Helgfrågan v. 46

Mias bokfråga den här veckan är lätt: Vad läser du nu?Det passar mig precis eftersom jag känner mig lite jetleggad efter resan till

Japan. Jag läser Arv och miljö av Vigdis Hjorth. Den låg här och väntade när jag kom hem. Kort lånetid, så klart. Jag läser också Botchan, en japansk klassiker skriven av Soseki Natsume. Den fanns med som reselektyr, men det blev inte mycket läst under resan.
Bonusfrågan: Berätta något vi inte redan vet om dig!
Tja, det är nog inte många som vet att jag i min ungdom var väldigt duktig i
längdhopp.

Ett hjärtslag från döden

Irländska Maggie O´Farrells självbiografiska roman Jag är, jag är, jag är  har undertiteln Ett hjärtslag från döden och handlar om hennes nära - döden - upplevelser vid olika tillfällen i livet. Hennes roman både rör och berör. En del av berättelserna är rent smärtsamma att läsa. Jag tänker t. ex. på hennes beskrivning av åttaåringens upplevelse av hjärnhinneinflammation. En kan undra över hur hon kan minnas allt så tydligt. Visserligen förstår en att det var en traumatisk upplevelse som satte sina spår både fysiskt och psykiskt för resten av livet. Ingen talade med henne; ingen förberedde henne utan talade bokstavligen och bildligen över huvudet på henne. Andra kapitel handlar om de förtvivlade försöken att få barn; ett dramatiskt akut kejsarsnitt, missfallen och de ständiga kasten mellan hopp och förtvivlan. Ett annat avsnitt handlar om den lilla dotterns kamp med sitt kroniska eksem. Starkt och naket berättar modern om flickans lidande och hennes förtvivlan över att inte kunna överta dotterns plågor. En lever med. Det är mycket skickligt gjort. Maggie O´Farrell citerar en hel del författare alltifrån Sylvia Plath i titeln till Thomas Hardy, Andrew Marvell, John Donne osv. Tillsammans med Hilary Mantel försvarar hon det ofödda fostrets rätt till liv. Ett par andra kapitel handlar om  drunkningstillbud  och andra om överfall med förhinder. Jag får lust att läsa allt vad Maggie O´Farrell skrivit. Maggie O´Farrell är gift med den engelske författaren William Sutcliffe. Tillsammans har de tre barn och bor i Edinburgh. Romanen är översatt av Malin Bylund Westfelt. etta. Sekwa förlag.

Veckans topplista v. 45 - Pappor

Johannas deckarhörna: "På söndag är det Fars dag och därför tänkte jag att veckans topplista idag skall präglas av det. Böcker om eller för pappor är dagens uppgift. Själv väljer jag att tipsa om mina fem bästa presenttips för er som har tänkt förära er pappa en bok på söndag."
Jag väljer också bokpresenter:
1. Çiğdem Akyol är en tysk journalist som skrivit en biografi om Recep  Tayyip Erdogan som säkert passar den historiskt/pilitiskt intresserade
2. Vem skulle inte bli glad för Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv: Berättelsen om mitt yrkesliv av Leif G. W. Persson?

3. Lykttändare av Pontus Ljunghill, historisk deckare och stockholmsroman
4. I boken Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde går Jonna Bornemark tillbaka till filosofer från renässansen för att förstå vad som har hänt. Hon har talat med yrkesgrupper som sysslar med människor men som allt mindre tid med dem; som till exempel, poliser, lärare, läkare och socialtjänstemän. Det känns som en viktig bok.
5. Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell. en roman om hans familj men framför allt ett porträtt av modern

En smakebit på søndag

Most wonderful when
they scatter ----
The cherry blossoms,
In this floating world,
does anything endure?

Ur Tales of Ise, ett av de tre viktigaste verken i Japansk litteratur tillsammans med Telas of Genji and One hundred Poets, one poem each. 

På söndagarna delar vi med oss av det vi just läser. Eftersom jag befinner mig i Japan får det bli något härifrån. Tror inte att jag spoilat något. Det får en nämligen inte. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i söndagens smakebit. Fler smakebitar HÄR

Några bilder ifrån Japan

Gammat badhus på Naoshima fortfarande igång.

Teshima Yokoo House.  Artist: Tadanori Yokoo

Väverska i Fukuoka

Stickning på japanska

Okonomiyaki

Veckans topplista v. 44

Johannas deckarhörna: I dagarna firas Halloween och Alla helgons dag och vad passar då bättrepassar då bättre än att göra en topplista om spökhistorier. Jag upptäckte dock själv att det kanske inte är så enkelt att få ihop en lista baserat på enbart spöken, så om ni vill dryga ut med andra typer av gengångare som t ex vampyrer och zombies är det helt okej."

1. Triffidernas uppror av John Wyndham tyckte jag var riktigt otäck. Triffiderna var nyttoväxter som odlades överallt men som kom att bli livsfarliga för människan. När jag så småningom sett filmen också såg jag triffider överallt i naturen och hörde klappret av deras käftar. En riktigt otäck klassiker. 
2. Färjan av Mats Strandberg är det äckligaste och otäckaste jag läst. Jag hade ålagt mig att läsa den i rent studiesyfte. Den är välskriven och miljön är  utstuderat välvald, men allt detta slafsande och klafsande i blod och inälvor är groteskt. Det är lätt att sätta sig ini de stackars passagerarnas vettlösa skräck.
3. Epidemin av Åsa Ericsdotter, är också en väldigt otäck bok. Hälsopartiet sitter i regeringsställning. Skatt på fett och socker, fetmaoperationer och bantningspiller är det som gäller. Vissa barn får gå i specialklass för att få specialbehandling mot sina extrakilon. Fettmuskelkvot, FMK, har ersatt BMI som ansågs vara för generöst. Lattevalkarna ska bort! Till vilket pris som helst! 

4. Baskervilles hund av Arthur Conan Doyle - av många deckarkännare kallad "the greatest detective story ever told" - är ett skrämmande fall som hamnar på Sherlock Holmes bord. Sir Arthur Baskerville är på väg hem till släktens gods som ligger på Dartmoorheden. Enligt sägnen jagas släkten av en jättelik hund och vid den senaste Baskervilles död fanns de stora tassavtryck vid kroppen. 

5. Halpin Fraysers död av Ambrose Bierce är en obehaglig psykologisk spökhistoria. Författaren räknas som arvtagare till Poe fastän mera cynisk och med en speciell humor. Halpin Fraysers död är en välkomponerad novell med övernaturliga inslag som författaren lyckas få att förefalla helt logiska. Bierce levde ett äventyrligt liv och ingen känner riktigt till hur/när han dog. Carlos Fuentes har skrivit en roman om honom med titeln Den gamle gringon.
Bonus:

En smakebit på søndag

En smakebit på søndag handhas den här veckan av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten
"Daddy is the best in everything . Daddy´s opinionis important. He thinks great thoughts. He  them sometimes. Such moments are great moments, moments of the wisdom of Daddy. Daddy has an audience of one: his wife, Mrs Daddy. No one else know that Daddy exists. Only Mrs Daddy and Daddy knows Daddy exists. The Idea of daddy is greater than Daddy. That is the only thing greater than Him. Daddy is in everythi g. Daddy is an aechetype. In fact,  He is the most important archetype. Daddy, Daddy. Daddy."
Från sidan 35 i My mother met Stalin av Borkko Jovanovic 

Den boken hittade jag bland en massa resehandledningar på Uno Port Inn i Tamano. En tager vad en haver!