enligt O:
fem ord på N som jag vill att ni kopplar samman med fem författare och/eller böcker.
nallebjörn
Vems mormor? Stina Wirsén berättar om Nalle som har en alldeles egen mormor som är bäst. Och hon är hans. Men - kusinen gör också anspråk på mormor som han dessutom kallar farmor. Ett klassiskt dilemma.
naturen
En andra natur. En trädgårdsodlare bildningsväg. Michael Pollan berättar om sina fantasifulla trädgårdsdrömmar och om det verkliga arbetet med en stenig trädgård i Cornwall i Connecticut
Nordpolen
White Heat tilldrar sig i kanadensiska Arktis. Melanie McGrath skildrar det hårda livet för Edie Kiglatuk, som är halvinuit, jägare och vildmarksguide. Hon är liten till växten, 33 år och frånskild. Hon känner - och älskar - sitt hårda landskap;
hon vet hur packisen fungerar; hon kan sina isbjörnar och slädhundar.
nyfiken
Nyfiken på! Av Lars Ulvenstam. Femton intervjuer om livet, kärleken och döden. Lars Ulvenstam gjorde fantastiska intervjuer med människor; inte minst gamla. Hans Sommar - program var alltid lika underbara.
nödvändig
Det enda nödvändiga. Dikter 1956 - 2009. Ett urval dikter gjort av författaren, Kjell Espmark, själv. Lyrik, litteratur och läsning är nödvändigt.
torsdag 29 september 2016
onsdag 28 september 2016
Tematrio - höstfärger i titeln
LYRAN: "Det är snart oktober och definitivt höst. Bra, hösten är min
favoritårstid, särskilt när den är så fin som årets har varit. Extra
mycket tycker jag om att promenera och sparka i höstlöv. Dessutom är
träden så fina när lövens färger skiftar till gult, orange, rött och
brunt. Och om dessa färger handlar veckans tema. Berätta om tre böcker som har någon av höstens färger i titeln! Var så långsökta ni vill i era tolkningar."
Clementine Churchill av Sonia Purnell
Ny biografi om Winston Churchills hustru Clementine, som utan tvekan hade stort inflytande på Churchills liv och politik och som verkligen är värd en egen biografi.
Mannen i brunt av Agatha Christie. En av författarens första böcker. Den har mera karaktären av agentroman än hennes andra böcker. En ung kvinna, Anne Beddingfield, är huvudperson och den som löser mysteriet med mannen i brunt. Honom stöter hon först på vid en olycka i tunnelbanan i London och senare i Sydafrika.
How green was my valley av Richard Llewellyn. Romanen skrevs 1939 och filmades 1941. Den handlar om kolgruvarbetare i Wales och deras fackliga kamp för en bättre tillvaro.
Clementine Churchill av Sonia Purnell
Ny biografi om Winston Churchills hustru Clementine, som utan tvekan hade stort inflytande på Churchills liv och politik och som verkligen är värd en egen biografi.
Mannen i brunt av Agatha Christie. En av författarens första böcker. Den har mera karaktären av agentroman än hennes andra böcker. En ung kvinna, Anne Beddingfield, är huvudperson och den som löser mysteriet med mannen i brunt. Honom stöter hon först på vid en olycka i tunnelbanan i London och senare i Sydafrika.
How green was my valley av Richard Llewellyn. Romanen skrevs 1939 och filmades 1941. Den handlar om kolgruvarbetare i Wales och deras fackliga kamp för en bättre tillvaro.
Etiketter:
Läsutmaning,
Tematrio - höstfärger i titeln
tisdag 27 september 2016
Top ten Tuesday
The Broke & the Bookish: September 27: Books On My Fall TBR List
Emma Cline, The Girls
Tim Spector, The Diet Myth: The real science behind what we eat
Anne Enright, The green road
Dolores Redondo, The invisible guardian
Adonis, Violence and islam
Jane Austen, Sense and sensabiblity
Marguerite Yourcenar, Michima
Delphine de Vigan, Baserad på en sann historia
Charlotte Brontë, The Professor
Emily Dickinson, Brev till familjen
Emma Cline, The Girls
Tim Spector, The Diet Myth: The real science behind what we eat
Anne Enright, The green road
Dolores Redondo, The invisible guardian
Adonis, Violence and islam
Jane Austen, Sense and sensabiblity
Marguerite Yourcenar, Michima
Delphine de Vigan, Baserad på en sann historia
Emily Dickinson, Brev till familjen
söndag 25 september 2016
En smakebit på søndag
Den läckra bilden har jag lånat av Fru E. Det var ok. |
"Det blev en jävla sommar. Samma vecka som Caisa dumpade mig kallades jag till ett möte där min redaktör förklarade att en tredjedel av personalstyrkan skulle sägas upp. Tidningsdöden hade nått huvudstaden. Folk ville inte längre betala för dagsgamla nyheter och nätet svämmade över av skvaller och kontroversiella åsikter till höger och vänster. Jag var överflödig.
