skip to main |
skip to sidebar
Ugglan och boken har Först i serien som ämne i Tisdagstrion
1. Flickan under jorden av Elly Griffiths. Det är den första delen i serien om den sympatiska rättsarkeologen Ruth Galloway. Hon bor ensligt i kanten av en våtmark i Norfolk med två katter, Sparky och Flint. Hon arbetar på universitetet och deltar i utgrävningar i närheten. I Flickan under jorden blir hon kontaktad av polisen som arbetar med ett fall med två försvunna flickor. Nu har de gjort ett mossfynd och ber Ruth om hjälp. Detta är hennes första möte med kriminalinspektör Harry Nelson. Allt som allt finns det tio delar i serien.
2. Norska Maja Lunde har skrivit två klimatromaner. Det ska bli en kvartett har hon utlovat. Den första och den bästa hittills är Binas historia. Nummer två heter Blå. Den är bra den också, men Binas historia tar priset. Boken har tre delar; en del utspelar sig på 1800 -talet; en på 1900 - talet och en 2098. 1800 – och 1900 – talen har män som huvudpersoner. 2098 är
protagonisten en kinesisk kvinna som lever i en totalitär stat som tagit
hennes barn. Hon irrar omkring i ett övergivet och skräpigt Beijing.
3. En engelsk gentleman är den mesiga svenska titeln på första delen av en romantrilogi av Jane Gardam. Old Filth
är den engelska titeln; Filth = failed in London, try Hongkong. Det var vad
sir Edward Feathers gjorde och han blev en mycket uppburen domare; en
legend redan i livstid. Även som gammal såg han dessutom bra ut.
Lyrans utmaning idag gäller namnet Katarina. En författare och en fiktiv figur.
Författaren får bli Katarina Kieri. Hon skriver böcker för både barn och vuxna och har utnämnts till hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet med följande motivering: ”Hennes poetiska språkbruk i beskrivningar av vardagsnära ämnen gör
henne till en säregen röst i svensk litteratur.” Läs om Morbror Knuts sorgsna leende HÄR och Vårt värde HÄR.
Katrina är en ung, vacker flicka från Österbotten. Hon har många friare, men fastnar för en sprallig sjöman ifrån Åland. Han skryter om allt möjligt och särskilt om sitt fina hus på Åland. Katrina gifter sig med honom och inser snart att hon blivit grundlurad. Katrina får betala dyrt. Sally Salminen har skrivit denna klassiker som jag läst flera gånger. En fantastisk kvinnohistoria.
"Oleg Gordievskij föddes in i KGB. Han formades, älskades, förvanskades och skadades av den sovjetiska säkerhetstjänsten. Han var till och med nära att gå under på grund av den. KGB fanns i hans hjärta och hans blod. Hans far arbetade inom underrättelsetjänsten i hela sitt liv och bar sin KGB - uniform varje dag, även på helgerna. Familjen Gordievskij bodde i ett flerfamiljshus för KGB - anställda, åt särskild mat som endast officerare fick tillgång till och umgicks med andra spionfamiljer på fritiden. Gordievskij var ett KGB - barn."
Från sidan 19 i Spion och förrädare. Kalla krigets största spionhistoria av Ben Macintyre. Historiska Media. 2019
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker. Fler smakebitar HÄR.
Pottungen är andra delen i Anna Laestadius Larssons trilogi som avslutas med Räfhonan. Första delen, Barnbruden, omfattade åren 1774 - 1778. Pottungen börjar 1792. Gustav III ligger död på slottet och hans bror, hertig Karl, skall vara regent tills Gustav IV uppnått myndighetsålder. Pottungen, som egentligen heter Johanna, har upplevt mycket sedan slutet av Barnbruden. Hon har kvar sitt vackra röda hår och hon är numera ensamstående mor till sonen Nils. För hans skull är hon beredd till det mesta. Kopplerskan Liljan försöker få henne att sälja sin kropp. Och hon är nakenmodell åt den första kvinnliga yrkeskonstnären, Ulrica Pasch. Det är inte lätt att hitta försörjning, men Johanna får tjänst hos fru Boman på värdshuset Halta Baggen. Här är vi långt ifrån hovlivet i Barnbruden, men för kvinnorna är problemen ungefär desamma. De saknar både frihet och makt. Pottungen är betydligt intressantare än Barnbruden, tycker jag. I Pottungen möter en enkla människor som kämpar för sina liv. Stockholm känns mera levande i och med att en rör sig på gatorna med den arbetande befolkningen. Barnadödligheten är hög och Stockholm är en riktigt smutsig stad. Johanna är driftig och uppfinningsrik och lyckas så småningom skaffa sig en egen rörelse. Hon träffar en adelsman, Filip Munter, som är läkare och journalist. Han hjälper henne och Nils. Till slut lyckas han få henne att gifta sig med honom. Det behövs inte så mycken fantasi för att räkna ut hur det blir med det äktenskapet. I Pottungen figurerar en hel del kända personer i tiden, som till exempel Gustaf Adolf Reuterholm, hertig Karls förtrogne; författarna Thomas Thorild, Gustaf Fredrik Gyllenborg, Johan Henric Kellgren, Anna Maria Lenngren, Malla Silfverstolpe och engelska Mary Wollstonecraft som skrev Till försvar för kvinnans rättigheter. Hertig Karls hustru Charlotta finns också med i Pottungen liksom väninnan Sophie von Fersen, numera änkegrevinnan Piper. Nu till Räfhonan, tredje delen i serien. Kurtisanen, 2019, sägs vara en fristående fortsättning på trilogin. Den tilldrar sig också på sent 1700 -tal.
