skip to main |
skip to sidebar
Lyrans utmaning Authors & Characters gäller idag namnet Charlotte.
Författaren: Anne Charlotte Edgren Leffler, som bl. a. skrivit romanen En sommarsaga, föddes 1849, samma år som Strindberg, Victoria Benedictsson, Kielland, Alfhild Agrell och Ellen Key. 1886 kom hennes roman En sommarsaga
ut; samma år som Tjänstekvinnans son av August Strindberg. En
sommarsaga blev väl mottagen på de flesta håll. Den behandlar ett
flertal av tidens stora diskussionsfrågor på ett ledigt och organiskt
sätt. Hon gör som Georg Brandes förespråkat nämligen sätter problem under debatt i sina romaner. Monica Lauritzen har skrivit en fin biografi om ACEL, Sanningens vägar.
Charlotte Gray är huvudperson i Sebastian Faulks roman med samma namn.
Romanen
bygger på en verklig historia om en skotsk kvinna som skickas till
Frankrike. Hon ska hjälpa motståndsrörelsen i Frankrike som är ockuperat
av nazisterna. I själva verket tänker hon söka efter sin försvunne
soldat. Kate Blanchett spelar Charlotte Gray i filmatiseringen av
romanen.
"På senare år har pastorsadjunkterna stått som spön i backen i norra England: det ligger tjockt av dem på kullarna, alla församlingarna har en eller flera, de är tillräckligt unga för att vara mycket energiska och borde göra en hel del nytta. Men det är inte de senaste åren vi ska tala om. Vi återvänder till början av det här seklet: föregången tid - nutiden är dammig, svedd av solen, het, torr. Vi ska undvika middagstiden, sova så att vi glömmer den, slumra in när solen står som högst och drömma om gryningen.
Om ni efter den här inledningen tror att något som liknar en kärlekshistoria väntar er, läsare, har ni aldrig haft mer fel. Förväntar ni er känsla och poesi och drömmeri? Ser ni fram emot passion, eggelse och melodram? Tona ner förväntningarna, dra ner dem till en låg nivå."
Från sidan 7 i Shirley av Charlotte Brontë.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att en delar med sig av det en just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR
elisamatilda:
Fem en fredag
Vad har du nyligen lärt dig dig från en bok?
Att Charlotte Brontë kunde vara ironisk/sarkastisk
Vad har du nyligen lärt dig i köket?
Att Port Salut möglar ganska snart
Vad har du nyligen lärt dig från tv?
Att en kan göra enkel rårörd vaniljsås
Vad har du nyligen lärt dig om den stad du bor i?
Historien om ett gammalt hus
Vad har du nyligen lärt dig den hårda vägen?
Att en inte ska hoppa över ett trappsteg när en hoppar på tåget och
ta avstamp med sitt onda knä. Även om tåget är försenat, det regnar och irritationsnivån är hög
Det kanske säger mer om mig än om Dramatiska damer, men jag hade aldrig lånat den. Och hade jag inte fått den som läsex från Historiska Media hade jag aldrig läst den. Jag gillar varken omslag eller titel. De ger sken av något spektakulärt som inte stämmer med innehållet i boken som är bra mycket mera seriöst. Sjuttiofem porträtt från femhundra år är undertiteln och den är ju mera sansad. Maria Persson är illustratör och en duktig sådan ser en på alla bilderna i boken. Nils Hjort är historiker och skribent i från Jönköping och han har skrivit texten. Urval kan ju alltid diskuteras. I Dramatiska damer trängs de helt okända med de mycket kända, som Greta Garbo, Moder Teresa och Golda Meir. Varför inte låta de okända få ta hela utrymmet? De flesta utav dem var föregångare och gick helt sin egen väg. Jag tänker till exempel på en sådan som proffsidrottaren Tillie Olsson som gjorde cykelsporten stor efter det att hon emigrerat till USA 1891 och börjat cykla. Familjen skämdes. Raketforskaren Yvonne Brill f. 1924 omnämndes i dödsrunan 2013 (!) för sin Biff Stroganoff men inte för sin forskning. Mediet Eusapia Palladino var bluffmakarnas okrönta drottning i en tid då psykologin var på frammarsch. Många, till exempel Pierre Curie, trodde fullt och fast på henne, medan den amerikanska publiken var kallsinnig. När hon dog år 2000 var alla hennes knep avslöjade. Damerna Bonnie Parker och Elena Ceausescu var snarare ökända än kända. Vem har inte sett filmen Bonnie Och Clyde? Och vem har inte läst om alla fru Ceausescus skor? Men lyxen var så oerhört mycket mer omfattande medan landets befolkning svalt och for illa. Den första damen, Roxelana, föddes 1505 ca och den sista Wangari Maathai, som så skogsskövling som själva roten till det onda, föddes 1940. På det hela taget kan jag säga att det var intressant att läsa om de helt okända kvinnorna som tog sig för sådant som inte låg i tiden och som ansågs opassande för kvinnor. Mod saknades verkligen inte. Inte styrka heller. Och jag tror att Maria Persson och Nils Hjort haft roligt när de framställt boken.