Det var knappast oväntat, men likväl brutalt. Caisa sa att hon vuxit ifrån mig, behövde något mera stabilt, något varaktigt med framtidspotential. Redan före midsommar hade hon flyttat ut och redaktören gav mig två veckors uppsägningstid. Förmiddagarna sov jag bort, kvällarna drack jag mig förbi och på nätterna flängde jag mellan uteserveringar och källarklubbar, somnade i baksätet på en svarttaxi eller hos någon överförfriskad brud. Vaknade övergiven och sysslolös, försökte hålla paniken stången. När morsan ringde ljög jag ohämmat."
Så tedde sig livet för stackars Zackarias Levin i augusti 2008. Han fick bita i det sura äpplet och flytta hem till mamma i Lund och det skulle visa sig att det trots allt inte var så fel som det kan låta.
Smakebiten kommer från sidan 11 i En nästan sann historia av Mattias Edvardsson. Fler smakebitar HÄR
lördag 24 september 2016
Ny radioföljetong
På måndag börjar en ny radioföljetong i P1 kl 11.35 - 12.00. 20 avsnitt blir det 26/9 - 21/10.
Skådespelerska
Katarina Cohen läser Ellen Mattsons senaste bok Sommarleken. En
suggestiv berättelse från Bohuslän på 70 - talet. Det handlar om segling, sommarlov
och tonårsliv, om längtan efter att få höra till och beundran som övergår i besatthet.
Sandra tillbringar sommaren med sin farmor i henne gamla hus tillsammans med tre andra barn.
De tre syskonen kommer från en överklassmiljö, som är helt främmande för Sandra. De är inte mycket intresserade av att låta Sandra vara med i lekarna och gör sig till och med lustiga över henne.
Sommaren kommer att ändra mycket i deras liv.
Sandra tillbringar sommaren med sin farmor i henne gamla hus tillsammans med tre andra barn.
De tre syskonen kommer från en överklassmiljö, som är helt främmande för Sandra. De är inte mycket intresserade av att låta Sandra vara med i lekarna och gör sig till och med lustiga över henne.
Sommaren kommer att ändra mycket i deras liv.
Etiketter:
Ellen Mattsson,
Katarina Cohena,
P1,
Radioföljetongen,
Sommarleken,
SR
fredag 23 september 2016
Väggen
Äntligen! har jag läst Väggen av österrikiska Marlen Haushofer (1920 - 1970). Jag har försökt många gånger tidigare, men det har alltid varit fel tillfälle. Nu ska vi diskutera den i läsecirkeln och då var det bara att göra det. Och vilken märklig bok! En klassiker och ett mästarprov. Så många tankar den lämnar en med. 1963 kom Väggen ut i Österrike. 1988 kom den på svenska och nu 2014 har den kommit ut i nyöversättning av Rebecca Lindskog på bokförlaget Thorén & Lindskog. 2012 blev Väggen film. En kvinna, vars namn aldrig avslöjas, åker på besök till sin kusin Luisas och dennas mans, Hugo Rüttlingers, jaktstuga i bergen i en kitteldal vid slutet av en ravin nedanför branta berg . Luisa och Hugo försvinner efter ett kvällsbesök i byn. Kvinnan, som är änka och har två flickor, finner sig vara alldeles ensam och avstängd mot yttervärlden av en genomskinlig vägg. Hugos hund Lo,
en bayersk viltspårhund, blir hennes enda sällskap; en alldeles underbar och förstående vän. Naturligtvis undrar hon vad som hänt - om det hänt något? Det stora diskussionsämnet i kvinnans kretsar hade varit kärnvapenkrig och dess följder. Hon ser döda människor som stelnat i sina rörelser på andra sidan väggen och undrar om hon verkligen kan vara den enda levande på sin sida väggen. Så småningom får hon sällskap av en ko och en katt. Hon tar itu med att kartlägga förråd; hon planerar odling; hon månar om sina djur och hon upptäcker vad hennes händer kan uträtta. Som läsare börjar man undra. Finns väggen? Skildrar Väggen ett utsnitt av ett mentalt tillstånd? Civilisationskritiken är tydlig i