Fem en fredag v. 21 - Ljud

elisamatilda: fem en fredag v. 21: Ljud

Vad har du för ringsignal på din telefon?
Samma som alltför många andra. 

Bilden lånad från hypotekspension.se

Vilket är ditt favoritljud?
Barnbarnens kvitter

Vilket ljud gör dig tokig?
Trimmade motorcyklars accelererande som skär genom märg och ben

Vad kan du höra just nu?
Ingenting (mer än maken som diskar)

Vad lyssnar du helst på? (musik, poddar, radio, etc.)
P1

Helgfrågan v. 21

Mias helgfråga kommer från bloggen Just nu - just här:

Nämn en bok som du var tvungen att läsa i skolan,  som du läst om i vuxen ålder och tyckt mycket mer om nu.

Det var en lätt fråga. Vi läste Nässlorna blomma i högstadiet och jag tyckte så fruktansvärt illa om den. Något kan det haft att göra med den där döda kalven. För en del år sedan valde jag den som sommarläsning och då blev det en helt annan sak. Jag förmodar att det är sjön Immeln som finns på omslaget.

Bonusfråga: Vad gör ni idag i det fina vädret?

Så alldeles strålande är inte vädret här, men det är ganska varmt. Jag har läst ut Sen for jag hem och nu ska jag baka kikärtsbullar. Sen går jag ut i trädgården.

Den namnlösa

Smålandsromanen Den namnlösa av Elin Wägner kom ut 1922. Den tilldrar sig precis i samma miljö som Åsa - Hanna och det refereras till och med till den här romanen. Men Den namnlösa tilldrar sig till större delen i prästgården där den svale och oklanderlige prästen Elias Ljunghed och Hans hustru Helena "med tårfrätta ögonlock" bor. Där bor också Elias´son Georg som är läkare och Elias´svärmor, pastorskan Hamnell, som är ett hår av hin. Rakel Ljunghed har kallats hem hem av sin bror, prästen Elias. Hon har varit sjukgymnast i det krigsdrabbade England i 14 år.  Den annars så milda svägerskan hälsar Rakel med orden: ”Du har blivit fet och duktig.” - Rakel: ”Ja, och den fetman har jag råd att underhålla.” Elin Wägner hade inget fördrag med feta och lata människor. Elias behöver någon som representerar i prästgården eftersom Helena har blivit så människoskygg.  De två makarna befinner sig i var sin värld. ”Varför ville du inte vara min man?” klagar Helena.  I bakgrunden finns ett dött barn. Rakel, som är romanens jagberättare, har inte kommit ensam. På tåget har hon råkat på en sjuk och bedrövad kvinna i starkt behov av hjälp. Rakel tar henne med prästgården. Georg ställer tvärsäkert diagnosen: ”Mjältsjuka, dödlig”. - ”Nerver är inget annat än samvete”, säger Elias. Vetenskap och tro. Rakel kommer att behandla den namnlösa som det barn hon aldrig haft. Den namnlösa visar sig heta Eva. Hon är uppvuxen bland militärer och har en bror, som mer än gärna lämnar henne kvar att läka i prästgården. Präster och militärer brukar komma överens, säger Elin Wägner. Niklas är en avsigkommen figur som fått en fristad i familjen. Han tjänstgör som dräng, husa och alltiallo i huset. Han och svärmodern lagar maten. Rakel tappar i vikt eftersom hon inte kan äta när hon sett hur maten hanteras. Den namnlösas öde avslöjas så småningom. Hon äter arsenik (som förr användes som medicin mot syfilis) och färgar håret och anser sig vara en fallen kvinna. Tankar på metoo är inte långt borta.  Rakel intar en mellanställning i prästgården i flera avseenden. Elias eller Georg Ljunghed? Tro eller vetande. Vad innebär mödraskap? Egentligen är Rakel en utbildad, oberoende kvinna som inte behöver rätta sig efter en man. Hon går dit där Gud ger henne en uppgift. Den gifta Helena har det på inget sätt bättre än Rakel. Elin Wägners roman, Den namnlösa, engagerar från första stund och föder många tankar framför allt rörande kvinnornas livsvillkor. Egentligen finns det ingen människa som är särskilt lycklig i den här romanen. Alla har sina kors att bära. Endast Elias Ljunghed är oåtkomlig i sin förträfflighet. Jag har lite svårt att smälta att Elin Wägners egen morbror, prästen Alfred Ekedahl, skulle ha stått modell för Elias Ljunghed. Jag har uppfattat honom som en visserligen djupt religiös människa men ändå med en varm mänsklighet.

