Professorn

1857, två år efter Charlotte Brontës död, kom hennes första roman ut. Det var hennes man, Arthur Bell Nicholls, som gav ut den. Hon hade tänkt sig att den skulle bli utgiven 1847, men den blev refuserad. Nu har den kommit ut på svenska på Modernista förlag i den första svenska översättningen sedan 1858.
Professorn handlar om den unge föräldralöse William Crimsworth, som tackar nej till att bli präst och avböjer giftermål med en kusin. Därmed har han brutit med sina morbröder. Brodern Edward, erbjuder motvilligt en kontoristtjänst, men behandlar William på ett sådant sätt, att han säger upp sig. Han beger sig till Bryssel. En rik kvarnägare, York Hunsden, har noterat hur Edward behandlat William och ger  William ett introduktionsbrev som han kan använda i Bryssel. Mr Hunsden kallar sig demokrat och avskyr orättvisor. I den nya staden går det bra för William. En vänlig holländare, Victor Vandenhuten, mottar introduktonsbrevet och blir Williams vän för livet. William blir lärare och det passar honom riktigt bra. Trots att han är obetydligt äldre än pojkarna han undervisar lyckas han sätta sig i respekt. Och de unga flirtiga flickor han möter i flickskolan ignorerar han. En komplicerat förhållande till båda rektorerna gör att han till slut säger upp sig. William intar en prövande attityd mot de flesta. De flamländare han möter i det nya landet tycker han är klumpiga och dumma. Katolicismen gillar han inte heller. Engelsmännen är bäst, men det är skillnad på kontinentala och brittiska. Människors yttre beskrivs väldigt ingående och anses svara mot olika egenskaper. Frenologin bredde ut sig vid den här tiden. En ung handarbetslärare, Frances Evan Henri, blyg och tillbakadragen men mycket intelligent, tilldrar sig Williams intresse. Handarbete och broderi anser han vara meningslös sysselsättning. Och litterära ambitioner är inget för kvinnor. Men hon är den första som uppvisar någon känslighet i ansiktet sedan William kom till Belgien. William har nu en universitetstjänst. Frances vill fortsätta att arbeta efter giftermålet och det godtar William. Frances slipar av Williams värsta kantigheter. Hon är, tycker jag, en föregångare till Jane Eyre. Den dynamiske York Hunsden kan vara ett embryo till Mr Rochester. Professorn är en jag - berättelse med en manlig protagonist. När jag väl började läsa blev jag snart fast i berättelsen. William är ingen riktigt sympatisk person. Han är trumpen och misstänksam, men han har ju å andra sidan inte mött så mycken vänlighet i livet heller. Han är mycket präglad av det viktorianska samhället och är mycket tillknäppt och behärskad. Frances blir däremot omedelbart en favorit. Hon är en ung kvinna med klokhet och viljestyrka. Professorn ägnas ett kapitel i Sandra Gilberts och Susan Gubars klassisker The madwoman in the attic som kom ut 1979. Charlotte Brontë hade egna erfarenheter av att arbeta som lärare i Bryssel. Det fanns också en professor Constantin Héger som betydde mycket för henne. Tack, Modernista som lyft fram Professorn. Översättning: Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling.

Helgfrågan v. 30

Mia på bokbloggen Mias bokhörna ställer följande helgfrågor: Vilken typ av bok undviker du helst? (Nu skrev jag inte genre för ibland missuppfattas det, men jag hoppas ni förstår vad jag menar)

Bonusfråga: Motionerar/tränar du?

Jag undviker i görligaste mån SF och Romance. Vad det gäller fantasy är jag under utbildning. 

Bonusfrågan: Jag brukar bedriva någon form av schemalagd träning under vår, höst och vinter. Under sommaren ligger regelbunden träning nere. Men jag tränar de grå cellerna desto mera med läsning, korsordslösning, sudoku och allmänt filosoferande under tallkronorna.

Hett i hyllan

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika: "Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?"