vilket fall som helst. Kvinnan förefaller mig inte särskilt sympatisk och själv föredrar hon definitivt djur framför människor även om hon saknar skrattet. Hur gammal kan hon vara? Mellan 40 och 45, skulle jag tro. Påfallande är hur lite hon tänker på sina barn. Hon säger sig ha varit en bra småbarnsmamma, men sedan blev hon främmande för dem. Fäboden som kvinnan finner under sina promenader i trakten blir ett bra sommarviste för djur och människa och är någon sorts paradis på jorden där även de jordiska bekymren släpper. Kvinnan känner att hon förvandlas. Hon lämnar sitt separata jag och uppgår i det stora varat. Hon funderar över om inte fantasin enbart är till men för människan. Själv läser hon bondepraktikan och rättar sig efter den. Kvinnan lär sig döda för sitt uppehälle. Hon saknar frukt, socker, bröd och grönsaker men inte den artificiella människotiden. Kråkorna blir hennes klocka. Hon tänker på det ansvar hon aningslöst tagit på sig när hon gifte sig och blev bunden av "kvävande plikter och bekymmer". Finns det någon mening med det hela? Kvinnan funderar över huvud taget mycket över allmänmänskliga existentiella frågor. Väggen sysselsätter en långt efter avslutad läsning.
"Oroa dig inte - allt är förgäves, som för alla människor före dig." skriver Marlen Haushofer i sitt litterära testamente några dagar före sin död.
en bayersk viltspårhund, blir hennes enda sällskap; en alldeles underbar och förstående vän. Naturligtvis undrar hon vad som hänt - om det hänt något? Det stora diskussionsämnet i kvinnans kretsar hade varit kärnvapenkrig och dess följder. Hon ser döda människor som stelnat i sina rörelser på andra sidan väggen och undrar om hon verkligen kan vara den enda levande på sin sida väggen. Så småningom får hon sällskap av en ko och en katt. Hon tar itu med att kartlägga förråd; hon planerar odling; hon månar om sina djur och hon upptäcker vad hennes händer kan uträtta. Som läsare börjar man undra. Finns väggen? Skildrar Väggen ett utsnitt av ett mentalt tillstånd? Civilisationskritiken är tydlig i vilket fall som helst. Kvinnan förefaller mig inte särskilt sympatisk och själv föredrar hon definitivt djur framför människor även om hon saknar skrattet. Hur gammal kan hon vara? Mellan 40 och 45, skulle jag tro. Påfallande är hur lite hon tänker på sina barn. Hon säger sig ha varit en bra småbarnsmamma, men sedan blev hon främmande för dem. Fäboden som kvinnan finner under sina promenader i trakten blir ett bra sommarviste för djur och människa och är någon sorts paradis på jorden där även de jordiska bekymren släpper. Kvinnan känner att hon förvandlas. Hon lämnar sitt separata jag och uppgår i det stora varat. Hon funderar över om inte fantasin enbart är till men för människan. Själv läser hon bondepraktikan och rättar sig efter den. Kvinnan lär sig döda för sitt uppehälle. Hon saknar frukt, socker, bröd och grönsaker men inte den artificiella människotiden. Kråkorna blir hennes klocka. Hon tänker på det ansvar hon aningslöst tagit på sig när hon gifte sig och blev bunden av "kvävande plikter och bekymmer". Finns det någon mening med det hela? Kvinnan funderar över huvud taget mycket över allmänmänskliga existentiella frågor. Väggen sysselsätter en långt efter avslutad läsning.
"Oroa dig inte - allt är förgäves, som för alla människor före dig." skriver Marlen Haushofer i sitt litterära testamente några dagar före sin död.
torsdag 22 september 2016
Utlottning!
Robert W på bloggen Mina skrivna ord lottar ut Farväl Eritrea av Samuel Brhane, som var 16 år när han lämnade Eritrea.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)