elisamatilda har som vanligt fem frågor till oss eftersom det är fredag.
Hon tycker att veckorna blivit kortare och det har hon alldeles rätt i.
Innan vi vet ordet av kommer det att vara jul.
 |
| Bild: kurera.se |
1. Vad äter du vid stressade tillfällen?
Förr i tiden åt jag godis. Nu blir det ingenting.
2. När blev du senast besviken på en måltid?
Om jag äter ute blir jag ofta besviken.
3. Vilken mat eller livsmedel som du av någon anledning inte längre kan få saknar du?
Ofta är det rätter min mamma tillagade som inte längre finns att få någonstans.
Hon gjorde världens godaste kokta makrill, stekte hela kycklingar på spisen
och kunde tillaga lever så att det blev gott.
4. Vad är något säsongsbetonat du kan äta året runt?
Jordgubbar och äpplena King David (har jag inte sett på flera år)
och Cox orange.
5. Vad beställer du aldrig ute för att du äter det ofta hemma?
Köttbullar
Mias helgfråga den här veckan: Brukar ni läsa tidningar eller se program som handlar om böcker?
Svar: Ja, absolut! Allt jag kommer över. Tidningar, tidskrifter, nätet, radio och TV. Babel är ett måste.
Bonusfrågan: Tips på en bra film?
Det finns många. Nuförtiden ser jag mest serier, men då och då blir det en film.
Jag brukar gilla Almodóvars filmer och naturligtvis japanska filmer. Shoplifters
kom 2018. Under körsbärsträden 2015.
Barnbruden, det vill säga tyska Hedvig Elisabeth Charlotta giftes bort som 15 - åring med Gustav III:s bror hertig Karl. Det blev inget vidare lyckligt äktenskap. Den stackars flickan födde vare sig söner eller döttrar. Modern skriver besvikna brev till henne och hertigen, som är en riktig kvinnokarl, förebrår henne. I Anna Laestadius Larssons historiska roman Barnbruden möter en hovet och en mängd adliga personer som alla följer kungen nycker och infall. Det festas, spelas teater, leks, intrigeras och pengarna rullar. Ingen gör något vettigt eller har några ambitioner att göra det heller. De får sina håruppsättningar pudrade så det ryker om det; stryker blypasta över ansikte, hals och bröst och röd cinnober på läppar och kinder. Charlotta tycker att hon ser förfärlig ut. Charlottes bästa väninna är Sophie von Fersen, syster till Axel och Fabian von Fersen. Hon är djupt förälskad i prins Fredrik, bror till kungen och hertig Karl. Men familjen Fersen kräver ett äktenskap med en greve Adolf Piper. Charlotta är förtvivlad över förlusten av väninnan, men beslutar sig för att ägna sig åt att ta hand om Pottungen, som sällskapat henne under nätter när hon varit mörkrädd. Kvinnorna har det över huvud taget inte lätt i det här samhället. De är helt underställda sina fäder och äkta män. Döttrar är mera en belastning medan sönerna får åka på bildningsresor. Men kvinnorna finner ändå vägar att stötta varandra. Författaren kan mycket vad det gäller svensk historia i allmänhet och Stockholms historia i synnerhet; seder och bruk under 1700 - talet; möbler, kläder, tapeter och så vidare. Barnbruden är mycket lättläst, bitvis spännande, men en blir liksom lite trött på det innehållslösa livet, falskheten och de evinnerliga intrigerna. Jag ville gärna tro att det fanns redliga människor även i de högre samhällslagren och att det uträttades ett visst arbete. Tids- och miljöskildringen är bra men det brister i personskildringen. Men jag kommer att läsa Pottungen, som är nästa del i serien. Jag vill veta hur det går för den lilla, rödhåriga fader- och lösa flickan.
Inlägg