Tisdagstrion v. 21 - Norden runt

Helenas tisdagstrio: Norden runt

1. Okänd soldat av Väinö Linna 
Väinö Linnas klassiska roman från 1954 bygger delvis på självupplevda erfarenheter eftersom författaren själv deltog i kriget vid fronten. Okänd soldat skildrar en kulsprutepluton under fortsättningskriget 1941 - 1944.  Det är en brutalt realistisk skildring av krigets verklighet och författaren fick mycken kritik för det. Romanen är också filmad och med anledning av 100 - årsjubileet har man gjort en nyinspelning som ska släppas lagom till den 6 december, Finlands självständighetsdag. Okänd soldat spelas alltid den här dagen i Finland.

2. Gängelstrån av  Olav H. Hauge
Äppelodlaren vid Hardangerfjorden, Olav Håkonson Hauge, 1908 - 1994, var en av 1900 - talets viktigaste poeter i samma division som Tranströmer, Aspenström och Inger Christensen. Ändå har han inte riktigt slagit igenom i Sverige trots att både Staffan Söderblom och Carl - Göran Ekerwald skrivit var sin bok om honom. 2014 kom det lilla sparsmakade förlaget ellerströms ut med ett litet tunt häfte Gängelstrån, med dikter av Hauge. Gängelstrån syftar på de enstaka sädesstrån som stod kvar efter det att skördetröskan mejat ner resten.

3. Digte av Yahya Hassan (1995 - 2020)

Banke banke på

En muslim fra Gellerupparken
finder vej til vores opgang
læser på postkasserne
og banker på dören med flest pigenavne
vurderer afkommet
vil have min lillesøster som husmor
skabe hende et paradis i en anden betonblok
med Allah som vejleder og 20 års forskel
være den første mand på den første nat
kneppe med sit skæg og takke Allah for alt
endnu en muslim fra Gellerupparken
finder vej til vores opgang
vurderer afkommet
vil have min storesøster til husmor
hun skal lave mad og adlyde
føde 10 tyveknægte for at slå handen af dem
hvis de bliver vantro

Utmaning: Authors & Characters - Gustav

Lyrans utmaning måndagen i v. 21 gäller namnet Gustav

Författaren Gustaf Hellström föddes 1882 och växte upp i Kristianstad 1882 och dog i Stockholm 1953. Under lundatiden umgicks han i bohemkretsarna kring den karismatiske biologen och författaren Bengt Lidforss. Mest känd är han för romanen Snörmakare Lekholm får en idé. Romansviten i sju delar om Stellan Petreus inleds med Dagdrömmar (1927) och innehåller en hel del självbiografiskt stoff.

Som utrikeskorrespondent reste han omkring i världen. Under första världskriget rapporterade han från Frankrike och USA och från Tyskland och Sovjetunionen under 30 -talet. 1942 valdes han in i Svenska Akademien där han beklädde stol nr 18 där han ett par år senare hälsade Harry Martinson välkommen på stol nr 15. Under några år på 40 - talet var  Gustaf Hellström PEN - klubbens ordförande. 1935 kom nyckelromanen Storm över Tjurö där Hellström beskriver motsättningar bland skärgårdsbefolkningen på Utö. Romanen blev väl mottagen av kritiken och man liknade den vid Strindbergs Hemsöborna (1887). Gustaf Hellström visste att han sedan aldrig mer kunde tillbringa sina somrar på Utö. Strindberg var inte särskilt välkommen på Kymmendö efter Hemsöborna heller.