Titel: Dramatiska kvinnor
Text: Nils Hjort
Illustratör: Nils Hjort
Tryckår: 2019
Förlag: Historiska Media
Helena: Temat för veckans tisdagstrio är "på resande fot." Kanske handlar
böckerna om resor, kanske utspelar de sig på ett resmål ni besökt,
kanske har ni läst något speciellt när ni själva varit på resande fot...
Som vanligt tolkar ni temat på valfritt sätt, tipsar om tre böcker
och lämnar en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras
tips.
1. Margret Drabble, De sju systrarna
Candida
Wilton har blivit övergiven av sin man och flyttat till ett tråkigt
område i London. Hon deltar i en kurs om Vergilius´Aeneas. Hon blir så
intresserad att hon organiserar en resa i Aeneas fotspår. Gruppdynamik och kvinnlig vänskap får man på köpet.
2. Tina Tunander, Resa i Sharialand.
Tina Tunander berättar om sina
resor i Saudiarabien och om kvinnors liv där. Hon hade fyra allvarliga
fakta emot sig; hon var kvinna, hon reste ensam, hon räknades som
kristen och hon var journalist. I Saudi finns världens
högst utbildade hemmafruar. Alla har gott om pengar och kan anställa
tjänstefolk. Alltså kan de sysslolösa kvinnorna läsa vid universiteten.
Resa i Sharialand var Augustprisnominerad 2010.
3. Björn Larsson, Den keltiska ringen
Jag var inte riktigt beredd på att en bok som så mycket handlade om segling kunde vara så spännande. Vintersegling i svåra vatten. Författaren har själv mycken erfarenhet av segling. Den keltiska ringen handlar om såväl IRA:s smuggelvägar som kelternas kultur. En spänningsroman i dubbel bemärkelse.
Lyrans utmaning den här veckan är en författare vid namn Kim och en person i en bok med samma namn. Inte helt enkelt. Men försöka duger.
Kim Leine är i sanning en
nordisk författare. Han är född i Norge av norsk mamma och dansk pappa.
Nu bor han i Danmark efter femton år som sjuksköterska på Grönland.
Romanen Profeterna vid Evighetsfjorden utspelar sig 1785 och 1815 på Grönland. 2013 fick han Nordiska rådets litteraturpris för den romanen.
Romankaraktären Kim hittar jag i I det yttersta av Viktoria Myrén.
En ung flicka om är väldigt kontrollerad och förmodligen aldrig svalt en matbit för mycket. Hon är känns ganska oåtkomlig. En mycket fin roman för övrigt.
Ransta, hösten 1514
"En främmande kvinna går genom Ransta. Hon haltar och har blod i pannan. Håret är eldrött och ögonen klarblå, men trasiga och liksom vilda. Även kläderna är vilda på någotvis. Hon bär en ränsel i handen, den släpar i marken. Hon är ganska ung, kanske tjugofem, det är svårt att se på somliga. Ett regn faller, en fågelflock lyfter från ett träd med gyllene krona. Höstens tid är så vacker men det tänker nog inte den främmande kvinnan på nu. Mor håller mig hårt i handen. Jag vill bara springa fram och hjälpa kvinnan, men jag måste hålla i mor som kan börja skrika våldsamt annars. Far kommer ut från torpet, krafsar sig i håret och ser sig undrande omkring. En grannkvinna går nu äntligen fram till den främmande kvinnan och tar henne varsamt i handen. Då faller hon ihop på marken."
Från sidan 17 i Skärvornas drottning av Johanna Nilsson. Släkten XI
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delger varandra smakebitaar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.
Den här veckan håller AstridTerese på den norska bokbloggen Betraktninger
i tyglarna. Fler smakebitar HÄR.
Inlägg
