och naturligtvis på mina egna och så småningom dök det upp både ett och annat.

             

   

Tisdagstrion: De senaste böckerna jag fick hem

         

Sommaren är slut. Ugglans & Bokens tisdagstrio är tillbaka med följande uppgift vecka 32: De senaste böckerna jag fick hem

1. Det gick som det brukar gå. När jag läst en del nytt längtar jag efter någon gammal klassiker. I sommar blev det Olav Audunsson i Hästviken av Sigrid Undset, som fick Nobelpriset i littertur 1928. Olav Audunsson och hans barn heter fortsättningen. 

2. Promenadsällskapet i öronen. Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri. Uppläsare: Rafael Petterson. Jag har lyssnat ett par timmar och jag är alldeles tagen. Så vackert och poetiskt - och så hemskt. Uppläsningen är bra, men jag frågar mig om detta inte är en bok en borde läsa i svartskrift. Jag har reserverat boken på biblioteket. 

3. Vildhavre. Sista brevet till pappa av Otto Gabrielsson, Jörn Donners svenske son född 1981, samma år som Donners finska dotter, Susanna föddes.
Båda barnen kallades "misstag" av sin far. Otto försökte i alla år upprätta en kontakt med sin pappa. När faderns tegelstensbiografi, Mammuten, kom ut fick sonen nog och skrev sin egen bok. Han skräder inte orden, och gör upp räkningen med fadern en gång för alla. Men en förstår att han hoppas in i det sista.

Vattenmelonens dag

Idag är det Vattenmelonens dag läser jag häpet i dagens lokaltidning. I tantulltussockor av Anna Bergman finns mönster till en läcker socka som fått mönster efter vattenmelonen. 

 

En smakebit på søndag

"När jag föddes existerade inte ordet för det jag var. De kallade mig nymf och utgick ifrån att jag skulle bli som min mor och mina mostrar och mina tusen kusiner. Vi var de minst betydande av de mindre betydande gudinnorna och våra krafter så blygsamma att vi med nöd och näppe kunde garantera vår odödlighet. Vi talade med fiskar och skötte blommor, lockade droppar ur molnen och salt ur vågorna. Det ordet, nymf,  stegade upp längden och bredden för vår framtid. På vårt språk betyder det inte bara gudinna, utan även brud. Min mor var en av dem, en najad, en beskyddare av källor och vattendrag. Hon fångade min fars intresse när han var på besök hos hennes far, Okeanos. Helios och Okeanos satt ofta vid varandras bord på den tiden. De var kusiner och jämnåriga, men såg inte ut att vara det. Min far glödde som nysmidd brons , medan Okeanos var född med rinnande ögon och ett vitt skägg som nådde honom till midjan. Men de var båda titaner och föredrog varandras sällskap framför de nya gnälliga gudarna på Olympen, som inte hade sett världens skapelse."

Från sidan 7 i Kirke av Madeline Miller

Läsutmaningen En smakebit på søndag
går ut på att vi bjuder varandra smakebiter utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Idag är det Den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller er med uppdeafet frå  Fler smakebitar HÄR

Pocketbokens dag

Den 30 juli var det pocketbokens dag.  Jag firar pocketboken hela tiden, men nu blev det lite extra. Underst ligger The Tale of Genji av Murasaki Shikibu i oavkortad upplaga; med illustrationer, noter och personregister.  1182 sidor. I ny översättning från japanskan till engelska av Royall Tyler. Penguin Classics Deluxe edition. Uppskattad gåva från god vän.

Ovanpå den ligger Björnkvinnan av Karolina Ramqvist

Min sårbara kropp av Helena Östergren. Jag har redan läst den, men jag gillade den så mycket att jag ville ha den.

Snöstorm av Augustin Erba. Jag var mycket förtjust i Blodsbunden

Vardagar av Ulf Lundell. Försöka duger 

Kirke av Madeline Miller. Eftersom jag var så förtjust i Song of Achilles

Insekternas planet av Anne Sverdrup-Thygeson. Jag blev nyfiken.

HÄR skriver Kungliga Biblioteket om pocketboken.

Fem en fredag v. 31: Doft och lukt

elisamatilda är tillbaka med Fem en fredag. Idag gäller frågorna doft och lukt

 
1. Vad doftar bättre på sommaren än på vintern?
Nattvioler

2. Vad doftar bättre än vad det smakar?
Gurka

3. Vilken doft tar dig tillbaka till barndomen?
Doften av kycklingen som mamma stekte på spisen
Lukt: Spillolja och dynamit

4. Vad är en doft du gillar som andra kan tycka är udda?
Therry Muglers parfym  Angel, som jag älskar

5. Vilken lukt rynkar du på näsan åt?
Lukten av brynt nötkött (När köttet väl är stekt rynkar jag inte på näsan.)