Sörjen som blev av Anna Takanen
Romanen handlar om fyra generationer finsk familj varav tre är påverkade av kriget. Det sägs att det tar tre generationer att bli kvitt ett krigstrauma. Romanen handlar om författarens egen familj. Anna Takanen är född i Kungsbacka. Hennes far Timo var finskt krigsbarn i Sverige. Farfar Väinö stupade i kriget och lämnade farmor Saara ensam med två pojkar, Timo och Leevi. Timo hade klena lungor och skickades till Gustav och Alma i Sverige.

En smakebit på søndag

"I slänten bligade midsommarblomstren med sina violetta stånd, mellan lövträden skummade hundkexets skira spets och ännu kunde de förnäma liljekonvaljernas sista små klockor hittas i ekarnas skuggiga sänkor. I vägrenarna glänste smörblommor gyllene och frejdigt som om allt det gula förebådade ett trösterikt överflöd av smör. Johannes Döparens dag stod för dörren. Och mellan husen på Östregårdens stenlagda gårdstun dånade en högtidlig stämma: "Mitt namn ska vägleda er att till Guds ära vara fruktsamma!" Komminister Efraim Landelius höll just på att avlsuta sin midsommarpredikan på förstugtrappan. "Efraim betyder fruktbarhet," viskade fru Margareta till sin piga Sissel."
.
Från sidan 12 i I oxögat av Ida Andersen. Bokförlaget Polaris 2019

Läsutmaningen En smakebit på søndag innebär att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna den här veckan. Fler smakebitar HÄR

Olive, igen

2008 fick Elizabeth Strout Pulitzerpriset för romanen Olive Kitteridge. Den blev sedan en uppskattad miniserie på HBO med den fantastiska Francis Mc Dormand i huvudrollen som den kärva sanningssägande Olive Kitteridge, mattelärare i Crosby i Maine. Hennes förste man, Henry var apotekare. Nu går hon och förebrår sig för att hon inte alltid var så snäll mot honom. Men hon tyckte att han var så klängig och hon blev irriterad på honom. Olive är alltså tillbaka i romanen Olive, igen. Änklingen Jack Kinnison har också kommit på kant med livet efter det att han blivit lämnad ensam. Men dessa båda finner varandra och har stor glädje av varandra den korta tid de får tillsammans. Båda har barn; Olive har till och med barnbarn. Men båda har bristfälliga kontakter med sina barn. Olive gillar inte sonens fruar. Jack kan inte smälta att han dotter är lesbisk. Genomgående tema i den här romanen är Olives åldrande. Hon får finna sig i att hennes kropp ligger i bakhåll för henne. Hon får en hjärtinfarkt med efterföljande lunginflammation. Till slut flyttar hon utan protester till ett fint äldrehem. Här få hon till slut ett par goda vänner. Isabella och Olive förenas i sin avsky över de livsnödvändiga Tena - blöjorna som de tvingas använda. Båda är angelägna om att hålla det hemligt. Olive har egen bil så hon kör och handlar åt dem båda.Olive blir något mildare på sin ålders höst. Och hon börjar svära. Hon handskas tappert med kroppens förfall En kan bara beundra henne. Romanen är uppbyggd som en serie noveller där olika personer som varit i kontakt med Olive ger sin syn på henne. Det kan vara gamla elever, kolleger, sonhustrur, sonen och så vidare. På samma gång berättar Olive sin version av livet i den lilla staden. Elizabeth Strout har en psykologisk skarpsynthet och en förmåga att skriva trovärdiga dialoger. Mycket av det som skildras är allmänmänskliga livsvillkor antingen en bor i Maine eller någon annanstans i världen. Olive, igen skulle också kunna blir en utmärkt HBO - serie.

Titel: Olive, igen 
Orig:s titel: Olive, again
Författare: Elizabeth Strout
Övers: Helena Hansson
Förlag: Forum
Tryckår: 2020
Antal sidor: 312