Helgfrågan v. 21

Mias helgfråga v. 21:
Vilken bok skulle du kunna ge din mamma i present på Mors dag?

Om min mamma varit i livet skulle hon ha fått Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlung och Bengt Wanselius. En bildrik biografi.

Bonusfrågan: Om någon skulle komma på idén att ge mig en present på Mors dag så skulle jag inte bli ledsen för vinnaren av The Man Booker International Prize 2019: Jokha Alharthi, Celestial Bodies som tilldrar sig i Oman.

Fallet Sigrid Gillner

Eva F Dahlgren, journalist och författare har skrivit en fantastisk biografi om en märklig kvinna vid namn Sigrid Gillner, Fallet Sigrid Gillner. Hela sitt liv var hon idealist och kämpade för en idé. Hon föddes 1891 i Jönköping och dog 1975 i sitt älskade Felixtorp i Viken. Eva F Dahlgrens farfar, om vilken hon skrivit Farfar var rasbiolog, var den som kände Sigrid Gillner. Författaren såg som barn upp till dem båda, men överraskades som vuxen av deras politiska ryggsäckar. Sigrid Gillner var författaren som bodde i ett fint litet hus med halmtak och så ville flickan Eva också ha det. Efter Sigrid Gillner död fick hon komma in i huset i Viken och där fanns alla brev, dokument och dagböcker med uppgifter om Sigrid Gillners innehållsrika liv. Sigrid Gillner började sin bana som mycket aktiv socialdemokrat och blev så småningom riksdagsledamot. Hon var orädd och frispråkig och dagtingade inte med det hon tyckte var rätt. Tidigt agiterade hon för hälsolära och sexualupplysning i skolorna. Hon var vacker och hade karltycke. Hon ville gärna ha barn. Så småningom gifte hon sig med Sven Ringenson, socialdemokrat liksom hon. På bröllopsresan fick han påssjuka och där försvann drömmen om ett barn. Barnlösheten delade hon med en annan av sina stora förebilder, nämligen Ellen Key. Åren gick och Sigrid Gillner vände sig mot det som hände inom partitet; om oegentligheter som tystades ner och om partimedlemmar som skodde sig på politiken. Sigrid Gillner kom på andra tankar. Slut på första avdelningen som har rubriken Folket. Nästa del heter Eliten. Tidsmässigt är det nu 1938. Sigrid Gillner upptäcker att hon har flera åsikter som överensstämmer med Hitlers. Bland annat upphöjer hon  - liksom Hitler och Ellen Key - moderskapet. Ellen Key menar att fredstanken börjar i modersfamnen. SG fördömer skarpt antisemitismen men anser i likhet med så många andra kvinnor att Hitler är en duglig karl. Det var kvinnorna som bar fram Hitler i Tyskland. Sigrid Gillner skriver artiklar i Helsingborgs Dagblad som anses vara en brun tidning. Hon skriver böcker som kritiseras och ibland inte ens recenseras. Hon stämplas som nazist utan att någonsin ha varit det. Hennes man och hon kan inte bo ihop för de bara grälar om politik. För Sigrid Gillner finns inga mellanlägen. Allt är svart eller vitt. Antingen är en vän eller fiende. Men även fienderna får brev och böcker utav henne. Breven inled med "Kära fiende!" Många som varit hennes kritiker blir snabbt hennes vänner. Så småningom går det upp för henne att hon gått vilse. I likhet med Ingmar Bergman och partiledaren för Nationalsocialistiska arbetarepartiet,
Sven Olov Lindholm. Tredje avdelningen heter Gud. Sigrid Gillner har upptäckt katolicismen. Hon konverterar när lagen om religionsfrihet går igenom 1951. Hon bor nu i Viken permanent och grälar med grannarna om deras höns och hotellet i Viken för deras mat. Hennes syn försämras och hon dras med hosta sedan maken Sven flyttat ner och har börjat röka igen. Hon arbetar in i det sista nu som radiokrönikör. Eva F. Dahlgren har gjort ett fantastiskt arbete. Hon porträtterar en livfull, stridbar kvinna med ideal och idéer. Möjligen var hon politiskt naiv men hon stod upp för det hon trodde på och erkände när det blev fel. Eva F. Dahlgren fick Sigrid Gillners efterlämnade papper av olika slag i sin hand trettio år efter hennes död. Hon har kompletterat med intervjuer och naturligtvis läst alla Sigrid Gillners böcker. Hon har använt samma metod som Truman Capote använde i sin dokumentärroman Med kallt blod. Allt bygger på fakta även de gestaltade delarna. Fallet Sigrid Gillner är kvinnohistoria och svensk och tysk historia. Sigrid Gillners otroliga kontaktnät är mycket intressant och berättar också något om tiden och dess strömningar. Eva F. Dahlgren inser att det är svårt att läsa med dåtidens ögon när hon sitter med facit i hand. Ingen kan ha varit ärligare och rättvisare än hon. En intressant, lärorik och spännande biografi.