"Mellan klockan 19.56 och 20.01 fredagen den 22 november slussades tre samtal via larmnumret 90 000 till Stockholmspolisens ledningscentral. Det första kom från en pensionerad jurist som hade sett hela händelsen i detalj från sin balkong på Valhallavägen 38. Juristen presenterade sig med namn och titel och verkade inte det minsta uppskakad. Sammanfattningsvis gick det ut på att en galning iförd svart långrock och skidmössa med öronlappar just hade skjutit ner en stackars hundägare och hans hund. Nu sprang gärningsmannen runt i cirklar och  och skrek osammanhängande och anledningen till att juristen befunnit sig ute på sin balkong i flera graders kyla var att hans hustru led av astma och att cigarettrök hade en obehaglig förmåga att fastna i gardinerna: " Om polisinspektören undrar över den saken?" Så börjar Leif GW Perssons polisroman Mellan sommarens längtan och vinterns köld. En roman om ett brott; den första i en trilogi där andra delen har titeln Faller fritt som i en dröm och tredje En annan tid, ett annat liv. Den har stått väldigt länge i en hylla i stugan vid havet. Vet inte om jag någonsin kommer att läsa den. Men jag lyssnade på  Den döende detektiven i uppläsning av Peter Andersson och tyckte att den var väldigt bra. 

Vinn en fantasyroman!

Miss Magic Girl på The Cabinet of Miss Magic Girls fantasy - roman, Transformationen, kommer ut i nästa vecka. Hon lottar ut tre signerade ex. 
Läs mer HÄR!

Läsecirkelns lilla hjälpreda

Är du med i en läsecirkel? Vill du starta en läsecirkel? I så fall kan du ha nytta av Läsecirkelns lilla hjälpreda. Immi Lundin, kulturjournalist,  författare och föredragshållare verksam vid författarskolan i Lund har skrivit några innehållsrika kapitel med praktiska råd och anvisningar. Hon tipsar om hur och var en hittar böcker, hur cirkeln kan utveckla sitt läsande och om hur boksamtalet kan gå till. Vidare finns här det ett avsnitt med cirkelrecept; det vill säga tips på enkla, goda rätter att servera vid cirkelträffarna som uppenbarligen alternerar mellan cirkeldeltagarna. Min erfarenhet är att samtalet lätt spårar ur om deltagarna ägnar sig åt ätande och (förmodar jag) vindrickande. Allra bäst är det att träffas på neutral mark, till exempel bibliotek som ibland har rum en kan få låna, och utan mat. Så har vi det i våra båda cirklar och det fungerar bra. Men smaken är ju olika. Efter recepten kommer ganska många sidor med plats för egna anteckningar från varje cirkelträff; plats för läsdagbok och allra sist en minneslista, som jag inte förstår mig på. Möjligen kan det vara någon sorts att - läsa - lista.  Upplägget av boken gör att det optimala är att äga den själv, men då är det å andra sidan inte plats för så väldigt många läsecirkelträffar. Men  Läsecirkelns lilla hjälpreda  kan vara en bra inkörsport för såväl cirkelledare som cirkeldeltagare. Immi Lundins kloka och erfarna råd är guld värda. Kabusa böcker 2017.