Veckans topplista v. 21 - Skottland

Veckans topplista gäller Skottland.

1. Jag börjar med nationalskalden Robert Burns. Ur min hylla plockar jag fram en biografi om honom av Maurice Lindsay och en liten diktbok av honom med titeln Och gott öl kom. Mest känd är han kanske för Auld lang syne.

2. Rosamund Pilcher föddes i Cornwall med flyttade i och med giftet till Skottland där hon fortfarande bor. Så här skrev jag om hennes bokMidvinter är mycket engelsk. Ingenting saknas av Agaspisar, varmvattenflaskor, leriga stövlar, tedrickning, ideella kvinnoföreningar, hyggliga präster, knarriga godsägare, taskiga arvingar, ridande godsägarinnor, präktiga hembin, pubar där allt ventileras, trevna stugor, hundar, lanthandlar, begravningsentreprenörer som också är taxiförare, o.s.v. Miljön är Cornwall, Hampshire och Skottland.

3. A. J. Cronin fanns i föräldrarnas bokhylla. Hattmakarens borg läste jag långt innan någon visste vad en blogg var. Jag minns att den var dyster. Cronin var läkare och Hattmakarens borg var hans debutroman. Den handlar om en familjefar som styr sin familj med järnhand under första delen av 1800-talet i ett gruvsamhälle i Skottland. 

4. Simma med de drunknade av Lars Mytting är en spännande släkthistoria som tilldrar sig i Norge och på Shetlandsöarna. Den innehåller också ett bittert triangeldrama. Författarens kunskaper om trä och träd imponerade på mig.

5. Rov av Sharon Bolton tilldrar sig på Shetlandsöarna. Tora Hamilton är förlossningsläkare och har nyligen kommit till öarna. Hon har svårt med svärföräldrarna och de sociala koderna och sin egen barnlöshet. När hon ska begrava sin häst träffar hon på liket av en kvinna som nyligen fött barn.

En smakebit på søndag

"Hon sitter vid fönstret. Ett mjukt morgonljus silar in genom den glesa gardinen.Grannarna står och pratar, pekar upp mot himlen. Vad tittar de på? Vad pratar de om? Hon öppnar försiktigt fönstret på glänt. Doften av syren väller in. Bedövar henne, påminner henne om Uppsala. Om livet. Hon sätter papper i skrivmaskinen. Nu ska den bli av. Boken om vad som hände i hennes liv, vad som gjorde henne vingklippt. Hon börjar:" Hela denna historia..." Nej. Hon backar, kryssar över, börjar om: "Mina syskon, som eicke fått del av detaljer eller namn - bara fått veta vad som bröt her mig - villejag skulle en gång när jag är borta få full klarhet." Hon sluter ögonen. Ska hon börja med Ellen Key och sommaren hos henne? Ellen Key hänger på väggen och tittar lugnt ner på henne från sitt svart - vita fotografi med dedikation. Eller ska hon börja med Hjalmar Branting? Kampen mot orättvisor och klassamhälle. En kamp som fördes med idealitet och offer. Brantings porträtt hänger bredvid Ellen Key. Hon tänker på hans begravning, då hon fick porträttet av Tage Erlander. Tage Erlander - hon blir het av ilska. Hon plockar fram hans brev och läser det återigen."
Från sidan 9 i Fallet Sigrid Gillner av Eva F Dahlgren

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att avslöja för mycket. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Pågående radioföljetong

Just nu pågår en utmärkt radioföljetong som jag missade början på och nu tar igen. Den danska författarinnan Dorrit Willumsens roman, Marie, om Marie Tussaud läses i P1 av skådespelaren Anna Persson. Anna Maria Grosholtzs mor blev änka vid 17 års ålder. Hon och hennes dotter flyttade från Bern till Paris där modern blev hushållerska åt  läkaren Philippe Curtius. Han blev som en farbror för Marie och hon lärde sig konsten att skapa figurer i vax av honom. Curtius skapade vaxfigurer i anatomiskt syfte. Marie (1761 - 1850) hann bli både känd och rik under sin levnad. Hon var skickligt i sitt yrke och som affärskvinna. Anna Persson gör rättvisa åt den livfulla skildringen av livet i Paris. Berättelsen är fylld av dofter och färger och iakttagelser av människor; deras utseende och beteende. Marie umgicks med människor ur skilda samhällsskikt. Hon var väl förtrogen med hovlivet och kände både Voltaire, Robespierre och Napoleon I. Någon gång höll hon på att råka illa ut själv under franska revolutionen. Voltaire var för övrigt den första hon skulpterade. Hennes största och mest berömda vaxkabinett finns i London, men det finns även filialer lite runt om i  värl

Helgfrågan v. 20

Mia undrar i sin helgfråga vad vi saknar i böcker.

Ibland kan det vara bra med en släkttavla eller personförteckning.

Ofta är det bra med kartor.

Ordförklaringar är bra i romaner där främmande ord och uttryck förekommer

Vad jag INTE vill ha är kapitelrubriker som avslöjar allt vad respektive kapitel innehåller.

Bonusfrågan:

Hur gör du för att motstå erbjudanden av det här slaget?

För det mesta inte så svårt eftersom jag numera endast köper böcker av typen "måsten". De här fyra kan en låna. För 169:- får en ett "måste".

Och bergen skall rämna

Tornehamn ligger vid södra sidan av Torne träsk. Där tilldrar sig Och bergen skall rämna, 
Erika Olofsson Liljedahls andra roman. Tidsmässigt befinner vi oss i början av 1900 - talet. Hedvig är gift med prästen Georg. De kommer närmast ifrån Uppsala och Hedvig har i början lite svårt att anpassa sig till fjällen och den storslagna naturen. Georg skaffar David, Hedvigs bror, arbete vid järnvägsbygget.  Det bestäms över huvudet på David som ett försök att rädda familjens torp. Hedvig och far har kommit överens brevledes. Georg har problem med en tjänstledig kateket, en sorts lärare för lapparna. "Att komma med bildning och gudstro till lappmarken kräver sin man, tro inget annat", säger Georg. Hedvig får den strålande idén att hon skulle kunna undervisa samebarnen. Georg är inte speciellt uppmuntrande. Men Hedvig framhärdar och en får följa hennes envisa kamp för att bibringa barnen kunskaper när de inte har ett gemensamt språk. Georg har inga höga tankar om varken samerna eller deras barn. Hans kvinnosyn är inte heller så berömvärd. Hedvig fäster sig särskilt vid flickan Sara, samekvinnan Marets dotter. Hedvig vill ha barn, men Georg har aldrig uttryckt någon önskan att bilda familj. När Hedvig får missfall beslutar hon sig för att inte berätta för Georg. Om orden yttrades högt kunde vad som helst brista. David far illa och behandlas skamligt av de så kallade arbetskamraterna med lagledare Anders Lundholms goda minne. Kokerskan Klara - av rallarna kallas hon Husdjuret - står på Davids sida. Första och sista kapitlen i romanen är Marets, samekvinnans, vilket jag kan tycka är ett ställningstagande. Samerna har tvingats söka sig nya vägar för renhjordarna; järnvägsbygget förväntas ta ännu några år. Georg möter myggen och det avgör saken för hans och Hedvigs del. Erika Olofsson Liljedahl har gjort det igen. Den första romanen Någonstans brister himlen var överraskande bra. Andra boken brukar vara svårare. Men inte för den här författaren, uppenbarligen. Miljön är väldigt fint beskriven; naturskildringen doftar och framkallar syner på näthinnan. Hedvigs möte med norrskenet är magiskt. Den magra vargtikens ylande får en att rysa med Hedvig. Rallarnas hårda liv, Hedvigs otacksamma roll som prästfru; Marets nomadliv och samernas förhållanden i övrigt skildras med stor trovärdighet. Allt är omsorgsfullt framställt; språket är vackert och förmedlar en tid, en plats och människornas hårda villkor i Tornehamn i Norrland. 

Titel: Och bergen skall rämna
Författare: Erika Olofsdotter Liljedahl
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2019
Antal sidor: 356 sidor