Den goda jorden

Pearl Sydenstricker Buck (1892 - 1973) växte upp i Kina där hennes  föräldrar var missionärer. Efter studier i USA flyttade  hon tillbaka till Kina och gifte sig där med John Lossing Buck. De fick en dotter som var utvecklingsstörd. Det upptäcktes i treårsåldern och denna dotter hölls hemlig i tjugo år. Om henne skrev modern Barnet som inte växte. Den kom ut 1955. 1931 hade Den goda jorden kommit ut; en kinesisk folklivsskildring där huvudpersonen är den till en början mycket fattige bonden Wang Lung.
Fadern går till det rika palatset Hwang och ber om en duglig slavinna som hustru åt sonen. Romanen inleds med Wang Lungs bröllopsdag. O - lan heter kvinnan med de osnörda fötterna och stora händerna. Hon är inte vacker men tystlåten och arbetsam. Wang Lung är mycket nöjd i många år. Men en dag faller hans ögon på O - lan när han kommer från tehuset med alla vackra kvinnor och han verkligen ser henne för första gången under deras äktenskap. O - Lan blir sårad och kränkt, men vad kan hon göra? Hon har fött tre söner och två döttrar och har på så sätt en viss status. Men inte sin mans kärlek. Wang Lungs ägor och rikedomar har vuxit under åren och han är en klok hushållare. Familjen har utökats och nya slavinnor anskaffas. Wang Lung är en välvillig och ganska ömsint man. Han är god mot sin efterblivna dotter och älskar de stojande barnbarnen. Landet drabbas av översvämningar och missväxt, men Wang Lung har sparat i ladorna. Emeller tid börjar han i 65 - årsåldern bli lite trött och orkar inte riktigt med gnabbet mellan de två äldsta sönerna och osämjan mellan svärdöttrarna. Med det slutar romanen och nästa del heter just Sönerna. Den goda jorden blev en bästsäljare i USA och fick Pulitzerpriset 1932 och Nobelpriset 1938 "för sina rika och verkligt episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för sina biografiska mästerverk." Pearl Buck är en god berättare. Ibland under läsningen kommer jag att tänka på Charles Dickens. En får lära sig mycket om kinesiskt liv, seder och bruk i början av 1900 - talet. Det är ett i högsta grad patriarkaliskt samhälle. När en gosse föds delas det ut röda ägg till vänner och bekanta. En dotter väcker inget uppseende alls. I händelse av ekonomiska trångmål kan det vara bra att ha en dotter att sälja. Äldre män vördas. När svälten står för dörren är det farfar som får mat först. Stadsborna räknas som förmer än bönderna. Kvinnorna arbetar hårt. Särskilt synd tycker jag om de blivande svärdöttrarna som tidigt kommer till sin blivande mans hus för att läras upp. Slavinnorna är lovligt byte för alla män i ett hushåll. En riktig begravning är viktig. Farbroderns hustru finner stor tröst i att hennes kista står i rummet där hon ligger på dödsbädden. Seder och bruk ar viktiga rättesnören. Wang Lung beordrar hela familjen att bära sorgdräkt i ett år efter den illa om- tyckta fasterna för så gör en i bättre familjer.  Wang Lungs riktigt stora kärlek i livet är jorden. Även om Den goda jorden har en man i huvudrollen tycker jag att Pearl Buck visar fram kvinnornas situation; deras totala brist på valmöjligheter och inflytande på sina egna liv. Pear Buck kom senare att arbeta med kvinnors och minoriteters rättigheter när hon flyttat ifrån Kina 1934.

Kvinnliga nobelpristagare

Feministsommar

Var och en sin egen bur

"Alla lyckliga familjer är varandra lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt", tyckte Leo Tolstoj. Jag upplever familjen Bird i Fågelburen av Lisa Jewell som tragisk; rakt igenom. Det hjälper inte  att författaren försöker upprätta någon sorts familjelycka i slutet av romanen. Den allra mest tragiska figuren är berättelsens huvudperson  Lorelei Bird; gift med Colin och mor till Megan, Bethan och tvillingarna Rory och Rhys. Lorelei lider av sjukligt samlande. Det inser alla utom hon själv. Hon säger att alla prylarna betyder minnen för henne. Påskäggsjakten på påskdagen är ett måste för henne och hon samlar noggrant in folieomslagen. En påskdag inträffar något väldigt traumatiskt i Bird - familjen; något som lägger sin skugga över samtliga familjemedlemmar. De når inte varandra och talar aldrig uppriktigt med varandra. Loreleis död i ensamhet och misär samlar barnen till utrymning av huset och begravning. De hjärtlösa barnen verkar inte sörja mycket. Deras agerande tyder mest på att de är lättade över att ha fått ett problem ur världen.  Fågelburen är en mörk roman som sätter relationsproblem under luppen. Jag kan tycka att familjen som samlevnadsform ifrågasätts. Lisa Jewell skriver omsorgsfullt och väl, läsningen flyter på utan problem förutom ett avsnitt strax efter mitten där berättelsen går på tomgång en stund. Jag vet inte riktigt om det finns någon att sympatisera med i Fågelburen. Jag tycker oändligt synd om Lorelei, som sviks av man och barn. Hon var säkert jobbig att leva med för hela familjen, men hon är sjuk och överspänd och borde fått hjälp. Slutet är bedrövligt. Jag vet verkligen inte om jag tänker läsa något mera av Lisa Jewell. Översättning: Christina Stalby; Printz Publishing